Hoppa till huvudinnehåll

Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941
Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941 Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941 fortsättningskriget,Petrozavodsk,Petroskoj,1941,Finlands försvarsmakt,Äänislinna har erövrats, en skildring av staden efter finska truppernas inmarsch. Fortsättningskriget

Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

Fortsättningskriget hösten 1941

Under hösten 1941 hade finska armén lyckats återerövra de områden som landet förlorat efter vinterkriget.

Under hösten fortsatte operationerna över den gamla riksgränsen mot Östkarelen. Trupperna erövrade i slutet av september staden Petrozavodsk (fi. Petroskoi) som snabbt döptes om till Äänislinna.

Efter att Petrozavodsk hade erövrats försökte finska armén avancera norr om staden till Onegasjöns norra spets, där armén skulle inta ställningar inför vintern. Slagen vid Karhumäki och Rukajärvi utkämpades på detta frontavsnitt.

Före slaget vid Karhumäki hade sovjetarmén byggt försvarsställningar och fått förstärkningar. I slaget dog ca 8000 ryssar och ca 1500 finnar.

Med Radiobilen i Rukajärvi" (24.9.1941)

Redaktören beskriver omgivningen i Rukajärvi. Han kommenterar att man förstår att striderna kring Pismajoki har varit tunga och svåra. Skogen är förstörd med kulhål i träden och med granatkrevadernas kratrar i marken. Här började egentliga försvarslinjerna mot Rukajärvi som av ryssarna uppgavs vara ointagliga. Framför redaktören ligger de första bunkersraderna där finska armén gjorde sitt första anfall och försökte överskrida floden. Ryssen hade grävt ner sig och utnyttjat terrängen på ett - enligt redaktören - mästerligt sätt. Redaktören säger att "ryssen hade grävt ner sig likt en mulvad". Redaktören berättar också om hur fienden hade börjat skjuta på sina egna soldater i kaoset. Radiobilen kör vidare till byn där redaktören besöker en begravningsplats och tittar på några gravar. Trots bolsjevikregimen finns det några ortodoxa kors på begravningsplatsen.

"Äänislinna (Petroskoj) har erövrats" (1.10.1941)

Redaktör Nyberg berättar att de första finska trupperna trängde i dag in i staden. På torget bredvid Lenins enorma staty i grå granit ger han en skildring om vad han ser runt omkring sig. Staden är relativt bibehållen, fastän vissa rökmoln finns ovanför staden.

"Hur erövrades Äänislinna?" (5.10.1941)

Överste Paavo Paalu redogör för Äänislinnas erövring. Hans division gjorde en kringgående rörelse mot staden. Fienden hade bitit sig fast i försvarsställningar. Det lönade sig inte att möta fienden mot dess försvarslinjer, utan göra en kringgående rörelse och anfalla i ryggen. Staden skulle erövras snabbt och männen måste bära allt vad de orkade. För att vinna tid gjordes manövrar under nätterna. Steg för steg rensades staden och den 1 oktober intogs staden. Männen från Egentliga Finland, Satakunda och Tavastland får särskilt beröm av överste Paavo Paalu.

"Paraden i Äänislinna" (12.10.1941)

Lars Nyberg befinner sig på torget i Äänislinna. Det är dagen för paraden i anledning av Äänislinnas erövring. Det är en vacker höstdag på före detta Kirovs torg, där Kirovs staty finns kvar. Nyberg redogör hur erövringen gick till. Bland trupperna som deltog i paraden fanns överste Heiskanens division, generalmajor Lagus avdelning och överste Paalus avdelningar. Musikkåren spelade Björneborgarnas marsch och general Heinrichs hälsade avdelningarna. Han riktade sedan några ord till trupperna. I samband med flagghissningen utfördes en Gudstjänst av pastor Kurki. Jägarmarschen avslutade paraden, varefter trupperna marscherade längs Dzerzjinski- och Karl Marx-gatan. Det är feststämning i Äänislinna.

"Kyrkklockorna i Äänislinna" (23.10.1942)
Kyrkklockornas ljud i Äänislinna, som tidigare hette Petroskoj.

"Erövringen av Karhumäki" (10.12.1941)

Lars Nyberg berättar om erövringen av Karhumäki. Fångar hade berättat att fienden hade beslutat sig för att inte till något pris låta Karhumäki erövras. Motståndet hårdnade under stridernas gång. Vissa avdelningar gjorde en kringgående rörelse i skogsterrängen. ("Deutschland über alles" hörs svagt i bakgruden - antagligen sjunget av tyska förband).

"Gatustriderna i Karhumäki" (10.12.1941)

Lars Nyberg sitter i en korsu som är byggd av ryssarna. "Deutschland über alles" hörs svagt i bakgrunden. Fänrik Axelsson och fänrik Jokinen berättar om gatustriderna med maskinpistoler.

Fänrik Axelsson ledde en granatkastarpluton och fänrik Jokinen var med gevärsmanskapet som deltog i gatustriderna. När finska soldater kom till en av broarna såg de ryska pionjärer som försökte spränga bron. Trots detta hölls bron hel, fastän norra delen tog skada. Fienden fanns inne i husen och gatustrider uppstod. Maskinpistoler och granater användes i strider man mot man.

Det smällde här och där i varje knut.― Fänrik Jokinen

Fänrik Jokinen berättar hur hans pluton nedgjorde en rysk avdelning. Med hjälp av maskinpistoler och granater lyckades man rensa varje gård.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

Nyligen publicerat - Arkivet