Hoppa till huvudinnehåll

Njursten

Njurstenar, den största 11 mm, från en och samma patient men från olika tidpunkter.
Njurstenar, den största 11 mm, från en och samma patient men från olika tidpunkter. Bild: iStock/John Lerskau webbdokt

40-årig man fick ett njurstensansanfall under en affärsresa. Läkarna gjorde en röntgenundersökning på honom och hittade en sten på 2 mm. Han fick värkmedicin, men inga vidare förklaringar till vad som ska hända nu. Han undrar om inte njurstenar borde sprängas eller opereras bort.

Läs nefrologens svar:

Njursten är en relativt vanlig åkomma, som förekommer dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor. Även om stenar kan ses i alla åldrar är de vanligast i medelåldern. Den typiska njurstenspatienten är en man i 40-årsåldern.

Varför bildas njurstenar?

Urinen innehåller salter. Om urinen är för koncentrerad faller lösta salter ut i kristallform och kan klumpa ihop sig till njurstenar. I de allra flesta fallen (i västvärlden) består stenarna av olika kalciumföreningar, som kalciumoxalat eller kalciumkarbonat.

Ett för litet vätskeintag, särskilt i kombination med uttorkning, kan vara en utlösande faktor. Även ett högt C-vitamin-, D-vitamin- eller proteinintag kan bidra.

Ibland ligger en metabol rubbning (t.ex. en bisköldkörtelsjukdom, hyperkalciuri, hypocitraturi eller gikt) bakom uppkomsten av njurstenar.

Symptom och diagnos

Ett klassiskt njurstensanfall karaktäriseras av kraftiga flanksmärtor som kommer i intervaller. Den drabbade har svårt att vara stilla.

Med hjälp av ultraljud- eller röntgenundersökningar kan man upptäcka eventuella stenar och avflödeshinder.

Samtidigt tas urinprov för bakterieodling och blodprov för att kontrollera njurfunktionen, kalciumnivån (för att se om bisköldkörtlarna fungerar normalt) och uratnivån (för att utesluta gikt).

Häll mjölk på rabarberkompotten!

Det finns en idé med att vi gärna äter rabarberkräm tillsammans med mjölk eller grädde. Rabarber innehåller mycket oxalsyra, som tillsammans med kroppens kalcium bildar kalciumoxalat.
Om kalciumoxalatet bildas i urinen kan det klumpa ihop sig till njurstenar. Om oxalsyran däremot stöter på kalciumjoner (från t.ex. mjölk) redan i matsmältningskanalen bildas kalciumoxalatet i tarmen och försvinner ut med avföringen, utan att passera njurarna.


Behandling

I det akuta skedet är smärtlindring (oftast diklofenak) det viktigaste.

I de absolut flesta fallen kommer stenen ut spontant med urinen. Avgörande är storleken, där stenar under 4 mm i diameter kommer ut spontant i de allra flesta fallen, medan stenar som överstiger 7 mm sällan gör det.

Den drabbade skall sila urinen och vid stenavgång spara den för analys.

Till de uppföljande undersökningarna, efter 1-3 veckor, hör röntgen av urinvägarna, särskilt om det inte gjorts initialt, eller om ingen säker stenavgång har noterats.

I de flesta fallen hittar man ingen ämnesomsättningsrubbning. Om undersökningarna antyder en metabol sjukdom (bisköldkörtelsjukdom, hyperkalciuri, hypocitraturi, gikt e.d.) ska patienten skickas till en intermedicinare, nefrolog eller urolog och den bakomliggande sjukdomen ska åtgärdas.

Större stenar kräver expertbedömning av en urolog och ofta stenkrossbehandling. Stenen krossas då med hjälp av ultraljudsvågor som riktas genom vävnaden. I sällsynta fall kan kirurgi behövas.

Förebyggande behandling

A och O för att förhindra uppkomsten av nya stenar är ett ordentligt vätskeintag, 2-3 liter/dygn. Detta är särskilt viktigt i omständigheter där man förlorar mycket vätska (bastubad, varmt klimat, långa flygresor osv).

Undvik stillasittande.

Undvik oxalatrik föda, såsom torkad frukt, rabarber, sparris, spenat, persilja, bönor, nötter, choklad och vissa teer.

Kalciumrik föda kan intas normalt.

Expert för artikeln:
Erna Pettersson, docent i internmedicin, specialist i nefrologi.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa