Hoppa till huvudinnehåll

Psoriasis

kvinna med psoriasis på armarna
kvinna med psoriasis på armarna Bild: Jari Härkönen psoriasisförbundet

En del psoriasispatienter kommer undan med några enstaka prickar. För andra är sjukdomen ett livslångt lidande, med svåra utslag och ledbesvär. För patienter som vill ner till solen finns dock ekonomisk hjälp att få och för riktigt svår psoriasis finns nya, effektiva mediciner.

Psoriasis är en kronisk, inflammatorisk hudsjukdom, vars hudsymptom förorsakas av en onormalt snabb celldelning i överhuden. Den störda nybildningen av hudceller leder till röda, mer eller mindre upphöjda utslag, täckta av vita fjäll. Om man skrapar bort fjällen uppkommer lätt små blödningar i den underliggande huden.

eksem
eksem Bild: Chris Mansfield webbdoktorn
Utslagen kan vara små, enstaka prickar eller täcka större områden. Typiska ställen för psoriasisutslag är armbågar, knän, korsrygg och hårbotten, men utslagen kan finnas var som helst på kroppen.

Utslag i hudveck saknar ofta den typiska fjällande beläggningen.

I handflator och fotsulor kan psoriasis uppträda som förtjockad hud, sprickor och små, vätskefyllda blåsor.

Psoriasis kan angripa naglarna, som kan bli gropiga eller missfärgade och t.o.m. lossna. Psoriasis i naglarna kan ibland vara svår att skilja från nagelsvamp.

Ca 5 % procent av alla psoriasispatienter drabbas av psoriasisartrit, en inflammatorisk ledsjukdom som liknar reuma. Ibland debuterar psoriasis med ledsymptom, medan utslagen inte kommer förrän senare.

Det har visat sig att psoriasispatienter har en ökad benägenhet att få metabolt syndrom med övervikt och risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Vem drabbas?

Det finns en ärftlig och en icke-ärftlig form av psoriasis. Om en person har ärftlig benägenhet att få sjukdomen brukar den bryta ut i barndomen, tonåren eller tidig vuxenålder. Den utlösande faktorn är ofta en streptokockinfektion (t.ex. angina).

Hos äldre människor kan t.ex. stress göra att psoriasis bryter ut, men ofta nog kan man inte peka på någon bestämd, utlösande faktor. Denna variant är inte familjebunden och har ofta ett lugnare förlopp än den som kommer hos yngre personer.

Psoriasis smittar inte.

Behandling

Sjukdomen kan inte botas, men idag finns effektiva behandlingsmetoder som hjälper också mot svåra hudsymptom. Behandlingen bestäms på basis av hur svåra utslag patienten har.

Lokalbehandling med salvor, innehållande t.ex. kortison eller D-vitaminderivat, brukar räcka för de flesta med lindrig psoriasis.

Solljus är oftast bra mot psoriasis. Ett alternativ till sol, i synnerhet vintertid, är ljusbehandling, d.v.s. UVB- eller PUVA-behandling. Psoriasispatienter kan också få ekonomiskt stöd för utlandsresor från Psoriasisförbundet. Ett läkarintyg behövs för att man ska kunna anhålla om stödet.

För svårare former av psoriasis finns invärtesmediciner. T.ex. läkemedel innehållande A-vitaminderivat, cytostatika (metotrexat) eller inflammationshämmande medel (ciklosporin) finns tillgängliga.

Det nyaste inom behandlingen av psoriasis är biologiska mediciner som effektivt dämpar den inflammation som förorsakar sjukdomen. Medicinerna, som också används vid bl.a. reumatoid artrit och psoriasisartrit, kan ge hjälp till patienter med svårbehandlad och spridd psoriasis.

De biologiska medicinerna ges som injektion (med spruta) eller infusion (med dropp) och behandlingen måste oftast utföras på sjukhus.

Psoriasisförbundet i Finland
Psoriasisförbundet i Sverige

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa