Hoppa till huvudinnehåll

Om Estlandssvenskar och finlandssvenska ester

Söndagsöppets Estlandsspecial filmades på våren 1991. Då anade ingen att Estland skulle bli självständigt tre månader senare.

Informationsruta

Aiboland är den estlandssvenska benämningen på de forna svenskbygderna i Estland. Området kallas även för Svenskestland. Till Aiboland räknades bland annat Nuckö, Dagö, Ormsö, Runö, Ösel och bygden runt Hapsal på det estniska fastlandet. Ormsö är den fjärde största ön i Estland.

Efter andra världskriget har estlandssvenskarna nästan utplånats, då ca 80 % alla estlandssvenskar flydde till Sverige, där de har blivit kvar. Omkring tusen estlandssvenskar blev kvar i Estland efter Sovjetunionens andra ockupation 1944, men de förföljdes ofta av sovjetmyndigheterna. Många förvisades österut, dog i Sibirien eller tystades där hemma. De svenskspråkiga betraktades med misstro och ansågs vara latenta förrädare till sovjetstaten.

Efter Estlands självständighet pågår försök att återuppliva estlandssvensk kultur i Estland, som även omfattar svenska som modersmål. De estlandssvenska dialekterna har under århundraden utvecklats oberoende av rikssvensk språkutveckling. I det estlandssvenska språket finns därför många både ålderdomliga och nybildade drag. Flera av dessa drag finns även i finlandssvenska.

Musik:
Taebla Kammerkoor: Tjuv, tjuv ska du heta (bearb Hugo Alfven)
Taebla Kammerkoor: "Meie Elu" (August Herman)

1906 kom nio estniska fiskarfamiljer över till Kabböle i Östra Nyland. Av dem stannade flera familjer i Finland. Med dem var tvååriga Anton Mekiver. De köpte tillsammans en hel by, 400 hektar. Husen byggdes av spillvirke från orten. Man bodde tillsammans i små uttrymmen. I Kabböle talade man bara estniska tills alla åldringar dog. Det var svårt att lära sig svenska och att börja skolan, säger Anton Mekiver. Anton Mekiver talar fortfarande lika bra estniska.

Kalev Kristjankroon har fortsatt med fisket som utkomst. Kalev ser sig som finländare, men Estland står nog nära. Men Kalevs barn lärde sig aldrig estniska och de estniska traditionerna är bara sagor. Men virumat äter de ibland, t.ex. med fläsk, potatis, kålrot, lök, salt och peppar i ugn. På begravningsplatsen i Pernå kyrkby är det estniska inslaget stort.

Svenskarna kom till Estland på 1300-talet och de flesta blev fiskare eller jordbrukare. På 1930-talet fanns det över 9000 svenskar i Estland. När Sovjetunionen ockuperade Estland 1940 flydde 1/4 av Estlands befolkning, av dem nästan 8000 estlandssvenska i små bräckliga båtar.

Men några stannade och bibehöll sitt svenska språk. 1991 fanns endast ett hundratal estlandssvenskar kvar. Av dem talar endast de äldre svenska. Eero Wallén reser till Ormsö för att besöka Estlandssvenskarna, via Tallinn till Ormsö (Vorms).

Många av estlandssvenskarna deporterades och de estlandssvenska områdena blev militärområden. Ain Sarv forskar i det estlandssvenska och de traditioner som de upprätthöll.

En av de estlandssvenskar som bor kvar på Ormsö är Maria Murman, som sjunger, spelar talar och bibehåller de svenska traditionerna. Johannes Nyholm lämnade Estland 1944 som 16-åring yngling och är nu för första gången på Ormsö igen. Det känns vemodigt att se gårdens ruiner, säger Johannes. Det mesta var förfallna ruiner, och inte många invånare.

Ösel (Saarenmaa) är nästa mål. I Kuressaari på Ösel träffar man Heinz Arm, som lär vara den enda kvarlevande svensktalande i byn. Taxichaufför Lang och Heniz Arm får hjälpa Eero Wallén och scriptan Eva Nordenswan med stängda banker och icke-existerande hotell. Heinz Arm är nöjd med livet i Kuressaari. Man får också börja resa utomlands och eleverna i skolorna vill lära sig svenska för att kunna umgås med finlandssvenskar.

Nuckö (Noorots) var förr navet i det estlandssvenska. I Birkas/Pürksi har intresset för det svenska språket väckts. Skolan har också utbyte mned finlandssvenska skolor. Eleverna är otroligt bra och motiverade säger två utbyteselever från Mattlidens skola. På Birkas kyrkogård har några estlandssvenskar, Senta Hallin och Manfred Nibon fått veta var deras far ligger begraven. Det är smärtsamt men högtidligt att hålla en ceremoni. Tills sist firar Eero Wallen morsdag i Birkas kolchos festsal.

Sju år senare besöker Kanal ett och Carita Pettersson Nuckö . Den lilla svenskspråkiga minoritetet får hjälp från Norden och Österbotten för att bibehålla sin svenska identitet. som vill väcka till till Nuckö och
Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Modersmålets sång

    Hur härligt sången klingar, på älskat modersmål!

    "Hur härligt sången klingar/ på älskat modersmål/ Han tröst i sorgen bringar/ Han skärper sinnets stål...". Här får vi höra Modersmålets sång sjungas av Akademiska sångföreningen och av Matti Raita i Buu-klubben, där han firar Svenska dagen med den finskspråkiga Teppo-nallen och Buuklubbs-stämpeln.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet