Hoppa till huvudinnehåll

Om Estlandssvenskar och finlandssvenska ester

Söndagsöppets Estlandsspecial filmades på våren 1991. Då anade ingen att Estland skulle bli självständigt tre månader senare.

Informationsruta

Aiboland är den estlandssvenska benämningen på de forna svenskbygderna i Estland. Området kallas även för Svenskestland. Till Aiboland räknades bland annat Nuckö, Dagö, Ormsö, Runö, Ösel och bygden runt Hapsal på det estniska fastlandet. Ormsö är den fjärde största ön i Estland.

Efter andra världskriget har estlandssvenskarna nästan utplånats, då ca 80 % alla estlandssvenskar flydde till Sverige, där de har blivit kvar. Omkring tusen estlandssvenskar blev kvar i Estland efter Sovjetunionens andra ockupation 1944, men de förföljdes ofta av sovjetmyndigheterna. Många förvisades österut, dog i Sibirien eller tystades där hemma. De svenskspråkiga betraktades med misstro och ansågs vara latenta förrädare till sovjetstaten.

Efter Estlands självständighet pågår försök att återuppliva estlandssvensk kultur i Estland, som även omfattar svenska som modersmål. De estlandssvenska dialekterna har under århundraden utvecklats oberoende av rikssvensk språkutveckling. I det estlandssvenska språket finns därför många både ålderdomliga och nybildade drag. Flera av dessa drag finns även i finlandssvenska.

Musik:
Taebla Kammerkoor: Tjuv, tjuv ska du heta (bearb Hugo Alfven)
Taebla Kammerkoor: "Meie Elu" (August Herman)

1906 kom nio estniska fiskarfamiljer över till Kabböle i Östra Nyland. Av dem stannade flera familjer i Finland. Med dem var tvååriga Anton Mekiver. De köpte tillsammans en hel by, 400 hektar. Husen byggdes av spillvirke från orten. Man bodde tillsammans i små uttrymmen. I Kabböle talade man bara estniska tills alla åldringar dog. Det var svårt att lära sig svenska och att börja skolan, säger Anton Mekiver. Anton Mekiver talar fortfarande lika bra estniska.

Kalev Kristjankroon har fortsatt med fisket som utkomst. Kalev ser sig som finländare, men Estland står nog nära. Men Kalevs barn lärde sig aldrig estniska och de estniska traditionerna är bara sagor. Men virumat äter de ibland, t.ex. med fläsk, potatis, kålrot, lök, salt och peppar i ugn. På begravningsplatsen i Pernå kyrkby är det estniska inslaget stort.

Svenskarna kom till Estland på 1300-talet och de flesta blev fiskare eller jordbrukare. På 1930-talet fanns det över 9000 svenskar i Estland. När Sovjetunionen ockuperade Estland 1940 flydde 1/4 av Estlands befolkning, av dem nästan 8000 estlandssvenska i små bräckliga båtar.

Men några stannade och bibehöll sitt svenska språk. 1991 fanns endast ett hundratal estlandssvenskar kvar. Av dem talar endast de äldre svenska. Eero Wallén reser till Ormsö för att besöka Estlandssvenskarna, via Tallinn till Ormsö (Vorms).

Många av estlandssvenskarna deporterades och de estlandssvenska områdena blev militärområden. Ain Sarv forskar i det estlandssvenska och de traditioner som de upprätthöll.

En av de estlandssvenskar som bor kvar på Ormsö är Maria Murman, som sjunger, spelar talar och bibehåller de svenska traditionerna. Johannes Nyholm lämnade Estland 1944 som 16-åring yngling och är nu för första gången på Ormsö igen. Det känns vemodigt att se gårdens ruiner, säger Johannes. Det mesta var förfallna ruiner, och inte många invånare.

Ösel (Saarenmaa) är nästa mål. I Kuressaari på Ösel träffar man Heinz Arm, som lär vara den enda kvarlevande svensktalande i byn. Taxichaufför Lang och Heniz Arm får hjälpa Eero Wallén och scriptan Eva Nordenswan med stängda banker och icke-existerande hotell. Heinz Arm är nöjd med livet i Kuressaari. Man får också börja resa utomlands och eleverna i skolorna vill lära sig svenska för att kunna umgås med finlandssvenskar.

Nuckö (Noorots) var förr navet i det estlandssvenska. I Birkas/Pürksi har intresset för det svenska språket väckts. Skolan har också utbyte mned finlandssvenska skolor. Eleverna är otroligt bra och motiverade säger två utbyteselever från Mattlidens skola. På Birkas kyrkogård har några estlandssvenskar, Senta Hallin och Manfred Nibon fått veta var deras far ligger begraven. Det är smärtsamt men högtidligt att hålla en ceremoni. Tills sist firar Eero Wallen morsdag i Birkas kolchos festsal.

Sju år senare besöker Kanal ett och Carita Pettersson Nuckö . Den lilla svenskspråkiga minoritetet får hjälp från Norden och Österbotten för att bibehålla sin svenska identitet. som vill väcka till till Nuckö och
Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Minna Canth kämpade för jämställdhet

    Om författarens liv, karriär och verk.

    Journalisten och författaren Minna Canth var en viktig samhällspåverkare som lyfte fram arbetarnas och kvinnornas ställning. Hon kallas för den finländska feminismens moder. Den 19 mars firar vi henne, dagen är också den officiella dagen för jämställdhet.

  • Hörspel: Anna-Lisa av Minna Canth

    "Skyll inte på Gud om mannen skapat världen."

    "Skyll inte på Gud om mannen skapat en värld där det inte finns plats för kvinnor", menar Minna Canth. Huvudpersonen Anna-Lisa i Canths pjäs har dödat sitt nyfödda barn och begravt barnet i tysthet. Men Anna-Lisas tragiska öde är inte ovanligt, utan mycket följdriktigt.

  • Finländarnas inställning till de andra

    Finland är inte fritt från vardagsrasism.

    "Jag är inte rasist, men..." Trots att Finland inte tagit emot många invandrare under årens lopp är landet inte fritt från vardagsrasism. Hur är det att komma till Finland som flykting eller invandrare? Eller att vara barn till en invandrare?

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Rastafaris barn i Finland

    Livet i en jamaicansk familj i Finland.

    Författaren Marianne Backlén åkte till Jamaica, förälskade sig i Devon Dawkins och flyttade sedan tillsammans med honom till Helsingfors. Paret har nu två barn och berättar om de motgångar och den rasism de stött på i Finland.

  • Flyktingkvinnor i Finland

    Tre flyktingkvinnor berättar sina historier.

    Att vara flykting och kvinna är en dubbel börda. Här träffar vi tre kvinnor, från Somalia, Rumänien och Chile.

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet