Hoppa till huvudinnehåll

Fristaden Christiania – för frihet och ansvar, eller för fri cannabis?

Åsikterna kring fristaden Christiania har under hela dess 40-åriga existens gått isär. Är fristaden endast ett tillhåll för droganvändare eller ett frihetens andrum i en storstad? Men Christiania är också Köpenhamns näststörsta turistattraktion.

Christiania är en del av stadsdelen Christianshavn i Köpenhamn. Christiania fungerar som en fristad för personer med vissa alternativa livsstilar, och grundades år 1971 då hippies tog över ett övergivet militärt område.

Drogerna har alltid haft en central roll i fristadens historia. Tung narkotika förbjöd man i Christiania redan 1979. Men cannabis, som i resten av Danmark är förbjudet, har sedan starten varit tillåtet i Christiania

De danska myndigheterna har många gånger genom åren gjort mer eller mindre allvarligt menade försök att stänga Christiania, utan att lyckas. Även svenska myndigheter har protesterat mot området och poliser har gjort hemliga besök i området.

Som en motvikt har också haschförsäljarna på Pusher Street strejkat.

Enligt Köpenhamnspolisen omsätter cannabisförsäljningen i fristaden nästan en miljard om året.

På pusher Street sker handel med cannabis helt öppet från små bodar. Cannabisförsäljningen är ett av folketingets starkaste argument för en normalisering av området.

Också många finländare har flyttat till Christiania efter frihet och kärlek. En av dem är Helena Petäjänniemi som i "Seportaget" berättar om sin vardag i Christiania 2009. "Joker" talar om cannabis, de ansvarsfulla narkotikaförsäljarna och om christianiternas dygder: tolerans, kärlek och gemenskap. Och Jes Fisker berättar om hur det var att växa upp i Christinia. Han minns en idyllisk barndom med frihet och natur.

Åsikterna kring fristaden Christiania har under dess existens gått isär. Många menar att fristaden endast är ett tillhåll för droganvändare men det finns minst lika många som uttrycker sin glädje över att en fristad som denna existerar. Christiania uppfattas av många människor som ett slags andrum i storstaden. Det råder idag oklarhet huruvida Christiania kommer att förbli som det varit. Christiania är just nu Köpenhamns näst största turistattraktion efter Tivoli och Den lilla havfruen.

Om fristaden Christiania

Fristaden Christiania i Köpenhamn har ett självstyre byggt på att varje individ har ansvar över sitt eget liv och hem. Det finns en demokratiskt vald ledningsorganisation med en ansvarsfördelning över 14 områden. Högsta beslutande insats är fællesmødet, ett gemensamt stormöte, där alla övergripande beslut fattas. Alla måste mer eller mindre vara överens innan ett beslut fattas. Man röstar sällan och använder sig inte heller av majoritetsprincipen. Alla invånare har samma rätt att delta på alla möten.

Fristaden saknar lagar men har en samling regler som gäller för alla:
Ingen tung narkotika
Inga vapen
Inget våld
Ingen handel med byggnader eller bostäder

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Julkalender med Bärtil

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra väntar på snön och på julen. Och är det tomtar som tassar i stugan?

  • Oppåjul (2004)

    Oppånergänget

    Om det är tråkigt att vänta på julen så kan man göra roliga saker med hjälp av Oppånergänget.

  • Tomteskolan (1997)

    I Tomteskolan är det nästan panik. Vart försvinner tomtarna?

    I Tomteskolan är det nästan panik. Hur skall nissarna hinna bli utbildade tomtar? Vart försvinner tomtarna? Vem sätter ut trollringar? Och varför är magister Fabian så konstig?

  • Jul Kul (1993)

    Jul Kul från 1993 var en mycket märklig julkalender.

    Jul Kul från 1993 framstår som en mycket märklig julkalender. Det är svårt att egentligen få en uppfattning om vad den handlar om när man ser ett avsnitt.

  • Topelius vackra julsånger

    En samling vackra julsånger,skrivna av Topelius.

    Här får ni höra en samling vackra julsånger, alla skrivna av Topelius. Vi hör förstås Sylvias julvisa och Giv mig ej glans, men även flere andra.

  • Ringdanser och jullekar

    "Nu är det jul igen, nu är det jul igen..."

    "Nu är det jul igen, nu är det jul igen och julen vara skall till påska..." Med iver och entusiasm sjunger och dansar barnen runt granen. Halsbrytarna ackompanjerar.

  • Julsaga av Neppe

    Neppe Pettersson berättar en julsaga

    En viktig gestalt för FST:s barnprogram och senare Buu-klubben är Neppe Petterson. Här får ni höra henne berätta en julsaga.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Vi besöker Kyrkoby folkskola i Kyrkslätt

    Vi får se en bit finlandssvensk vardag.

    1962 fanns det tolv folkskolor i Kyrkslätt, av dem var nio stycken svenska. Redaktören besöker Kyrkoby folkskola, deltar på lektionerna och intervjuar lärare där. Vi får se en bit finlandssvensk vardag.

  • Hej du medelålders kvinna

    En dag märkte jag att blivit medelålders.

    "En dag märkte jag att blivit medelålders", berättar 48-åriga Mikaela Weurlander. Och hon började fundera på varför medelålders kvinnor ses som så fula och tråkiga.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Skärgårdssheriffen

    Eirik Sandbacka är polis i Ålands skärgård.

    Eirik Sandbacka är en Karlebybo som slagit sig ner på Åland. Här berättar han om vardagen på Kumlinge och jobbet som polis i den åländska skärgården.

  • Sebastian trivs inte i stan

    Det är hemskt och sorgligt i staden.

    Sebastian Käll har flyttat med sin mamma och sina två systrar till Helsingfors från landet. Han trivs inte alls. Det är hemskt och sorgligt i staden.

  • Arbetslösheten 16,9 %

    Arbetslösa finländare i Vasa 1993.

    I december 1993 var närmare 17 % av Finlands arbetsföra befolkning utan jobb. Här får vi träffa 41-åriga Kirsti, 53-åriga Sven och 23-åriga Jens och se hur de hanterar situationen.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    För att biträda fartyg finnas lotsar. Men hur är det att vara lots? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Drömyrke: flygvärdinna?

    Att vara flygvärdinna 1964

    Hur är det att vara flygvärdinna 1964? Följ med en dag i Brita Pousars liv.

  • En fängelsevistelse är alltid för livet

    Hur känns det att bli instängd?

    Hur känns det att bli instängd och veta att du inte kan öppna dörren själv? Och kan du någonsin bli en hel människa efter det? Alla i den här dokumentären, från fängelsekunder till jurister och personer i Högsta domstolen, säger att fängelsestraff alltid är av ondo för den enskilda individen.

  • Jag, Laban

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud...">Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Spotlight: Neddrogade åldringar

    Tre gånger mer psykmediciner än i Sverige och Danmark.

    Våra åldringar får tre gånger mer psykmediciner än åldringar i Sverige och Danmark. Många gånger ges medicinerna för att åldringarna ska hållas stilla i sina rum.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Fängelse utan stängsel och väktare

    För ett mindre brott kunde man 1965 dömas till arbete.

    För ett mindre brott, eller trafikförseelse, kunde man 1965 dömas till arbete i stället för fängelse. Då tillbringade man en tid på en arbetskoloni och betalade på så sätt igen sitt brott till staten.

  • Metron i Helsingfors körde igång 1982

    1969 beslöt man att en metro skulle byggas i Helsingfors.

    1969 beslöt man att en metro skulle byggas i Helsingfors. Det blev 13 år av väntan, mutskandaler och missnöje innan metron öppnades den första juni 1982. Och nu skall Västmetron äntligen starta!

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Tove Jansson läser ur Granen

    Mamma vakna, någonting hemskt har hänt. De kallar det jul.

    "Mamma vakna, någonting hemskt har hänt. De kallar det jul" Hemulen väcker Muminfamiljen mitt i deras vintersömn. I den främmande vintervärlden lurar den hemska julen. Hör Tove Jansson läsa sin berättelse Granen.

  • Tolv ting som skapade Finland

    Här är föremålen som berättar Finlands historia.

    Här är tolv föremål som på ett konkret sätt berättar Finlands historia under de senaste 100 åren. Det minsta är identitetsbrickan, som bars av soldaterna under kriget, det största är Sverigebåten. Men däremellan ryms mycket annat fascinerande.

Nyligen publicerat - Arkivet