Hoppa till huvudinnehåll

Fristaden Christiania – för frihet och ansvar, eller för fri cannabis?

Åsikterna kring fristaden Christiania har under hela dess 40-åriga existens gått isär. Är fristaden endast ett tillhåll för droganvändare eller ett frihetens andrum i en storstad? Men Christiania är också Köpenhamns näststörsta turistattraktion.

Christiania är en del av stadsdelen Christianshavn i Köpenhamn. Christiania fungerar som en fristad för personer med vissa alternativa livsstilar, och grundades år 1971 då hippies tog över ett övergivet militärt område.

Drogerna har alltid haft en central roll i fristadens historia. Tung narkotika förbjöd man i Christiania redan 1979. Men cannabis, som i resten av Danmark är förbjudet, har sedan starten varit tillåtet i Christiania

De danska myndigheterna har många gånger genom åren gjort mer eller mindre allvarligt menade försök att stänga Christiania, utan att lyckas. Även svenska myndigheter har protesterat mot området och poliser har gjort hemliga besök i området.

Som en motvikt har också haschförsäljarna på Pusher Street strejkat.

Enligt Köpenhamnspolisen omsätter cannabisförsäljningen i fristaden nästan en miljard om året.

På pusher Street sker handel med cannabis helt öppet från små bodar. Cannabisförsäljningen är ett av folketingets starkaste argument för en normalisering av området.

Också många finländare har flyttat till Christiania efter frihet och kärlek. En av dem är Helena Petäjänniemi som i "Seportaget" berättar om sin vardag i Christiania 2009. "Joker" talar om cannabis, de ansvarsfulla narkotikaförsäljarna och om christianiternas dygder: tolerans, kärlek och gemenskap. Och Jes Fisker berättar om hur det var att växa upp i Christinia. Han minns en idyllisk barndom med frihet och natur.

Åsikterna kring fristaden Christiania har under dess existens gått isär. Många menar att fristaden endast är ett tillhåll för droganvändare men det finns minst lika många som uttrycker sin glädje över att en fristad som denna existerar. Christiania uppfattas av många människor som ett slags andrum i storstaden. Det råder idag oklarhet huruvida Christiania kommer att förbli som det varit. Christiania är just nu Köpenhamns näst största turistattraktion efter Tivoli och Den lilla havfruen.

Om fristaden Christiania

Fristaden Christiania i Köpenhamn har ett självstyre byggt på att varje individ har ansvar över sitt eget liv och hem. Det finns en demokratiskt vald ledningsorganisation med en ansvarsfördelning över 14 områden. Högsta beslutande insats är fællesmødet, ett gemensamt stormöte, där alla övergripande beslut fattas. Alla måste mer eller mindre vara överens innan ett beslut fattas. Man röstar sällan och använder sig inte heller av majoritetsprincipen. Alla invånare har samma rätt att delta på alla möten.

Fristaden saknar lagar men har en samling regler som gäller för alla:
Ingen tung narkotika
Inga vapen
Inget våld
Ingen handel med byggnader eller bostäder

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Väderprognos och varningar i midsommartid

    Juha Föhr ger en prognos för midsommarafton

    Midsommaren närmar sig. Då bör båtförarna varnas och vädret diskuteras. I det här klippet från 1992 lovar Juha Föhr att det blir tillfälligt varmt och soligt.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Råd och tips kring cykeln

    Att cykla är snabbt och miljövänligt.

    Att cykla är ett snabbt och miljövänligt sätt att ta sig fram. Det finns en del att tänka på kring cyklar och cykling.

  • Seglarskolan

    I Seglarskolan får vi lära oss många tips och tricks.

    I Seglarskolan får vi lära oss många tips och tricks om segling. Allt från vad en optimistjolle är till trafikregler på vatten. Gör dessutom vårt seglarquiz!

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Träna fotboll med gott humör och utan fula ord

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med.

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med. Bland invandrare är fotboll överlägset störst. Fotboll kan också höja konditionen. Men hur är det med rasism på fotbollsplanerna?

  • Bli sommarspänstig med Ståla 1970

    Man kan röra sig på många sätt.

    Caj "Ståla" Stålström vill engagera alla radiolyssnare till att bli spänstiga och få god kondition. Man kan röra sig på många sätt.

  • Kan flickor spela fotboll?

    Flickor och pojkar behandlas olika inom idrotten.

    Är män och kvinnor lika inför idrotten? Finns det kvinnliga och manliga sportgrenar?

  • Klippträdgårdar och stenpartier

    Trädgårdsrutan besöker underbara klippträdgårdar i Pargas.

    Hur kan man kan bygga upp ett stenparti och skapa en klippträdgård? Trädgårdsrutan besöker underbara klippträdgårdar i Lofsdal, Pargas och på Norrskata.

  • Aagot Jung undersöker komposter

    "Kompostering håller på att bli en modefluga"

    "Kompostering håller på att bli en modefluga", menar Aagot Jung. I avfallsproblemens tid har komposten kommit tillbaka för att stanna. Här tar Aagot itu med komposteringen på allvar.

  • Aagot Jung bygger växthus

    Tanken på ett litet växthus har länge spökat i Aagots hjärna

    Tanken på ett litet växthus har länge spökat i Aagots hjärna. Men det är lite som med EMU: Det finns fördelar med att vara växthusägare, men också nackdelar och risker. Och hur är det att montera ihop huset?

  • Trädgårdsradion med Udo och Aagot

    "Kära lyssnare, nu har jag skaffat mig en damm"

    "Kära lyssnare, nu har jag skaffat mig en damm", berättar Aagot Jung. Dessutom svarar hon och Udo Drude på lyssnarnas frågor om trädgårdar.

  • Hallå, det är Naturväktarna!

    Programmet har gått sedan 1971 och besvarat naturfrågor.

    Naturväktarna är ett av Rundradions tidiga interaktiva radioprogram med ring-in-samtal. Programmet har snurrat på sedan 1971 och otaliga radiolyssnare har njutit av roliga och spännande djurfrågor. Seportaget följer med när man sänder för 800 gången.

  • Sannfinländarnas skräll i riksdagsvalet 2011

    Timo Soinis jytky: partiet fick 19 procent av rösterna.

    Riksdagsvalet 2011 blev Sannfinländarnas stora skräll, med Timo Soinis ord "jytky": partiet fick 19 procent av de avlagda rösterna och 39 mandat i riksdagen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Veterinär Klaus-Verner Brötchenbaum i Radio Pleppo

    Klaus-Verner är Radio Pleppos galna och interaktiva expert.

    Klaus-Verner Brötchenbaum (Kaj Korkea-aho) är en av Radio Pleppos galnaste figurer. Kaj Korkea-aho har berättat att Klaus-Verners röst var det första som uppstod, efter det skapades karaktären.

  • Sketch om publikvåldet på StafettkarnevaIen

    Om publikvåldet på StafettkarnevaIen i Reservtankens sketch.

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen och publikvåldet. Psykolog och forskare i kollektiv aggressivitet, Irina Floman (Hellen Willberg) och stadionvaktmästare Kurt Åhlenius (Max Forsman) har olika åsikter om hur publiken beter sig på Stafettkarnevalen.

  • Revy om Svenskfinland (1968)

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann."

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann" lyder mottot för finlandssvenskarna i revyn "Var är min stora ludiga nalle" från 1968.

  • Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen

    Studio Stafettkarnevalen: Elitidrott?

    Har Stafettkarnevalen blivit en elittävling? I Reservtanken ser vi en sketch med programledare Ben Hansell (Stan Saanila), Stigu "Ankaret" Holm (Max Forsman) och Stafettkarnevalsforskare Tommen Söderlund (Anders Slotte).

  • À la Lundström: Mamma på arbetsintervju

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom där man ville behandla vardagliga händelser. Här har psykologmamman varit på jobbintervju.

  • EU har problem med muscha och klimpsoppa

    Vill ni se på stjärnor? med brittisk förlaga.

    EU var måltavla för diverse sketcher 1994. Här funderar man på EU:s bestämmelser över livsmedel. Skall EU förbjuda muscha och klimpsoppa?

  • Tvinn Spik: EU-nyheter

    Alternativa nyheter från och om EU.

    1994 var EU föremål för diverse sketcher. I Tvinn Spik berättar man alternativa nyheter från och om EU.

  • Hata handboll: Tankesmedjan om kräftskivor

    Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

    Svenska Yles satirprogram Hata handboll skojade med många finlandssvenska traditioner och instanser. Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

  • À la Lundström: Premiär

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom i slutet av 1990-talet. Här oroar sig skådespelarpappan över recensionerna på teaterpremiären.

Nyligen publicerat - Arkivet