Hoppa till huvudinnehåll

Förmaksflimmer – medicinering vid

EKG
EKG Bild: iStock.com/AlexRaths förmaksflimmer

Är Marevan den enda medicinen som kan användas vid förmaksflimmer?

Läs kardiologens svar.

Warfarin, som i Finland säljs under namnet Marevan, minskar risken att blodproppar bildas i de flimrande förmaken. Warfarin används av de flesta flimmerpatienter .

I vissa fall kan acetylsalicylsyra ersätta warfarin.

På marknaden finns nya mediciner, som antagligen i allt större utsträckning kommer att börja ersätta warfarinet. Av dem används dabigatran redan nu i viss mån för att förebygga blodproppar vid förmaksflimmer.

Förutom antikoagulansbehandling kan patienter med kroniskt förmaksflimmer behöva en medicin som lugnar ner hjärtrytmen.

Mediciner som påverkar rytmen

Vid flimmer är frekvensen i förmaken ofta på en nivå av 400-600/min. Till all lycka bromsas strömmen kraftigt upp i knutan mellan förmak och kammare, men trots det blir pulsfrekvensen ofta för hög (> 100/min) och ger lätt upphov till andnöd eller en känsla av tryck över bröstet.

Vid kroniskt förmaksflimmer vill man därför gärna bromsa hastigheten i hjärtat. Med hjälp av bl.a. betablockerare, digoxin, verpamil eller diltiazem strävar man efter en mera ekonomisk grundpuls (kammarrytm) på mellan 60-80 slag i minuten.

En normal och regelbunden sinusrytm är alltid att föredra jämfört med förmaksflimmer och därför försöker vi återställa sinusrytmen vid förmaksflimmer.

Ett färskt förmaksflimmer har en hög benägenhet att korrigera sig själv till en normal rytm, men när det inte sker använder vi oss av perorala (i tablettform) eller intravenösa läkemedel eller konvertering av förmaksflimret med hjälp av elchock.

Att svänga förmaksflimret med ström är en teknik som togs i bruk redan i början av 1960-talet, och är i dag ett mycket användbart sätt. Ingreppet görs i en kort narkos.

Ofta kan man med olika åtgärder uppnå en sinusrytm, men i det långa loppet (årtionden) har förmaksflimret en benägenhet att bli alltmer bestående eller kroniskt. Ett välmedicinerat förmaksflimmer behöver inte i högre grad påverka vare sig livslängd eller livskvalitet.

Ett kroniskt förmaksflimmer kräver alltid någon form av antikoagulansbehandling.

Mediciner som minskar risken för blodproppar

Vid förmaksflimmer sammandrar sig förmaken snabbt och ineffektivt - de flimrar - och också kamrarna sammandrar sig oregelbundet. Blodet pumpas därför inte vidare med samma kraft som vid en regelbunden rytm.

Vid förmaksflimmer flyter blodet passivt genom förmaken till kamrarna och kamrarna står för hela pumpverksamheten.

Ett i övrigt friskt hjärta klarar situationen väl, men för ett skadat hjärta kan förmaksflimret betyda bekymmer i form av hjärtsvikt.

Då förmaken inte sammandrar sig normalt kan blodproppar uppstå utefter förmakens väggar. Väggarna har en veckad struktur och när blodet står stilla i vecken kan det bildas små proppar som sedan kan frigöras och flyta med blodströmmen ut ur hjärtat och till andra delar av kroppen. Mest rädd är man för blodproppar i hjärnan, dit propparna lätt kan åka och förorsaka stroke (slaganfall).

Den vanligaste antikoagulansmedicinen vid förmaksflimmer är warfarin, som i Finland säljs under namnet Marevan.

Warfarin hämmar blodets koagulationsförmåga och hindrar på så sätt blodproppar från att bildas. Samtidigt ökar dock medicinen risken för blödningar.

Marevandoseringen måste därför noga följas upp för att man ska hitta rätt balans för att förhindra proppar och samtidigt undvika blödningar. Då man gör detta uppskattar man patientens INR-värde. För patienter med förmaksflimmer bör värdet vara mellan 2 och 3.

Marevan används av de flesta flimmerpatienter och speciellt de som har någon annan riskfaktor för blodpropp. Till riskfaktorerna räknas andra hjärtsjukdomar, tidigare blodproppar, högt blodtryck, diabetes, rökning och hög ålder.

Om patienten är ung, hjärtat för övrigt friskt och inga andra riskfaktorer föreligger kan patienten klara sig med acetylsalicylsyra (t.ex. Aspirin, Disperin eller Primaspan).

Vid valet av vilket läkemedel som bör användas (warfarin eller acetylsalicylsyra) finns det goda vetenskapliga undersökningar att stöda sig på.

Framtidens mediciner?

På senare tid har en del nya läkemedel för att förhindra blodproppar lanserats, vilka har en likartad effekt som warfarin.

Dessa mediciner förhindrar blodproppar genom att antingen direkt hämma trombinets effekt (bivalirudin och dabigatranetexilat) eller genom att blockera koagulationsfaktor X (fondaparinux och rivaroxaban).

Bivalirudin och fondaparinux ges intravenöst, medan dabigatranetexilat och rivaroxaban tas i tablettform.

Bivalirudin och fondaparinux används främst i fall av blodpropp i eller hotande tillstockning av kranskärlen. Större doser av fondaparinux används också för upplösning av stora proppar, t.ex. lungemboli. Dessa mediciner, som ges intravenöst, används endast på sjukhus i samband med akuta situationer.

Av de nya medicinerna kunde dabigatranetexilat och rivaroxaban framöver ersätta varfarin. De har den stora fördelen att de inte kräver uppföljning av INR-värdet. Deras effekt påverkas väldigt lite av mat och andra mediciner och samma dosering gäller för alla patienter.

De nya läkemedlens effekt kan inte kuperas (neutraliseras). Det finns alltså inget direkt motgift mot läkemedlen, såsom vid användning av varfarin, där K-vitamin är en effektiv antidot. Å andra sidan avtar effekten av läkemedlen med tiden, och därtill kan alltid blodtransfusion eller dropp med koagulationsfaktorer användas om man snabbt måste mildra effekten t.ex. vid en blödning eller före en hastigt påkommen operation.

Dabigatranetexilat används redan i viss mån också i Finland av patienter med förmaksflimmer. Medicinen passar inte alla patienter och kan t.ex. inte användas av personer med nedsatt njurfunktion.

Dabigatranetexilat än så länge en dyr medicin och flimmerpatienter får den för närvarande inte ersatt av FPA. I framtiden kommer preparatet troligen att ersättas.

De nya perorala (i tablettform) läkemedlen har under flertalet år används för att förhindra proppar efter större ortopediska ingrepp, främst i nedre extremiteter (ledkirurgi). Resultaten är övertygande positiva.

Också vid förmaksflimmer finns det redan nu långvariga studier, och resultaten pekar i den riktningen att av de perorala nya läkemedlen får vårt traditionella Marevan en reell konkurrent.


Läs mera om förmaksflimmer
Läs mera om INR-värdet och vad det anger
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa