Hoppa till huvudinnehåll

Erik Bergman: musiken, slumpen och människan

Erik Bergmans liv och verk går som en låga genom Finlands musikaliska 1900-tal. Genom hela sitt liv, ända till slutet, skapade Erik Bergman musik.

Erik Bergman (24 november 1911 Nykarleby – 24 april 2006 Helsingfors) var en finländsk tonsättare, akademiker och dirigent.

Bergman var en föregångsgestalt inom den finländska modernismen och har komponerat i flera olika musikstilar. Han har skrivit verk för orkester, kammarmusikensembler, soloinstrument och kör. Bergman intresserade sig för exotiska kulturer och instrument.

Under 1950-talet introducerade han tolvtonsmusiken i Finland. Hans specialintresse var den mänskliga rösten, och han skrev många verk för manskör. Erik Bergman var bl.a. dirigent för de finlandssvenska manskörerna Akademiska sångföreningen (1950-1969) och för Sällskapet Muntra Musikanter i Helsingfors (1951-1978).

Erik Bergman var gift fyra gånger. 1942 gift han sig med sångerskan Sylvelin Långholm. Hans andra hustru var sångerskan Aulikki Rautawaara. Hans tredje hustru var poeten Solveig von Schoultz. 2000 gifte sig Erik Bergman med skådespelerskan Christina Indrenius-Zalewski.

Har du alltid vetat att du skulle bli tonsättare frågar man Erik Bergman 1970? Och Erik Bergman berättar att han alltid när han sprang över Stora bron i Nykarleby på väg till skolan tänkte jag att om jag hinner springa från under en viss tid tror jag att jag blir pianist eller komponist. Men Erik Bergmans första lärare i piano, Alice Furuhjelm förskräcktes över att Bergman inte kunde spela en skala trots att alla Chopins stycken var bekanta. Erik Furuhjelm föreslog att han skulle hänge sig helt åt komposition.

På president Kekkonens 70-årsdag spelade man den gamla folkmelodin Kun on oikein hulivililuonto i Erik Bergmans arrangemang på Ekudden. Presidenten var mycket förtjust i den.

Ett kärt och viktigt ställe för Erik Bergman är Grynna i Karleby. Där finns tystnaden som han behöver för att kunna skapa. Bergman har ett stort intresse för den elektroniska musiken, men vill hålla upp den mänskliga rösten: "man måste ändå försöka tro på det mänskliga trots allt."

Det var också på Grynna som mycket av Det sjungande trädet kom till. Erik Bergman skapade operan vid 77 års till ett libretto av Bo Carpelan. Han tilldelades Nordiska rådets musikpris för Det sjungande trädet 1994 och det uruppfördes på Finlands Nationalopera när den öppnade i ett nytt hus 1995.

Sitt sista verk, Fantasi för trumpet och orkester, komponerade Erik Bergman vid 92 års ålder, kort innan han drabbades av en hjärnblödning. Erik Bergman avled den 24 april 2006 i Helsingfors.

Erik Bergmans livsverk går som en låga genom Finlands musikaliska 1900-tal, glödande, tändande. "Vi har här ibland oss en tonsättare vars livsverk på ett unikt sätt berör hela seklets andliga historia", skrev tonsättarkollegan Paavo Heinonen i programboken till Erik Bergmans 90-årsjubileum.

Kultur

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet