Hoppa till huvudinnehåll

Estland förklarar sig självständigt

Efter en statskupp i Moskva den 19 augusti 1991 förklarade sig Estland självständigt den 20 augusti. Finlands regering visste inte hur man skulle förhålla sig, men den 25 augusti var statsledningen klar att knyta diplomatiska förbindelser med de självständiga Baltiska staterna.

Den 20 augusti gav både Estland och Lettland en självständighetsförklaring i samband med det kaos som rådde i Sovjetunionen efter en statskupp i Moskva. Litauen hade gett sin självständighetsförklaring redan på vårvintern 1990.

I Moskva försökte en grupp av konservativa kommunister med en statskupp. Dessa försökte återställa den gamla sovjetiska ordningen genom att avsätta Sovjetunionens reformvänlige president Mikhail Gorbatjov.

Kuppmakarna fick inget nämnvärt stöd. Ryska federationens president Boris Jeltsin ställde sig på en stridsvagn i Moskva och uppmanade medborgarna och soldaterna att inte stöda statskuppen. Jeltsin godkände också att de baltiska länderna skulle avträda ur Sovjetunionen.

I detta kaos passade både esterna och letterna på att förklara sig självständiga. Den 21 augusti hade augustikuppen tagit slut och misslyckats.

President Gorbatjov återvände från Krimhalvön i Ukraina (där han varit under kuppen) till Moskva. Sovjetregeringen fattade ett beslut i september att de baltiska länderna skulle få avträda ur unionen. Litauen hade ju gjort sin självständighetsförklaring för länge sedan, men det var först i september 1991 som sovjetregeringen accepterade att alla de tre baltiska länderna skulle få bli självständiga republiker.

Vid årsskiftet 1991/1992 splittrades hela Sovjetunionen i flera olika stater. Den ryska federationen fick Boris Jeltsin som ny president. I augusti hade han inför tv-kamerorna visat sig vara "den starke mannen" i kaoset. Därför ökade hans popularitet på bekostnad av Gorbatjovs dito. Gorbatjov ansågs däremot vara en av orsakerna till kaoset, fastän han i västvärlden sågs som den person som liberaliserade och demokratiserade Ryssland och Sovjetunionen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet