Hoppa till huvudinnehåll

Aspirin vid flygresor

resenärer som går till finnair flygplan Bild: YLE/Seppo Sarkkinen finnair,flygplan,resenär,turist,webbdoktorn

En del läkare rekommenderar Aspirin inför flygresor för att minska risken för blodproppar i ben och lungor. Andra säger att medicinen inte har någon effekt på den här typens blodproppar, d.v.s. proppar som bildas i venerna. Vilkendera ska man tro på?

Läs hematologens svar:

Frågan om effekten av acetylsalicylsyra (ASA, från engelskans acetylsalicylic acid), för att förebygga blodpropp i benen delar forskarna. Generellt är man av den åsikten att effekten på sin höjd är måttlig, men i små studier har man kommit till att ASA (t.ex. Aspirin eller Disperin) skulle förebygga venösa blodproppar lika effektivt som heparin.

Majoriteten av bevismaterialet faller dock i rikting mot att ASA inte är av större nytta då det gäller att förebygga venösa blodproppar och lungemboli. För detta ändamål behövs heparin och heparinliknande läkemedel.

Varför är det så?

ASA inverkar genom att förhindra trombocyterna (blodplättarna) att
klibba ihop sig och på det sättet sätta igång blodproppsbildningen. ASA
har ingen inverkan på blodlevringen som sker genom koagulationskaskaden och fibrinolysen - två andra processer i blodproppsbildningen, vilka balanserar ut varandra och vilka regleras av koagulationsfaktorerna, inte av trombocyterna.

Skillnaden i arteriella och venösa proppar ligger bl.a. i blodets flödeshastighet. I venerna flödar blodet långsamt, i artärerna snabbt.

Arteriella tromboser (blodproppar) uppstår genom att någon del i artärväggen
är litet skadad och den griper trombocyterna tag i. De klumpar ihop sig kring ojämnheter (t.ex. kolesterolbristningar) i kärlväggen och strax har en primär blodpropp uppstått i artären. För detta behövs bara att artärväggen är skadad och trombocyter.

ASA förhindrar i det här fallet att trombocyterna klumpar ihop sig. Heparin i denna situation hjälper inte, då effekten av blodlevringen, vilken hämmas av heparin kommer in efter trombocythopklumpningen.

I venerna däremot börjar bildningen av blodproppar genom att blodet
blir stillastående t.ex. under en skadad venklaff i vaden. Flödet avstannar småningom och i denna situation kommer den kaogulationsrelaterade blodproppsbildningen lättare igång än i artärerna.

Visserligen behövs det trombocyter här också, men det långsamma flödet gör att blodproppar kan uppstå, vilka till större del består av blodkoagel utan trombocytmassor.

Dessa koagel är lösare till sin struktur än arteriella proppar och har en tendens att brytas sönder. På detta sätt kan de lättare sätta sig i rörelse från benet och nå lungcirkulationen med ibland ödesdigra följder.

Trots dessa teoretiska spekulationer finns det flygbolag som rekommenderar att man i brist på heparin (som måste stickas) skulle ta Aspirin inför flygresor. Man anser att det inte skadar och att möjligheten finns att det kan förebygga också venösa blodproppar. Detta kan stämma, men är alltså inte belagt i den vetenskapliga litteraturen.

Läget kan mycket väl andras då vi får tillgång till nya antikoagulationsmedel som tas genom munnen och som påverkar koagulationskaskaden snarare än trombocyterna.

Läs om hur du undviker blodproppar under flygresan
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

  • Skottland hotar med ny folkomröstning

    Skotska ledaren beskyller May för att vara omedgörlig.

    Skottland höll en folkomröstning om självständighet år 2014. Då röstade över hälften för att stanna kvar i Förenade kungadömet. En majoritet av skottarna vill i alla fall vara kvar i EU. Efter brexitomröstningen har relationen mellan London och Edinburgh försämrats. Skottlands ledare hotar med en ny folkomröstning om självständighet.

Läs också

Webbdoktorn

  • Norovirus

    Så skyddar du dig mot kräksjukan.

    Noroviruset förorsakar i år en ovanligt otrevlig vinterkräksjuka. Läs om symptomen, hur du skyddar dig och när du du behöver uppsöka vård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Hälsa

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Infektionsläkare: Ingen avancerad kirurgi utan effektiv antibiotika

    Något måste göras annars är vi på väg tillbaka i tiden.

    Överanvändningen av antibiotika är ett problem inte bara inom livsmedelsindustrin, utan framför allt inom sjukvården, säger infektionsläkaren Peter Klemets. Vi använder för mycket och för bredspektrig antibiotika enligt Klemets. Om inget görs kan man i framtiden inte utföra avancerad kirurgi eller behandla leukemi, varnar Klemets för.

  • Hur står det till med din munhygien?

    Lär dig borsta rätt och få koll på vad som händer i munnen.

    Har du koll på vad som försiggår i din mun? Tandhygienisten Jonas Englund tipsar om enkla knep att hålla gaddarna vita och munnen frisk.