Hoppa till huvudinnehåll

Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941
Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941 Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941 fortsättningskriget,Petrozavodsk,Petroskoj,1941,Finlands försvarsmakt,Äänislinna har erövrats, en skildring av staden efter finska truppernas inmarsch. Fortsättningskriget

Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

Fortsättningskriget hösten 1941

Under hösten 1941 hade finska armén lyckats återerövra de områden som landet förlorat efter vinterkriget.

Under hösten fortsatte operationerna över den gamla riksgränsen mot Östkarelen. Trupperna erövrade i slutet av september staden Petrozavodsk (fi. Petroskoi) som snabbt döptes om till Äänislinna.

Efter att Petrozavodsk hade erövrats försökte finska armén avancera norr om staden till Onegasjöns norra spets, där armén skulle inta ställningar inför vintern. Slagen vid Karhumäki och Rukajärvi utkämpades på detta frontavsnitt.

Före slaget vid Karhumäki hade sovjetarmén byggt försvarsställningar och fått förstärkningar. I slaget dog ca 8000 ryssar och ca 1500 finnar.

Med Radiobilen i Rukajärvi" (24.9.1941)

Redaktören beskriver omgivningen i Rukajärvi. Han kommenterar att man förstår att striderna kring Pismajoki har varit tunga och svåra. Skogen är förstörd med kulhål i träden och med granatkrevadernas kratrar i marken. Här började egentliga försvarslinjerna mot Rukajärvi som av ryssarna uppgavs vara ointagliga. Framför redaktören ligger de första bunkersraderna där finska armén gjorde sitt första anfall och försökte överskrida floden. Ryssen hade grävt ner sig och utnyttjat terrängen på ett - enligt redaktören - mästerligt sätt. Redaktören säger att "ryssen hade grävt ner sig likt en mulvad". Redaktören berättar också om hur fienden hade börjat skjuta på sina egna soldater i kaoset. Radiobilen kör vidare till byn där redaktören besöker en begravningsplats och tittar på några gravar. Trots bolsjevikregimen finns det några ortodoxa kors på begravningsplatsen.

"Äänislinna (Petroskoj) har erövrats" (1.10.1941)

Redaktör Nyberg berättar att de första finska trupperna trängde i dag in i staden. På torget bredvid Lenins enorma staty i grå granit ger han en skildring om vad han ser runt omkring sig. Staden är relativt bibehållen, fastän vissa rökmoln finns ovanför staden.

"Hur erövrades Äänislinna?" (5.10.1941)

Överste Paavo Paalu redogör för Äänislinnas erövring. Hans division gjorde en kringgående rörelse mot staden. Fienden hade bitit sig fast i försvarsställningar. Det lönade sig inte att möta fienden mot dess försvarslinjer, utan göra en kringgående rörelse och anfalla i ryggen. Staden skulle erövras snabbt och männen måste bära allt vad de orkade. För att vinna tid gjordes manövrar under nätterna. Steg för steg rensades staden och den 1 oktober intogs staden. Männen från Egentliga Finland, Satakunda och Tavastland får särskilt beröm av överste Paavo Paalu.

"Paraden i Äänislinna" (12.10.1941)

Lars Nyberg befinner sig på torget i Äänislinna. Det är dagen för paraden i anledning av Äänislinnas erövring. Det är en vacker höstdag på före detta Kirovs torg, där Kirovs staty finns kvar. Nyberg redogör hur erövringen gick till. Bland trupperna som deltog i paraden fanns överste Heiskanens division, generalmajor Lagus avdelning och överste Paalus avdelningar. Musikkåren spelade Björneborgarnas marsch och general Heinrichs hälsade avdelningarna. Han riktade sedan några ord till trupperna. I samband med flagghissningen utfördes en Gudstjänst av pastor Kurki. Jägarmarschen avslutade paraden, varefter trupperna marscherade längs Dzerzjinski- och Karl Marx-gatan. Det är feststämning i Äänislinna.

"Kyrkklockorna i Äänislinna" (23.10.1942)
Kyrkklockornas ljud i Äänislinna, som tidigare hette Petroskoj.

"Erövringen av Karhumäki" (10.12.1941)

Lars Nyberg berättar om erövringen av Karhumäki. Fångar hade berättat att fienden hade beslutat sig för att inte till något pris låta Karhumäki erövras. Motståndet hårdnade under stridernas gång. Vissa avdelningar gjorde en kringgående rörelse i skogsterrängen. ("Deutschland über alles" hörs svagt i bakgruden - antagligen sjunget av tyska förband).

"Gatustriderna i Karhumäki" (10.12.1941)

Lars Nyberg sitter i en korsu som är byggd av ryssarna. "Deutschland über alles" hörs svagt i bakgrunden. Fänrik Axelsson och fänrik Jokinen berättar om gatustriderna med maskinpistoler.

Fänrik Axelsson ledde en granatkastarpluton och fänrik Jokinen var med gevärsmanskapet som deltog i gatustriderna. När finska soldater kom till en av broarna såg de ryska pionjärer som försökte spränga bron. Trots detta hölls bron hel, fastän norra delen tog skada. Fienden fanns inne i husen och gatustrider uppstod. Maskinpistoler och granater användes i strider man mot man.

Det smällde här och där i varje knut.― Fänrik Jokinen

Fänrik Jokinen berättar hur hans pluton nedgjorde en rysk avdelning. Med hjälp av maskinpistoler och granater lyckades man rensa varje gård.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Påskägg i de vackraste färger och mönster

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik?

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik? Här får du noggranna instruktioner i äggmålningens grunder. Men man kan också göra det lätt för sig och bara måla på äggen med vattenfärger.

  • Påskbrasor i Österbotten

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor.

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor. Viktigast är kanske att ha den största brasan så att invånarna i grannkommunen blir avundsjuka.

Nyligen publicerat - Arkivet