Hoppa till huvudinnehåll

Knölar på halsen

Hos barn är knölar på halsen oftast ofarliga
Hos barn är knölar på halsen oftast ofarliga Bild: Yle/Jyrki Valkama knölar på halsen

Orsakerna till knölar på halsen varierar mycket beroende på patientens ålder. Risken för att en halsknöl är ett tecken på cancer ökar markant med stigande ålder.

Allmänt gäller att en 3 veckor gammal knöl på halsen bör utredas av läkare.

Barn

Barn har ofta förstorade lymfknutor (lymfadenopati) på halsen.

Lymfknutorna är risgrynsstora organ som finns utspridda längs lymfkärlen. De fungerar som filter, där t.ex. bakterier och virus fångas in och förstörs av våra försvarsceller, lymfocyterna. Vid en hotande infektion förökar sig lymfocyterna snabbt och lymfknutorna växer i storlek.

Svullna lymfknutor hos barn är i de allra flesta fallen en följd av en förkylning, dvs en virusbetingad luftvägsinfektion, och förekommer på båda sidor om övre delen av halsen eller i käkvinklarna.

Dylika reaktivt förstorade, och vanligtvis ömmande, lymfknutor försvinner oftast av sig själva under loppet av en månad och behöver ingen behandling. I sällsynta fall kan dylika godartade lymfknutor förbli förstorade.

Vanliga virus som ger förstorade lymfknutor är adenovirus, Epstein Barr-virus (EBV) och cytomegalovirus (CMV).

Mononukleos (körtelfeber, kyssjuka) är en virussjukdom (EBV) som ger halsont, feber och ofta kraftigt förstorade lymfknutor på båda sidorna av halsen. Mononukleos drabbar framförallt tonåringar och kräver vanligtvis ingen behandling, men har ofta en utdragen sjukdomsbild, och kan därför vara bra att få diagnostiserad.

Svullna lymfknutor hos barn kan också förorsakas av en bakterie, som kräver antibiotika. Vid bakterieinfektioner är lymfadenopatin ofta ensidig.

Streptokockbakterier, som förorsakar angina, eller stafylokockinfektioner kan ge förstorade lymfknutor på ena sidan av halsen.

Andra bakterieinfektioner som ger ensidigt förstorade lymfknutor är CSD (kattklösningssjukdom), harpest, tuberkulos och atypiska mykobakterier. Dessa infektioner kräver ofta antibiotikabehandling.

Parasitinfektionen toxoplasmos (som kan fås bl.a.via kattavföring och rått kött) kan ge ensidigt förstorade lylfknutor.

Även i samband med Kawasakis sjukdom förekommer halsknölar.

En halscysta, d.v.s. en medfödd vätskefylld blåsa på halsen, kan vid förstoring eller infektion kännas som en knöl på halsen. Vården är operativ.

Att förstorade lymfknutor på halsen hos barn beror på cancer är ytterst ovanligt. Dylika fall är lymfom och leukemi.

Tumregeln när det gäller barnpatienter är att förstorade lymfknutor ska undersökas om de är ensidiga, större än 2 cm eller om de inte blir mindre inom en månad.

+/- 40-åringar

Vuxna och medelålders patienter kan få förstorade lymfknutor av samma orsaker som barn. Andra vanliga orsaker är inflammation i en spottkörtel (vanligtvis submandibulärkörteln), en knöl eller en blåsa i sköldkörteln eller i samband med en infekterad tand.

I den här åldersgruppen ses också fler fall där lymfadenopatin har maligna (elakartade) orsaker.

Tumörer i spottkörtlar, sköldkörteln och slemhinnecancer i huvud- och halsregionen (läpp, munhåla, svalg, näshåla och struphuvud) kan ge knölar på halsen som föjd av tumörens läge eller som föjd av lokal spridning, metastasering, av tumören.

Lymfom och metastaser från andra cancertumörer (vanligtvis sarkom, cancer i matstrupen, melanom, njurcancer eller malignisering av halscysta) kan även initiera med knöl på halsen.

I den här åldern utgör de elakartade förändringarna dock fortfarande en liten del av alla knölar på halsen, ca 1%.

60+

Hos äldre personer borde egentligen varje knöl på halsen anses vara elakartad, tills motsatsen har bevisats.

Om patienten har haft en luftvägsinfektion och får förstorade lymfknutor på sidan av halsen eller under käken kan man vänta upp till 4 veckor och se om knutan försvinner av sig själv.

Om knölen inte har föregåtts av en luftvägsinfektion och inte försvinner inom 3 veckor ska den visas upp för en läkare.

Maligna knölar är vanligtvis ensidiga, sakta progredierande i storlek, icke ömmande, fasta till konsistensen och icke rörliga vid palpation.

Likaså ska knölar som växer snabbt visas upp. Vid lymfom kan lymfknutorna bli riktigt stora inom loppet av bara några veckor.

Allmänt gäller, att ju längre ner på halsen knölen är belägen, desto större är malignitetsrisken. I nyckelbensgopen är en knöl ofta malign.

För att få klarhet i vad som förorsakar knölen på halsen görs i den öppna vården (hälsocentral, arbetshälsovård) ofta först en ultraljudsundersökning.

Om man vid undersökningen hittar någonting som ser misstänkt ut tas en finnålsbiopsi (ett litet vävnadsprov), varefter cellerna undersöks.

Det är viktigt att beakta att rökning och alkoholmissbruk är starkt associerade med uppkomsten av maligna knölar på halsen vid ställningstagande av vuxenpatienter.

Ibland uppfattas halsens normala strukturer som avvikande halsknölar. Detta gäller i synnerhet tvärutskottet av vår översta nackkota samt tungbenet, som kan vara avvikande beläget.

Körtel eller knuta?

I dagligt tal använder vi ofta ordet lymfkörtel för att beskriva de svullna knölar vi ibland har på sidan av halsen eller de knutor som vid bröstcancer kanske tas bort ur armhålan.
Medicinskt sett är dock en körtel ett organ som producerar ett ämne som in- eller avsöndras i kroppen, vilket lymfknutorna inte gör. Vi har därför valt att använda det mer korrekta ordet lymfknuta.

Läs om ömma och icke-ömma lymfknutor i Doktorn svarar

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa