Hoppa till huvudinnehåll

På Skatudden bland jugendvillor och uteliggare

Skatudden är kontrasternas stadsdel. Jugendhusen är sagolika, bostäderna har högt till tak och hav på tre sidor. Men på Skatudden samsas husen med fängelset, hamnarna och de hemlösa gubbarna. Elsa Boström och Ywe Jalander tar oss på en rundtur 1966. Vi får höra om Skatuddens historia, arkitekturen och invånarna där.

Arkitekterna Gesselius-Lindgren-Saarinen

Herman Gesselius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen fyllde Skatudden med vackra hus. Husen på Lotsgatan 5 och Köpmansgatan 7 ger lekfullhet och färg. Men huset på Borgmästarbrinken 1, som byggdes 1928, lyckades förstöra vyn mot ryska katedralen ur alla vinklar. Uspenskijkatedralen är dock så fin att den förlåter. Restaurang Bellevue som hukar nere i backen på Myntgatan ger också rysk stämning. På Hamngatan 9 byggdes det första bostadshuset.

En av Skatuddens vackraste vy, enligt Elsa Boström, är då man ser Domkyrkan, Myntverket och Aaltos marmorhus (Enso-Gutzeithuset) och Uspenskijkatedralen. På Kronbergsgatan går också en perfekt linje från Uspenskijkatedralen. Keskos rödtegelbyggnad är dock en buffert i vägen.

Fängelset, alkoholisterna och borgarna

Gördelgatan med Skatuddens fängelse är kanske den gata som är mest laddad med minnen. På Skatudden har allid funnits busar, glädjeflickor, lönnkrogar och fattiga. Ingenstans bodde man så eländigt som i Skatuddens kåkar. På 1900-talet kom de förmögna till jugendhusen och affärsföretagen kom efter. Men trots att socialgrupp 3 ännu regerar på Skatudden, har överklassillusionen blivit kvar. Man röstar höger och de unga flyttar ut till sovstäderna.

En ständig ström av slitna män som beger sig till ungkarlshotellet på Skatudden accentuerar rotlösheten och för med sig en lukt av slum. Hjärtpunkten i själva förslumningen finns på yttersta hamnspetsen. Där kokar alkoholisterna sin soppa mellan strandstenarna.

Engels Marinkasern borde inte få förfalla

Och inte långt ifrån står Engels gamla fina Marinkasern och förfaller. Här skulle man i stället kunna anlägga parker och lekplatser i sann Corbusiers anda. Eftersom man tidigare byggde för tätt, och slarvade med parkerna.

Arkitekt af Schultén menar att stadsdelen Skatudden hotar att sjunka in i slum. Skatudden skulle vara värd en uppryckning. Man bör inte bygga flera enorma kontorskomplex. Man skall inte riva, hellre sanera. Jugendhusen bör besparas.

Invånare om Skatudden

Vi får också höra två invånare berätta om sitt Skatudden. I författaren Marianne Alopaeus böcker syns Skatudden och Myntgatan ofta. Skatudden representerar Helsingfors, berättar författaren själv. Christina Thuun har inrett en trevlig vindsvåning. Hon är dotter till en sjörövare och vill ha vatten på alla håll.

Text: Ida Fellman

Helsingfors – vår huvudstad sedan 1812

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet