Hoppa till huvudinnehåll

Samiska näbbskor

Heini Wesslin

Heini Wesslin är en återflyttande skoltsame. Hon är uppväxt i Utsjoki men har nu som ung vuxen flyttat till sina fäders rötter till den skoltsamiska orten Sevettijärvi. Hon har en nybildad familj och hon vill att sonen Pietari ska få växa upp och lära sig det skoltsamiska språket och kulturen.

Hantverk lär hon sig av de äldre i byn, såna som Matleena Fofonoff. Heinis man Arttu som ursprungligen är från Tammerfors är också passionerat intresserad av att lära sig skoltsamiskt manligt hantverk.

Arttu och Pietari class=PietariArttu flår renben

Heini gör typiska samiska näbbskor åt alla i familjen. I farstun har hon en hela låda full med skor för vuxna. Nu håller hon på att sy ett par babyskor. Pietari ska få sitt första par.

babysko för sommarbrukbabysko i görningen

Ur den stora lådan i farstun väljer jag ett par skor som ser passliga ut. Vi sätter oss sedan ned för att göra världens bästa vinterskor av näbbskor i renskinn fylld med torkat gräs i. Jag har tidigare under dagen plockat gräs som vi har satt på tork i farstun. I farstun fanns en färdig rulle med torkat gräs, en fjerra.

Heini visar hur man stoppar gräs eller hö i skorna för att hålla värmen på vintern. Det lär ska bli världens bästa vinterskor då kölden knäpper i knutarna och snön ligger i drivor.

gräset slås och bindsknutet gräs fjerrahö i skorna Heini och Elisabeth trivssko med höv i

Det dekorativa bandet skall bindas runt skon på rätt sätt. Att binda utåt betyder att personen som bär skorna lever.

fjerrabandet binds utåt

Heini Wesslin är ett levande exempel på att unga samer nu är stolta över sina rötter. Det har inte alltid varit så och jag undrar varför. Heini berättar att under 1900-talet pågick en förfinskningspolitik bland samer i Finland. Då Heinis föräldrar var små var det långt till skolan så de gick på internatskolor. I dem skulle man tala finska både på lektionstid och fritid. Så när Heini var liten ville inte föräldrarna tala samiska med henne. Dessutom talades det inte skoltsamiska i Utsjoki eftersom det är ett nordsamiskt område.

För mig var det en ny upptäckt att förstå att det finns en minoritet i minoriteten. Om man tänker att samer är en minoritet i Norden så är skoltsamer en försvinnande liten majoritet. I hela Finland finns bara ungefär 500 skoltsamer. Ungefär hälften av dem bor på de typiska skoltsamiska områden runt Enaresjön i nordöstra Lappland.

I takt med att sameting har bildats på 1970- och 1980-talen har också självmedvetenheten ökat. Min reflektion är att idag är många av de unga vuxna samerna stolta över sitt ursprung och vill gärna visa sin tillhörighet. Heini är en av dem.

I inslaget spelades Ulla Pirttijärvis låt Nieida (The sami girl) från skivan Áibbašeabmi (2008).
(Expert: Elisabeth Morney)

  • Marthaförbundet vill inspirera Karlebyfamiljernas matvardag

    Projektet Tack för maten! Vill locka barn att prova ny mat.

    Barnfamiljernas vardagsmeny består ofta av ungefär fem återkommande rätter. Det här vill Marthaförbundet ändra på. På torsdagen bjöd man in till en inspirationskväll i Hållhagens skola i Karleby.

  • Med blicken stadigt fäst på Youtube

    På lördag är det fest i Borgå för alla som gillar Youtube.

    På lördag är det fest i Borgå för alla unga som gillar att följa med kända profiler på Youtube. Många inhemska youtuber är då på plats i Konstfabriken.

  • Riksdagen röstar om Anne Berners förtroende

    Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna.

    Riksdagen röstar i dag om förtroendet för kommunikationsminister Anne Berner från Centern. Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna efter att riksdagen diskuterat Berners agerande i frågan om statsbolaget Finavias förlustbringande derivataffärer.

Nyligen publicerat - Kulturhistoria

  • Vägen till himlen går förbi en tekanna

    Den 6 februari firas Teets dag i Finland.

    Den 6 februari firar Teets Vänner i Finland Tedagen för andra året. Föreningen vill hylla den ädla drycken som har både historiska och filosofiska undertoner. Helsingfors tedistrikt sträcker sig från Rödbergen till Kronohagen.

  • Varför saknar vi våra barndomsmiljöer?

    Om betydelsen av att ha kvar sin barndomsmiljö.

    Den här texten handlar om varför våra barndomsmiljöer är så viktiga för oss, varför det är betydelsefullt att bygga en modell av sin hemstad, varför det är angeläget att ha kvar delar av sin usprungsmiljö - något som inte förunnas dem som råkar illa ut, till exempel i dagens krigshärdar.