Hoppa till huvudinnehåll

Aspirin vid flygresor

resenärer som går till finnair flygplan
resenärer som går till finnair flygplan Bild: YLE/Seppo Sarkkinen webbdoktorn

En del läkare rekommenderar Aspirin inför flygresor för att minska risken för blodproppar i ben och lungor. Andra säger att medicinen inte har någon effekt på den här typens blodproppar, d.v.s. proppar som bildas i venerna. Vilkendera ska man tro på?

Läs hematologens svar:

Frågan om effekten av acetylsalicylsyra (ASA, från engelskans acetylsalicylic acid), för att förebygga blodpropp i benen delar forskarna. Generellt är man av den åsikten att effekten på sin höjd är måttlig, men i små studier har man kommit till att ASA (t.ex. Aspirin eller Disperin) skulle förebygga venösa blodproppar lika effektivt som heparin.

Majoriteten av bevismaterialet faller dock i rikting mot att ASA inte är av större nytta då det gäller att förebygga venösa blodproppar och lungemboli. För detta ändamål behövs heparin och heparinliknande läkemedel.

Varför är det så?

ASA inverkar genom att förhindra trombocyterna (blodplättarna) att
klibba ihop sig och på det sättet sätta igång blodproppsbildningen. ASA
har ingen inverkan på blodlevringen som sker genom koagulationskaskaden och fibrinolysen - två andra processer i blodproppsbildningen, vilka balanserar ut varandra och vilka regleras av koagulationsfaktorerna, inte av trombocyterna.

Skillnaden i arteriella och venösa proppar ligger bl.a. i blodets flödeshastighet. I venerna flödar blodet långsamt, i artärerna snabbt.

Arteriella tromboser (blodproppar) uppstår genom att någon del i artärväggen
är litet skadad och den griper trombocyterna tag i. De klumpar ihop sig kring ojämnheter (t.ex. kolesterolbristningar) i kärlväggen och strax har en primär blodpropp uppstått i artären. För detta behövs bara att artärväggen är skadad och trombocyter.

ASA förhindrar i det här fallet att trombocyterna klumpar ihop sig. Heparin i denna situation hjälper inte, då effekten av blodlevringen, vilken hämmas av heparin kommer in efter trombocythopklumpningen.

I venerna däremot börjar bildningen av blodproppar genom att blodet
blir stillastående t.ex. under en skadad venklaff i vaden. Flödet avstannar småningom och i denna situation kommer den kaogulationsrelaterade blodproppsbildningen lättare igång än i artärerna.

Visserligen behövs det trombocyter här också, men det långsamma flödet gör att blodproppar kan uppstå, vilka till större del består av blodkoagel utan trombocytmassor.

Dessa koagel är lösare till sin struktur än arteriella proppar och har en tendens att brytas sönder. På detta sätt kan de lättare sätta sig i rörelse från benet och nå lungcirkulationen med ibland ödesdigra följder.

Trots dessa teoretiska spekulationer finns det flygbolag som rekommenderar att man i brist på heparin (som måste stickas) skulle ta Aspirin inför flygresor. Man anser att det inte skadar och att möjligheten finns att det kan förebygga också venösa blodproppar. Detta kan stämma, men är alltså inte belagt i den vetenskapliga litteraturen.

Läget kan mycket väl andras då vi får tillgång till nya antikoagulationsmedel som tas genom munnen och som påverkar koagulationskaskaden snarare än trombocyterna.

Läs om hur du undviker blodproppar under flygresan
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa