Hoppa till huvudinnehåll

Astma

Bild: iStock/ STEFANOLUNARDI astmapipa

Vissa astmatiker beskriver känslan vid ett astma-anfall som att plötsligt tvingas andas genom ett tunt sugrör. Men vad händer egentligen i luftvägarna vid ett astma-anfall, och är det någon skillnad på så kallad ansträngningsastma och vanlig astma?

Astma är inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor som medför att luftrören så att säga drar ihop sig. Vanliga symptom är att man får hosta, ökad utsöndring av slem, pipande andning och andnöd. Inflammationen kan bero på flera orsaker; ofta är den allergisk. Astma är en av de vanligaste finländska långvariga sjukdomarna som kräver medicinering, och den vanligaste långvariga sjukdomen bland barn. Många astmatikers luftrör har en kraftig tendens att dra ihop sig vid olika former av irritation. Vid speciellt svårartad och långvarig astma kan det utvecklas bestående förändringar i luftrören, t.ex. ökad bindväv i slemhinnorna och i muskelskiktet som omger luftrören.

Naturlig försvarsreaktion slår över
Både inflammationen och den därpå följande förträngningen i luftrören är en försvarsmekanism för att skydda kroppen mot olika främmande ämnen som man kan andas in. En astmatikers luftrör försvarar sig nästan hela tiden, och dessutom alltför intensivt, trots att ingen reell fara hotar. Vissa människors astma börjar med en infektion i luftrören, till exempel en svårare förkylning eller luftrörskatarr. Framförallt hos små barn är det vanligt att astman utlöses av en infektion - och vissa små barn besväras faktiskt av sin astma endast i samband med förkylning. I så fall är det möjligt att besvären växer bort efter några år. Prognosen för vuxenastma är god ifall den upptäcks tidigt och vårdas på rätt sätt.

Astma och fysisk ansträngning
Det talas ibland om särskild ansträngningsastma, men det facto är det ingen skild sjukdom. Vid fysisk ansträngning blir andningen häftigare, och det avlägsnas mer värme och fukt från luftrören. Ifall luftrören är inflammerade kan de bli ännu mer irriterade och dra ihop sig. Om astmamedicineringen inte är i skick kan ansträngning leda till pipande andning, utsöndring av slem och hostande. Symptomen förvärras ifall inandningsluften är kall. Med rätt behandling och medicinering kan också astmapatienter idrotta, och bör faktiskt göra det. Regelbunden motion höjer konditionen och gör att man inte blir andfådd lika lätt, vilket i sin tur minskar risken för symptom. En astmatiker kan i princip utföra vilken motion som helst men ska vara försiktig med vissa litet mer extrema grenar som dykning, bergsbestigning samt skidåkning och vandring på hög höjd.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa