Hoppa till huvudinnehåll

Astma

Bild: iStock/ STEFANOLUNARDI astma,astmapipa,webbdoktorn

Vissa astmatiker beskriver känslan vid ett astma-anfall som att plötsligt tvingas andas genom ett tunt sugrör. Men vad händer egentligen i luftvägarna vid ett astma-anfall, och är det någon skillnad på så kallad ansträngningsastma och vanlig astma?

Astma är inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor som medför att luftrören så att säga drar ihop sig. Vanliga symptom är att man får hosta, ökad utsöndring av slem, pipande andning och andnöd. Inflammationen kan bero på flera orsaker; ofta är den allergisk. Astma är en av de vanligaste finländska långvariga sjukdomarna som kräver medicinering, och den vanligaste långvariga sjukdomen bland barn. Många astmatikers luftrör har en kraftig tendens att dra ihop sig vid olika former av irritation. Vid speciellt svårartad och långvarig astma kan det utvecklas bestående förändringar i luftrören, t.ex. ökad bindväv i slemhinnorna och i muskelskiktet som omger luftrören.

Naturlig försvarsreaktion slår över
Både inflammationen och den därpå följande förträngningen i luftrören är en försvarsmekanism för att skydda kroppen mot olika främmande ämnen som man kan andas in. En astmatikers luftrör försvarar sig nästan hela tiden, och dessutom alltför intensivt, trots att ingen reell fara hotar. Vissa människors astma börjar med en infektion i luftrören, till exempel en svårare förkylning eller luftrörskatarr. Framförallt hos små barn är det vanligt att astman utlöses av en infektion - och vissa små barn besväras faktiskt av sin astma endast i samband med förkylning. I så fall är det möjligt att besvären växer bort efter några år. Prognosen för vuxenastma är god ifall den upptäcks tidigt och vårdas på rätt sätt.

Astma och fysisk ansträngning
Det talas ibland om särskild ansträngningsastma, men det facto är det ingen skild sjukdom. Vid fysisk ansträngning blir andningen häftigare, och det avlägsnas mer värme och fukt från luftrören. Ifall luftrören är inflammerade kan de bli ännu mer irriterade och dra ihop sig. Om astmamedicineringen inte är i skick kan ansträngning leda till pipande andning, utsöndring av slem och hostande. Symptomen förvärras ifall inandningsluften är kall. Med rätt behandling och medicinering kan också astmapatienter idrotta, och bör faktiskt göra det. Regelbunden motion höjer konditionen och gör att man inte blir andfådd lika lätt, vilket i sin tur minskar risken för symptom. En astmatiker kan i princip utföra vilken motion som helst men ska vara försiktig med vissa litet mer extrema grenar som dykning, bergsbestigning samt skidåkning och vandring på hög höjd.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Norovirus

    Så skyddar du dig mot kräksjukan.

    Noroviruset förorsakar i år en ovanligt otrevlig vinterkräksjuka. Läs om symptomen, hur du skyddar dig och när du du behöver uppsöka vård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Hälsa

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Sömnlös i Ekenäs

    Pia ligger vaken upptill fyra timmar per natt.

    Kommer du ihåg Yles sömnutmaning? Att försöka sova så bra som möjligt i februari. Det är enklare sagt än gjort. Många finländare lider av olika sömnsvårigheter eller -problem. Pia är en av dem.

  • Fredrik Paulún: Min mission är att få folk att må bättre

    "Fredrik Paulún om rollen som känd näringsfysiolog".

    Fredrik Paulùn är en av Sveriges mest populära näringsfysiologer. Han har författat ett tjugotal böcker om olika dieter och skriver inlägg för ett flertal tidningar. För 20 år sedan var Fredrik med om att lansera GI-dieten i sitt hemland, men hur ser han på kolhydrater, hälsohets, proteintrender och rollen som näringsauktoritet idag?

  • Eftersnack frågar: Ska skolbarnen få ekomjölk?

    Varför väcker frågan om ekologisk skolmat så mycket känslor?

    "Oj, så trevligt att skolorna ska börja servera ekomjölk och –frukter till eleverna, tänkte jag. Det var i det skedet jag inte ännu insåg att allt egentligen handlar om en lömsk ideologi som påtvingas våra stackars intet ont anande barn." Magnus Londen funderar kring varför frågan om ekologisk mat i skolorna och dagisarna väcker så mycket känslor.

  • Marthaförbundet vill inspirera Karlebyfamiljernas matvardag

    Projektet Tack för maten! Vill locka barn att prova ny mat.

    Barnfamiljernas vardagsmeny består ofta av ungefär fem återkommande rätter. Det här vill Marthaförbundet ändra på. På torsdagen bjöd man in till en inspirationskväll i Hållhagens skola i Karleby.