Hoppa till huvudinnehåll

Aspirin vid flygresor

resenärer som går till finnair flygplan
resenärer som går till finnair flygplan Bild: YLE/Seppo Sarkkinen webbdoktorn

En del läkare rekommenderar Aspirin inför flygresor för att minska risken för blodproppar i ben och lungor. Andra säger att medicinen inte har någon effekt på den här typens blodproppar, d.v.s. proppar som bildas i venerna. Vilkendera ska man tro på?

Läs hematologens svar:

Frågan om effekten av acetylsalicylsyra (ASA, från engelskans acetylsalicylic acid), för att förebygga blodpropp i benen delar forskarna. Generellt är man av den åsikten att effekten på sin höjd är måttlig, men i små studier har man kommit till att ASA (t.ex. Aspirin eller Disperin) skulle förebygga venösa blodproppar lika effektivt som heparin.

Majoriteten av bevismaterialet faller dock i rikting mot att ASA inte är av större nytta då det gäller att förebygga venösa blodproppar och lungemboli. För detta ändamål behövs heparin och heparinliknande läkemedel.

Varför är det så?

ASA inverkar genom att förhindra trombocyterna (blodplättarna) att
klibba ihop sig och på det sättet sätta igång blodproppsbildningen. ASA
har ingen inverkan på blodlevringen som sker genom koagulationskaskaden och fibrinolysen - två andra processer i blodproppsbildningen, vilka balanserar ut varandra och vilka regleras av koagulationsfaktorerna, inte av trombocyterna.

Skillnaden i arteriella och venösa proppar ligger bl.a. i blodets flödeshastighet. I venerna flödar blodet långsamt, i artärerna snabbt.

Arteriella tromboser (blodproppar) uppstår genom att någon del i artärväggen
är litet skadad och den griper trombocyterna tag i. De klumpar ihop sig kring ojämnheter (t.ex. kolesterolbristningar) i kärlväggen och strax har en primär blodpropp uppstått i artären. För detta behövs bara att artärväggen är skadad och trombocyter.

ASA förhindrar i det här fallet att trombocyterna klumpar ihop sig. Heparin i denna situation hjälper inte, då effekten av blodlevringen, vilken hämmas av heparin kommer in efter trombocythopklumpningen.

I venerna däremot börjar bildningen av blodproppar genom att blodet
blir stillastående t.ex. under en skadad venklaff i vaden. Flödet avstannar småningom och i denna situation kommer den kaogulationsrelaterade blodproppsbildningen lättare igång än i artärerna.

Visserligen behövs det trombocyter här också, men det långsamma flödet gör att blodproppar kan uppstå, vilka till större del består av blodkoagel utan trombocytmassor.

Dessa koagel är lösare till sin struktur än arteriella proppar och har en tendens att brytas sönder. På detta sätt kan de lättare sätta sig i rörelse från benet och nå lungcirkulationen med ibland ödesdigra följder.

Trots dessa teoretiska spekulationer finns det flygbolag som rekommenderar att man i brist på heparin (som måste stickas) skulle ta Aspirin inför flygresor. Man anser att det inte skadar och att möjligheten finns att det kan förebygga också venösa blodproppar. Detta kan stämma, men är alltså inte belagt i den vetenskapliga litteraturen.

Läget kan mycket väl andras då vi får tillgång till nya antikoagulationsmedel som tas genom munnen och som påverkar koagulationskaskaden snarare än trombocyterna.

Läs om hur du undviker blodproppar under flygresan
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa