Hoppa till huvudinnehåll

Glaskroppsavlossning och näthinneavlossning

ögats anatomi
ögats anatomi Bild: YLE/Miiku Lehtelä ögats anatomi

Hur orolig ska man bli om man ser blixtar och fläckar som rör sig i synfältet? Borde man gå till en ögonläkare med en gång?

Läs ögonläkarens svar.

Blixtar brukar vara ett tecken på att glaskroppen håller på att lossna, vilket är relativt vanligt och i sig ofarligt. Eftersom det vid glaskroppsavlossning alltid finns en liten risk att också näthinnan tar skada ska man ändå besöka en ögonläkare inom en vecka.

Fläckar eller prickar som flyter omkring i synfältet kan likaså vara ett tecken på att glaskroppen håller på att lossna eller har lossnat. De kan också bero på förgrumlingar i glaskroppen, förorsakade av förtätningar i den bindväv som finns i glaskroppens geléartade massa. Speciellt när man tittar mot snö eller en ljus himmel kan man se dessa ofarliga förtätningar som lite mörkare fläckar som rör sig.

En mörk ridå framför en del av synfältet är ett tecken på näthinneavlossning. Näthinneavlossning är alltid ett allvarligt tillstånd som kräver snabb vård.

Glaskroppsavlossning

Glaskroppen är den geléaktiga massan inne i ögat. Den ger stöd åt och sitter fast i näthinnan, där våra synceller finns. Glaskroppen behövs då ögat utvecklas, men har efter det ingen egentlig funktion.

När vi blir äldre försvagas den vävnad som fäster glaskroppen vid näthinnan. Samtidigt förändras glaskroppens konsistens och glaskroppen krymper lite. Glaskroppshinnan kan då lossna från näthinnan.

Man räknar med att två tredjedelar av alla människor för eller senare drabbas av glaskroppsavlossning. Hos kraftigt närsynta är glaskroppsavlossning vanligare och sker tidigare än hos andra. Också starroperationer ökar risken för glaskroppsavlossning.

Symptom

Ljusa blixtar i utkanten – vanligtvis på tinningsidan - av synfältet är ofta det första tecknet på att glaskroppen håller på att lossna.

Man kan också se mörka fläckar eller prickar som flyter förbi i synfältet.

Ibland kan man se en större ringformad grumling.

Sotregn, dvs. svarta prickar som regnar från något håll är tecken på att glaskroppsavlossningen har förorsakat en liten blödning i näthinnans blodkärl.

Vad göra?

Eftersom det vid glaskroppsavlossning alltid finns en risk att glaskroppen drar med sig också näthinnan ska man uppsöka ögonläkare inom en vecka om man får symptom på glaskroppsavlossning.

Om det inte finns tecken på att också näthinnan håller på att lossna får man en ny tid efter ca en månad. Vid det laget har glaskroppen i de flesta fall lossnat helt och risken för näthinneavlossning har minskat betydligt.

Under den tid som glaskroppen håller på och lösgör sig ska man undvika hård fysisk ansträngning. Om man tar antikoagulansmedicin (t.ex. varfarin) ska man tillsammans med läkaren fundera om dosen tillfälligt kan minskas.

Om synstörningarna under tiden mellan läkarbesöken förvärras (tätare blixtar) eller förändras (sotregn, förlust av en del av synfältet) ska man söka läkare igen.

När glaskroppen väl har lossnat helt försvinner ljusblixtarna och risken för näthinneavlossning är avvärjd.

Näthinneavlossning

När glaskroppshinnan lossnar kan den riva med en liten flik av näthinnan. Vätska från glaskroppen kan då tränga in under näthinnan och få den att lossna.

Näthinneavlossning är alltid ett allvarligt tillstånd som måste åtgärdas snabbt för att inte synen ska gå förlorad.

Näthinnan kan också lossna till följd av andra orsaker, som yttre våld eller diabetesretinopati. Kraftig närsynthet, starroperationer och infektioner i näthinnan ökar risken för näthinneavlossning. Om det ena ögat drabbats av näthinneavlossning är risken större att också det andra ögats näthinna lossnar.

Symptom

En svart ridå som faller ner från något håll i synfältet är tecken på att näthinnan håller på att lossna.

Vad göra?

Får man symptom på näthinneavlossning (mörk ridå framför en del eller hela synfältet) ska man omedelbart uppsöka en ögonläkare.

Medan man väntar på att komma till läkare ska man undvika fysisk ansträngning.

Operation

Om bara en liten flik av näthinnan har lossnat kan man ibland stoppa näthinneavlossningen med hjälp av laser. I andra fall krävs en operation.

Man använder i princip två olika typer av operationer. Man kan sätta en plomb på utsidan av ögat, vilken klämmer ihop ögat så att näthinnan kan fästa på nytt. Den andra metoden går ut på att man vid operationen tar bort glaskroppen och ersätter den med gas (eller vid komplicerade fall silikon). Gasen trycker näthinnan på plats igen.

Före operationen ska man undvika fysisk ansträngning. Patienten ska hålla sig i liggande ställning (på rygg eller sida beroende på var näthinneskadan sitter) så att glaskroppen trycks fast mot näthinnan och undvika att röra på ögonen i onödan, dvs. låta bli att t.ex. läsa och titta på TV.

Efter operationen får patienten direktiv om eftervård, vilka är viktiga att följa. Beroende på vilken del av näthinnan som lossnat och på vilket material som ersatt glaskroppen kan man t.ex. bli tillsagd att ligga på sidan eller att hålla ansiktet nedåtvänt, också då man äter eller stiger upp för att gå på toaletten.

Prognosen vid näthinneavlossning varierar mycket och beror bl.a. på vilken del av näthinnan som lossnat, hur snabbt man kommer under vård och hur väl man själv sköter eftervården.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa