Hoppa till huvudinnehåll

Narkolepsi och vävnadstyp

gäspande pojke
gäspande pojke Bild: YLE/Mika Kanerva gäspande pojke,gäspning,narkolepsi,sömnig,trött,webbdoktorn

Stämmer det att alla med narkolepsi har vävnadstyp HLA-DR2? Är det vävnadstypen som är förklaringen till att en del, men inte alla, barn insjuknade i narkolepsi efter H1N1-vaccinen? Har de insjuknade barnens vävnadstyp undersökts? Kan man kontrollera om man själv hör till riskgruppen?

Läs doktorns svar.

Det stämmer att den nämnda vävnadstypen, HLA-DR2, verkar vara ett villkor för att en person ska kunna insjukna i narkolepsi, bland vithyade. Hos färgade, däremot, hittas narkolepsipatienter med andra vävnadstyper.

Idag undersöker man ofta vävnadstypen på DNA-nivå och inte genom att undersöka cellytans struktur. Man talar då om vävnadstyp HLA DQB1*0602, som står i samband med en form av narkolepsi utan samtidig förekomst av kataplexi.

De finländska barn som efter H1N1-vaccinen insjuknade i narkolepsi har undersökts och har alla visat sig ha vävnadstypen HLA DQB1*0602.

HLA DQB1*0602 är dock en ganska vanlig vävnadstyp hos oss. Ca 20 % av alla finländare har den, medan bara en bråkdel av dem insjuknar i narkolepsi.

Den speciella vävnadstypen är alltså en av orsakerna till att bara vissa barn och ungdomar insjuknat, men ytterligare någon faktor, förutom vaccin och vävnadstyp, behövs för att förklara de ökade fallen av narkolepsi.

Vävnadstypen bestäms med hjälp av ett blodprov. När det gäller den aktuella vävnadstypen tas provet framför allt vid misstanke om narkolepsi. Ett negativt svar utesluter så gott som säkert narkolepsi och man får då söka förklaringen till symptomen någon annanstans.

Läs mera om narkolepsi.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • huggorm

    Ormbett

    Inget att leka med.

    Ett barn som blir bitet av en huggorm ska omedelbart bäras till bil, båt eller ambulans och föras till sjukhus. Också vuxna ska så fort som möjligt söka sig till en vårdenhet. De allvarliga symptomen kommer inte alltid genast, och när de börjar uppträda kan det vara för sent att hinna ta sig till läkare.

  • brasa

    Brännskador

    Lär dig första hjälpen vid brännskador.

    En brännskada tränger inom 10-20 sekunder ner i underliggande vävnader om huden inte avkyls. Lär dig hur brännskador ska kylas ner och vilka brännskador som ska till sjukhus.

  • vedhuggning

    Avhuggna fingrar

    Handla rätt så kan det mesta sys fast igen.

    Vet du hur du ska bete dig om du själv eller någon annan hugger av en bit av fingret under arbetet med yxan? Det mesta kan sättas på plats igen, bara det förvaras rätt under transporten till sjukhuset.

  • Metkrok i tummen.

    Metkrok i fingret

    Så tar du ut en krok.

    Om metkroken fastnar i ansiktet, på halsen eller nära en led ska du söka hjälp hos utbildad vårdpersonal. I annat fall kan du plocka ut den själv, om du gör på rätt sätt och klarar av smärtan. Läs kirurgens råd härunder och hör hur han frigjorde en gädda från en sommargranne.

  • yxa

    Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

Nyligen publicerat - Hälsa