Hoppa till huvudinnehåll

Parkeringseländet

1962 öppnar redaktör Enzio Sevón diskussionen om bilisternas största problem: parkeringen. Här diskuteras utopier kring parkeringshus, kollektivtrafik och slopade parkeringsförbud.

"Att det är svårt med parkering på gator och torg i Helsingfors, det vet vi alla men nu skall vi inte kverulera utan försöka lösa saken", säger redaktör Enzio Sevón. De som diskuterar är ingenjör Carl-Gustaf Londén, ordförande i Helsingfors trafikverksnämnd, direktör Carl-Gustaf Granberg som inte bara personligen är bilist utan också representerar bilisterna som viceordförande i Finlands automobilklubb och kommisarie Boris Pänttönen som i sin dagliga gärning studerar trafiken i Helsingfors.

Sevón säger att man kan utgå ifrån att Helsingfors centrum alltmer har omvandlats till ett affärscity, de flesta bor i sovstäderna och reser in till centrum. Och i allt större utsträckning kör dessa bilar. Vad finns det för möjligheter att få fler platser?

Teoretiskt kan man ju tänka på parkeringshus i amerikansk modell. Men Carl-Gustaf Londén tror inte parkeringshus kommer att komma ifråga i Helsingfors. Tomterna är för små och parkeringsplatserna för dyra.

Biltätheten i Helsingfors är stor jämfört med folkmängden. 1970 räknar man med 700 000 människor i Helsinfors. Enligt Londén kan staden rymma högst 250 000 bilar. Det är en utopi att man kan skapa parkeringsplatser för alla, ingen stad har tillräckligt många parkeringsplatser, det kommer alltid flera bilar. Vi är tvungna att minska på behovet av parkeringsplatser, menar Londén.

I stället borde man utveckla kollektivtrafiken så att man kunde komma in till centrum bekvämt. Transporten bör ske snabbt, tidtabellsenligt och på ett bekvämt sätt så att sovstadsbon kunna lämna bilen utanför staden. Londén tycker det borde vara en samvetsfråga att använda kollektivtrafik så att man inte ökar trafiken ytterligare. Londén hoppas direktör Granberg tar kollektivtrafik från Brändö till centrum.

Men redaktör Enzio Sevón och direktör Carl-Gustaf Granberg nappar absolut inte på denna tanke. Sevón skulle hamna på dårhus om han var tvungen att passa en buss på minuten, han vill vara oberoende. Och eftersom direktör Granberg representerar automobilförbundet måste han ju köra bil hela tiden, så mycket som han betalar i skatt och annat.

Helsingfors är en så liten stad att man borde kunna få bra parkeringsplatser, hus och garage, menar Granberg Under sommaren kunde man parkera på skolgårdar och t.ex. hela Senatstorget kunde vara parkering dagtid.

Vissa bilister parkerar dock slarvigt och lämnar flera meter outnyttjat. Irriterande är också mopederna och motorcyklarna, menar Sevón.

Kommisarie Pänttönen får frågan om det är nödvändigt med alla dessa parkeringsförbud. Och lagarna om fem meter till närmaste skyddsväg, två meter till portgång, 15 meter till busshållplatser är ju kanske lite onödiga tycker de diskuterande. Passagerarna kunde ju faktiskt komma ut på en punkt från språvagnar och bussar. Kommisarie Pänttönen påminner dock om att vid skyddsväg finns regeln om att stanna och att långtradare inte kan svänga i ett gathörn om man parkerat för nära skyddsväg. Men långtradare hör inte hemma i staden påpekar alla.

En patentlösning har inte hittats under diskussionen, men förbättringar kan säkert åstadkommas.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.