Hoppa till huvudinnehåll

Hemolytisk anemi

Bild: iStock.com webbdoktorn

Röda blodkropparna (erytrocyterna) lever normalt ca 120 dygn. Vid vissa sjukdomar förkortas deras livslängd betydligt, ibland till bara några timmar. Tillståndet kallas hemolys. Vid hemolys rivs röda blodkroppar sönder.

De röda blodkropparna består av ett skal och ett halvflytande innehåll som innehåller bl.a. hemoglobin. Under hemolysen tas skalet till vara i mjälten och återanvänds av kroppen, medan innanmätet rinner ut i blodcirkulationen.

Järnet i hemoglobinet tas till vara i levern och globinet omsätts till bilirubin och utsöndras i gallvätskan. Med gallvätskan åker bilirubinet jämte omsättningsprodukter ut i tarmen och ut ur kroppen med avföringen. Bilirubinets omsättningsprodukter ger avföringen dess bruna färg.

Oftast kompenserar kroppen de förlorade blodcellerna genom att öka produktionen av nya röda blodkroppar. Om blodkropparna bryts ner i snabbare takt än de hinner ersättas uppstår hemolytisk anemi.

Hemolytisk anemi kan bero orsaker som uppkommer under livet (förvärvade hemolytiska anemier) eller på medfödda egenskaper.

Förvärvad hemolys

Förvärvad hemolytisk anemi uppkommer bl.a. på grund av blodgruppsinkompatibilitet, d.v.s. patientens blod blandas med blod av annan blodgrupp.

Den största risken finns i Rhesusinkompatibilitet mellan en väntande mammas och hennes babys blodgrupp. Med moderna vaccinationer (anti-D-immunoglobulin) kan denna risk elimineras.

En oerhört sällsynt men farlig situation uppkommer om patienten får blodtransfusion av fel blodgrupp.

Andra orsaker till förvärvade hemolytiska anemier är autoimmuna tillstånd som inte alltid kan identifieras. Man talar om autoimmuna hemolytiska anemier (AIHA).

Bland de kända orsakerna till AIHA finns infektioner, olika former av cancer och reumatiska sjukdomar samt vissa läkemedel.

Trots att svår hemolys p.g.a. mediciner numera är sällsynt, måste också denna biverkning hållas i minnet om en patient blir anemisk utan uppenbar orsak. Vanliga värkmediciner, antibiotika och blodtrycksmediciner kan ge hemolys.

Röda blodkroppar tål inte heller vad som helst, utan kan brytas sönder (fragmenteras) mekaniskt. De kan brytas sönder t.ex. under en soldats hälben under en längre marsch (marschhemolys) eller klämmas mellan klaffen och kanten av en mekanisk hjärtklaff.

I vissa situationer uppstår omfattande fibrinbeläggningar på insidan av blodkärlen och röda blodkroppar kan rivas sönder i dessa (mikroangiopatisk hemolys).

Medfödd hemolys

Bland de medfödda orsakerna till hemolys finns medfödda strukturfel i röda blodkroppen.

Röda blodkroppar kan vara sfäriska (sfärocytos) eller ellipsoida till sin form i stället för munkringsliknande – här utsätts det avvikande cellmembranet för onormala spänningar och går sönder.

Dessa orsaker är inte helt ovanliga i Finland och övriga Nordeuropa, där sfärocytos förekommer hos var 5000:e invånare. Tillståndet är oftast (i 75 procent av fallen) ärftligt, vilket förklarar varför sfärocytos förekommer mest inom vissa, avgränsade populationer. Förekomsten i Asien och Afrika är okänd.

Däremot är hemoglobinavvikelser (talassemier) och avvikelser i blodcellernas energiomsättning hos oss mindre vanliga orsaker till hemolys. Förekomsten av dessa sällsynta tillstånd ökar dock också hos oss i takt med invandringen.

Vad lära vi oss härav?

Det är viktigt att minnas att all anemi inte beror på järnbrist. Otaliga är de patienter vars hemolytiska anemi har skötts med järn – utan framgång, förstås.

Det är inte särkilt svårt att med laboratorietest fastställa om en patient har hemolys eller inte. Att sedan utreda exakt vilken orsaken till hemolysen är kan vara knepigare.

Det är dock bra att veta orsaken, då detta leder till en orsaksbunden (kausal) behandling. Det är ju skillnad om anemin ska skötas med kortison eller andra immunitetsdämpande läkemedel eller genom att behandla en reumatisk sjukdom eller avsluta någon olämplig medicin.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa