Hoppa till huvudinnehåll

Om Estlandssvenskar och finlandssvenska ester

Söndagsöppets Estlandsspecial filmades på våren 1991. Då anade ingen att Estland skulle bli självständigt tre månader senare.

Informationsruta

Aiboland är den estlandssvenska benämningen på de forna svenskbygderna i Estland. Området kallas även för Svenskestland. Till Aiboland räknades bland annat Nuckö, Dagö, Ormsö, Runö, Ösel och bygden runt Hapsal på det estniska fastlandet. Ormsö är den fjärde största ön i Estland.

Efter andra världskriget har estlandssvenskarna nästan utplånats, då ca 80 % alla estlandssvenskar flydde till Sverige, där de har blivit kvar. Omkring tusen estlandssvenskar blev kvar i Estland efter Sovjetunionens andra ockupation 1944, men de förföljdes ofta av sovjetmyndigheterna. Många förvisades österut, dog i Sibirien eller tystades där hemma. De svenskspråkiga betraktades med misstro och ansågs vara latenta förrädare till sovjetstaten.

Efter Estlands självständighet pågår försök att återuppliva estlandssvensk kultur i Estland, som även omfattar svenska som modersmål. De estlandssvenska dialekterna har under århundraden utvecklats oberoende av rikssvensk språkutveckling. I det estlandssvenska språket finns därför många både ålderdomliga och nybildade drag. Flera av dessa drag finns även i finlandssvenska.

Musik:
Taebla Kammerkoor: Tjuv, tjuv ska du heta (bearb Hugo Alfven)
Taebla Kammerkoor: "Meie Elu" (August Herman)

1906 kom nio estniska fiskarfamiljer över till Kabböle i Östra Nyland. Av dem stannade flera familjer i Finland. Med dem var tvååriga Anton Mekiver. De köpte tillsammans en hel by, 400 hektar. Husen byggdes av spillvirke från orten. Man bodde tillsammans i små uttrymmen. I Kabböle talade man bara estniska tills alla åldringar dog. Det var svårt att lära sig svenska och att börja skolan, säger Anton Mekiver. Anton Mekiver talar fortfarande lika bra estniska.

Kalev Kristjankroon har fortsatt med fisket som utkomst. Kalev ser sig som finländare, men Estland står nog nära. Men Kalevs barn lärde sig aldrig estniska och de estniska traditionerna är bara sagor. Men virumat äter de ibland, t.ex. med fläsk, potatis, kålrot, lök, salt och peppar i ugn. På begravningsplatsen i Pernå kyrkby är det estniska inslaget stort.

Svenskarna kom till Estland på 1300-talet och de flesta blev fiskare eller jordbrukare. På 1930-talet fanns det över 9000 svenskar i Estland. När Sovjetunionen ockuperade Estland 1940 flydde 1/4 av Estlands befolkning, av dem nästan 8000 estlandssvenska i små bräckliga båtar.

Men några stannade och bibehöll sitt svenska språk. 1991 fanns endast ett hundratal estlandssvenskar kvar. Av dem talar endast de äldre svenska. Eero Wallén reser till Ormsö för att besöka Estlandssvenskarna, via Tallinn till Ormsö (Vorms).

Många av estlandssvenskarna deporterades och de estlandssvenska områdena blev militärområden. Ain Sarv forskar i det estlandssvenska och de traditioner som de upprätthöll.

En av de estlandssvenskar som bor kvar på Ormsö är Maria Murman, som sjunger, spelar talar och bibehåller de svenska traditionerna. Johannes Nyholm lämnade Estland 1944 som 16-åring yngling och är nu för första gången på Ormsö igen. Det känns vemodigt att se gårdens ruiner, säger Johannes. Det mesta var förfallna ruiner, och inte många invånare.

Ösel (Saarenmaa) är nästa mål. I Kuressaari på Ösel träffar man Heinz Arm, som lär vara den enda kvarlevande svensktalande i byn. Taxichaufför Lang och Heniz Arm får hjälpa Eero Wallén och scriptan Eva Nordenswan med stängda banker och icke-existerande hotell. Heinz Arm är nöjd med livet i Kuressaari. Man får också börja resa utomlands och eleverna i skolorna vill lära sig svenska för att kunna umgås med finlandssvenskar.

Nuckö (Noorots) var förr navet i det estlandssvenska. I Birkas/Pürksi har intresset för det svenska språket väckts. Skolan har också utbyte mned finlandssvenska skolor. Eleverna är otroligt bra och motiverade säger två utbyteselever från Mattlidens skola. På Birkas kyrkogård har några estlandssvenskar, Senta Hallin och Manfred Nibon fått veta var deras far ligger begraven. Det är smärtsamt men högtidligt att hålla en ceremoni. Tills sist firar Eero Wallen morsdag i Birkas kolchos festsal.

Sju år senare besöker Kanal ett och Carita Pettersson Nuckö . Den lilla svenskspråkiga minoritetet får hjälp från Norden och Österbotten för att bibehålla sin svenska identitet. som vill väcka till till Nuckö och
Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    För att biträda fartyg finnas lotsar. Men hur är det att vara lots? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet