Hoppa till huvudinnehåll

Elisabeth Rehn och Martti Ahtisaari i presidentvalet 1994

En finlandssvensk borgerlig kvinna från svenska folkpartiet som nästan vann över en erfaren socialdemokratisk man. I det första direkta presidentvalet 1994 var vinnarna inte politikerveteraner. Lillanfenomenet: hur gick det till och vad var det som släckte framgången de sista dagarna före den andra omgången?

Informationsruta

Martti Ahtisaari efterträdde Mauno Koivisto och han efterträddes i sin tur år 2000 av Tarja Halonen. Elisabeth Rehn ställde upp också år 2000. Då fick hon 7,9% av rösterna i den första omgången. Och Finland fick sin första kvinnliga president med Tarja Halonen.

I den första omgången av presidentvalet 1994 gick två överraskande personer till omval: Elisabeth Rehn och Martti Ahtisaari.

Martti Ahtisaari var socialdemokraternas kandidat. Han hade sysslat med utrikespolitik och fredsförhandlingar i flera länder och de vanliga finländarna hade inte hört talas mycket om honom.

Svenska folkpartiets kandidat Elisabeth Rehn fick en stor del av det finska Finland bakom sig trots att hon var en borgerlig kvinna. Hon hade varit populär som försvarsminister, trots att hon var kvinna.

Presidentvalet 1994 var det första direkt folkvalet, där Finlands medborgare röstade på sin kandidat, inte på en elektor.

Elisabeth Rehn ledde länge i opinionsmätningarna. Men i den avgörande andra omgången vann Martti Ahtisaari med 53,9 % mot Elisabeth Rehns 46,1 %.

Olav S Melin analyserar vad Elisabeth Rehn kanske gjorde fel den sista veckan innan den andra omgången.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet