Hoppa till huvudinnehåll

Läs om hur du kan odla rotsaker på bästa sätt

Rotsaker i korg
Rotsaker i korg Bild: Yle kålrot

Man känner inte till så mycket gällande grönsaksodlingens historia i vårt land, men man antar att klosterträdgårdar har fungerat som förebild för odlingen. Vi vet att munkar tog med sig förökningsmaterial till Finland, så som frön och rötter.

Egentligen fanns det redan en hel del olika grön- och rotsaker i vårt land på 1600-talet. Man kände redan till största delen av de sorter som används ännu idag. Det enda man inte hittade i odlingskatalogerna var tomat, selleri och några kålsorter.

Odlingarna var annorlunda än i dagens trädgårdar. Även om sortimentet redan då var brett odlade man oftast bara ett fåtal grödor.

Då Finland under århundradens lopp fått stå ut med krig och dåliga tider har också utvecklandet av grönsaksodlingen tidvis stått stilla.

Vissa tider odlades bara de viktigaste födoämnena och då var det frågan om rovor och kål. Till och med i bättre försedda gårdar var de ofta det enda som odlades i grönsaksväg på 1700-talet.

På ett fåtal gårdar odlades morot, sockerärter, palsternacka, persilja, samt huvud- och rödkål.

På 1800-talet var grönsaksodlingen fortsättningsvis mycket blygsam på landsbygden. Främst var den dessutom koncentrerad till södra Finland samt till städerna längs kusten ända upp till Uleåborg.

svedjerova

Svedjerovan hör till en av landets äldsta odlingssväxter

Rovor har antagligen odlats i Finland redan på förhistorisk tid (tiden fram till ca 1300-talet). Ursprungligen odlades den på svedjebruk vid sidan om råg och korn. Hos oss användes enbart roten, inte blasten som i Mellaneuropa.

Före potatisen var svedjerovan en av våra viktigaste odlingsväxter. Man åt den som stekt eller också i bröd, gröt och välling. Den uppbevarades över vintern i jordgropar.

Så lyckas du med svedjerovan:

Jorden kan gödslads lätt med aska. Nitratgödsel bör undvikas. Så fröna till ca 1 cm djup, med 25-35 cm radavstånd. Gallra så att det slutliga plantavståndet är 10-20 cm.

Det tar 1,5 - 3 månader för rovorna att växa, beroende på sorten. Rovor kan sås redan tidigt på våren och då kan man skörda dem på sommaren och äta dem som färska.

Ifall man vill uppbevara svedjerovorna över vintern sås de först runt midsommar och skördas i slutet av september.

Ifall sommaren är torr kräver rovorna bevattning. Skydda blasten med tunt skyddstyg mot jordloppor. Kålflugans larv går gärna på rötterna. Därför är det bra att odla rova i växelbruk på 4 år.

Kålrot

Kålroten hörde ännu i början av 1900-talet till en av våra viktigaste näringsväxter

Kålroten omnämns redan på 1600-talet, men har säkert använts före det. Numera får den mer eller mindre bara komma fram på julbordet. Enbart i Norden odlas kålroten till mäniskoföda, på andra ställen till djurfoder. Kålroten kallas till Nordens apelsin tack vare sin höga C-vitaminhalt.


Så lyckas du med kålroten:

Kålroten trivs bäst i välluckrad, kalkad lerjord, gärna förbättrad med litet kompost. Ifall marken är mycket nitratrik blir roten bitter i smaken.

I södra Finland kan fröna sås direkt tidigt på våren, men längre norrut kan plantorna förodlas i en månads tid.

Radavstånd 40-50 cm, plantavstånd 15-25 cm.

Marken bör vara tillräckligt fuktig för att kålroten ska lyckas och bli god. Man kan skörda små rötter redan tidigare på sommaren, men för vinterförvaring tas kålroten upp först sent på hösten.

Som alla kålväxter bör kålroten skyddas med tyg och odlas med växelbruk för att undvika sjukdomar och ohyra.

Kålhuvud.
Kålhuvud. Bild: Yle/Trädgården på Strömsö Kål,trädgårdsodling,trädgården på strömsö

Huvudkål och hur du lyckas med den

Huvudkål har odlats i Finland redan på 1300-talet. Huvudkålen kräver, som kålväxter överlag, välgödslad och kalkad mark, som bibehåller sin fuktighet.

Man kan så den direkt på friland, men det går också bra att förodla plantor (3-4 veckor). De tidiga sorterna gillar välluckrad jord, medan vintersorterna växer också i lerjord.

De förodlade, välvattnade plantorna planteras med 0,5 m radmellanrum, sommarsorterna klarar sig med 40 cm mellanrum. Vintersorterna behöver mer utrymme; 60 cm.

Till en början kräver plantorna noggrann bevattning och ogräsrensning, men som stora kvävs mindre ogräs under plantan.

Ifall sommaren är regnig är det bra att luckra upp jordytan, som annars lätt blir för hård. De första kålhuvudena kan man skörda redan i juli.

Höst- och vintersorterna skördas i september, ibland till och med in i oktober.

Råa broccolin på ett bord
Råa broccolin på ett bord Bild: Yle/Carina Ahlskog Strömsö (tv-program),Paul Svensson,matrecept,broccoli,vegetariska rätter

Så här lyckas du med broccoli

Broccolin odlades redan på 1800-talet, men glömdes bort under en lång period fram till slutet av 1950-talet.

Broccolin ska ha muldig, välgödslad och fukthållande jord. Det lönar sig att förodla plantor i 3-4 veckor. Plantera dem med 50 cm rad- och plantavstånd.

Skydda plantorna med tyg och rensa bort ogräsen. Man kan skörda från slutet av juli till in i oktober.

Palsternackan hör också till våra äldsta odlingsväxter

Palsternackan odlades redan på 1500-talet, kanske tidigare. Ursprungligen användes den förmodligen som läkemedelsväxt, samt som mat under fastan.

Rotsaker i korg
Rotsaker i korg Bild: Yle kålrot

Så lyckas du med palsternackan:

Palsternackan är en två-årig växt, som trivs bäst i välluckrad, muldig mjäla (sandaktig mark).

Fröna sås på ca 1 cm djup så fort marken reder sig, radavstånd 30-40 cm. Gallra plantavståndet till ca 10-15 cm.

Palsternackan gror och växer långsamt, därför passar det att främst i södra Finland att så den direkt. Längre norrut får man förodla den så att den hinner.

Man kan också så palsternacka på hösten så gror den direkt på våren då marken har rett sig. Skörden tas på hösten före marken fryser, då den första frosten har gett rötterna sötma.

Palsternackan är vinterhärdig hos oss. Därför kan man också ta upp rötter ännu följande vår före följande växtsäsong börjar.

Piplöken hör till de löksorter som har odlats tidigt i Finland

Piplök

Piplöken formar inte en uppsvälld rotdel, utan istället använder man stamdelarna på samma sätt som gräslök. Den är mångårig och får gärna växa på samma ställe flera år.

Genast då marken tinat börjar piplöken växa och snart har man grönt att sätta i salladen eller i maten. Piplöken har fina blommor och därför lönar det sig att låta den blomma med några stängler.

Löken trivs bäst på ett soligt ställe i varm jord, men den kräver inte så mycket näring. Man kan öka på markens pH-värde med hjälp av träaska.

Piplöken kräver god ogräsrensning för dess blad är små och kan därför inte konkurrera med storbladiga ogräs.

Persilja är en av våra mest odlade kryddväxter

Persiljan odlades allmänt förut. Än idag är persiljan en av våra mest odlade kryddväxter. Persiljan gror långsamt och därför lönar det sig att förodla den. Den gillar en varm växtplats i näringsrik jord.

Persilja i potager-trädgården
Persilja i potager-trädgården Bild: Yle potager

Växter som trivs tillsammans med kål är pepparmynta, som gynnar tillväxten och lök, ringblomma, tagetes och salvia som alla skyddar mot ohyra. Rovor skyddar kålen mot svampsjukdomar.

Trädgård

Nyligen publicerat - Trädgård