Hoppa till huvudinnehåll

Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941
Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941 Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941 fortsättningskriget,Petrozavodsk,Petroskoj,1941,Finlands försvarsmakt,Äänislinna har erövrats, en skildring av staden efter finska truppernas inmarsch. Fortsättningskriget

Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

Fortsättningskriget hösten 1941

Under hösten 1941 hade finska armén lyckats återerövra de områden som landet förlorat efter vinterkriget.

Under hösten fortsatte operationerna över den gamla riksgränsen mot Östkarelen. Trupperna erövrade i slutet av september staden Petrozavodsk (fi. Petroskoi) som snabbt döptes om till Äänislinna.

Efter att Petrozavodsk hade erövrats försökte finska armén avancera norr om staden till Onegasjöns norra spets, där armén skulle inta ställningar inför vintern. Slagen vid Karhumäki och Rukajärvi utkämpades på detta frontavsnitt.

Före slaget vid Karhumäki hade sovjetarmén byggt försvarsställningar och fått förstärkningar. I slaget dog ca 8000 ryssar och ca 1500 finnar.

Med Radiobilen i Rukajärvi" (24.9.1941)

Redaktören beskriver omgivningen i Rukajärvi. Han kommenterar att man förstår att striderna kring Pismajoki har varit tunga och svåra. Skogen är förstörd med kulhål i träden och med granatkrevadernas kratrar i marken. Här började egentliga försvarslinjerna mot Rukajärvi som av ryssarna uppgavs vara ointagliga. Framför redaktören ligger de första bunkersraderna där finska armén gjorde sitt första anfall och försökte överskrida floden. Ryssen hade grävt ner sig och utnyttjat terrängen på ett - enligt redaktören - mästerligt sätt. Redaktören säger att "ryssen hade grävt ner sig likt en mulvad". Redaktören berättar också om hur fienden hade börjat skjuta på sina egna soldater i kaoset. Radiobilen kör vidare till byn där redaktören besöker en begravningsplats och tittar på några gravar. Trots bolsjevikregimen finns det några ortodoxa kors på begravningsplatsen.

"Äänislinna (Petroskoj) har erövrats" (1.10.1941)

Redaktör Nyberg berättar att de första finska trupperna trängde i dag in i staden. På torget bredvid Lenins enorma staty i grå granit ger han en skildring om vad han ser runt omkring sig. Staden är relativt bibehållen, fastän vissa rökmoln finns ovanför staden.

"Hur erövrades Äänislinna?" (5.10.1941)

Överste Paavo Paalu redogör för Äänislinnas erövring. Hans division gjorde en kringgående rörelse mot staden. Fienden hade bitit sig fast i försvarsställningar. Det lönade sig inte att möta fienden mot dess försvarslinjer, utan göra en kringgående rörelse och anfalla i ryggen. Staden skulle erövras snabbt och männen måste bära allt vad de orkade. För att vinna tid gjordes manövrar under nätterna. Steg för steg rensades staden och den 1 oktober intogs staden. Männen från Egentliga Finland, Satakunda och Tavastland får särskilt beröm av överste Paavo Paalu.

"Paraden i Äänislinna" (12.10.1941)

Lars Nyberg befinner sig på torget i Äänislinna. Det är dagen för paraden i anledning av Äänislinnas erövring. Det är en vacker höstdag på före detta Kirovs torg, där Kirovs staty finns kvar. Nyberg redogör hur erövringen gick till. Bland trupperna som deltog i paraden fanns överste Heiskanens division, generalmajor Lagus avdelning och överste Paalus avdelningar. Musikkåren spelade Björneborgarnas marsch och general Heinrichs hälsade avdelningarna. Han riktade sedan några ord till trupperna. I samband med flagghissningen utfördes en Gudstjänst av pastor Kurki. Jägarmarschen avslutade paraden, varefter trupperna marscherade längs Dzerzjinski- och Karl Marx-gatan. Det är feststämning i Äänislinna.

"Kyrkklockorna i Äänislinna" (23.10.1942)
Kyrkklockornas ljud i Äänislinna, som tidigare hette Petroskoj.

"Erövringen av Karhumäki" (10.12.1941)

Lars Nyberg berättar om erövringen av Karhumäki. Fångar hade berättat att fienden hade beslutat sig för att inte till något pris låta Karhumäki erövras. Motståndet hårdnade under stridernas gång. Vissa avdelningar gjorde en kringgående rörelse i skogsterrängen. ("Deutschland über alles" hörs svagt i bakgruden - antagligen sjunget av tyska förband).

"Gatustriderna i Karhumäki" (10.12.1941)

Lars Nyberg sitter i en korsu som är byggd av ryssarna. "Deutschland über alles" hörs svagt i bakgrunden. Fänrik Axelsson och fänrik Jokinen berättar om gatustriderna med maskinpistoler.

Fänrik Axelsson ledde en granatkastarpluton och fänrik Jokinen var med gevärsmanskapet som deltog i gatustriderna. När finska soldater kom till en av broarna såg de ryska pionjärer som försökte spränga bron. Trots detta hölls bron hel, fastän norra delen tog skada. Fienden fanns inne i husen och gatustrider uppstod. Maskinpistoler och granater användes i strider man mot man.

Det smällde här och där i varje knut.― Fänrik Jokinen

Fänrik Jokinen berättar hur hans pluton nedgjorde en rysk avdelning. Med hjälp av maskinpistoler och granater lyckades man rensa varje gård.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Sommarlov på 1930-talet

    Sommar innebär strandliv, segling och simning.

    Sommar innebär strandliv, segling och simning. Eller strömmingsfiske. Följ med Aho & Soldan till Vasa, Tvärminne och Åland på 1930-talet.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Nya rekryter till Dragsvik

    Raska unga gossar rycker in i Nylands brigad.

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad med en hurtfrisk attityd. De raska gossarna som skall försvara Finland är lite komiska då de skall vika kläder. Men man oroade sig också för om Nylands brigad skulle läggas ner.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

  • Från butiksbil till R-kiosk

    Varifrån får finländaren sitt dagliga bröd? På 1980-talet drog man in en mängd butiker på glesbygden. Och nära städer dök köpcenter upp.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet