Hoppa till huvudinnehåll

Glaskroppsavlossning och näthinneavlossning

ögats anatomi
ögats anatomi Bild: YLE/Miiku Lehtelä ögats anatomi

Hur orolig ska man bli om man ser blixtar och fläckar som rör sig i synfältet? Borde man gå till en ögonläkare med en gång?

Läs ögonläkarens svar.

Blixtar brukar vara ett tecken på att glaskroppen håller på att lossna, vilket är relativt vanligt och i sig ofarligt. Eftersom det vid glaskroppsavlossning alltid finns en liten risk att också näthinnan tar skada ska man ändå besöka en ögonläkare inom en vecka.

Fläckar eller prickar som flyter omkring i synfältet kan likaså vara ett tecken på att glaskroppen håller på att lossna eller har lossnat. De kan också bero på förgrumlingar i glaskroppen, förorsakade av förtätningar i den bindväv som finns i glaskroppens geléartade massa. Speciellt när man tittar mot snö eller en ljus himmel kan man se dessa ofarliga förtätningar som lite mörkare fläckar som rör sig.

En mörk ridå framför en del av synfältet är ett tecken på näthinneavlossning. Näthinneavlossning är alltid ett allvarligt tillstånd som kräver snabb vård.

Glaskroppsavlossning

Glaskroppen är den geléaktiga massan inne i ögat. Den ger stöd åt och sitter fast i näthinnan, där våra synceller finns. Glaskroppen behövs då ögat utvecklas, men har efter det ingen egentlig funktion.

När vi blir äldre försvagas den vävnad som fäster glaskroppen vid näthinnan. Samtidigt förändras glaskroppens konsistens och glaskroppen krymper lite. Glaskroppshinnan kan då lossna från näthinnan.

Man räknar med att två tredjedelar av alla människor för eller senare drabbas av glaskroppsavlossning. Hos kraftigt närsynta är glaskroppsavlossning vanligare och sker tidigare än hos andra. Också starroperationer ökar risken för glaskroppsavlossning.

Symptom

Ljusa blixtar i utkanten – vanligtvis på tinningsidan - av synfältet är ofta det första tecknet på att glaskroppen håller på att lossna.

Man kan också se mörka fläckar eller prickar som flyter förbi i synfältet.

Ibland kan man se en större ringformad grumling.

Sotregn, dvs. svarta prickar som regnar från något håll är tecken på att glaskroppsavlossningen har förorsakat en liten blödning i näthinnans blodkärl.

Vad göra?

Eftersom det vid glaskroppsavlossning alltid finns en risk att glaskroppen drar med sig också näthinnan ska man uppsöka ögonläkare inom en vecka om man får symptom på glaskroppsavlossning.

Om det inte finns tecken på att också näthinnan håller på att lossna får man en ny tid efter ca en månad. Vid det laget har glaskroppen i de flesta fall lossnat helt och risken för näthinneavlossning har minskat betydligt.

Under den tid som glaskroppen håller på och lösgör sig ska man undvika hård fysisk ansträngning. Om man tar antikoagulansmedicin (t.ex. varfarin) ska man tillsammans med läkaren fundera om dosen tillfälligt kan minskas.

Om synstörningarna under tiden mellan läkarbesöken förvärras (tätare blixtar) eller förändras (sotregn, förlust av en del av synfältet) ska man söka läkare igen.

När glaskroppen väl har lossnat helt försvinner ljusblixtarna och risken för näthinneavlossning är avvärjd.

Näthinneavlossning

När glaskroppshinnan lossnar kan den riva med en liten flik av näthinnan. Vätska från glaskroppen kan då tränga in under näthinnan och få den att lossna.

Näthinneavlossning är alltid ett allvarligt tillstånd som måste åtgärdas snabbt för att inte synen ska gå förlorad.

Näthinnan kan också lossna till följd av andra orsaker, som yttre våld eller diabetesretinopati. Kraftig närsynthet, starroperationer och infektioner i näthinnan ökar risken för näthinneavlossning. Om det ena ögat drabbats av näthinneavlossning är risken större att också det andra ögats näthinna lossnar.

Symptom

En svart ridå som faller ner från något håll i synfältet är tecken på att näthinnan håller på att lossna.

Vad göra?

Får man symptom på näthinneavlossning (mörk ridå framför en del eller hela synfältet) ska man omedelbart uppsöka en ögonläkare.

Medan man väntar på att komma till läkare ska man undvika fysisk ansträngning.

Operation

Om bara en liten flik av näthinnan har lossnat kan man ibland stoppa näthinneavlossningen med hjälp av laser. I andra fall krävs en operation.

Man använder i princip två olika typer av operationer. Man kan sätta en plomb på utsidan av ögat, vilken klämmer ihop ögat så att näthinnan kan fästa på nytt. Den andra metoden går ut på att man vid operationen tar bort glaskroppen och ersätter den med gas (eller vid komplicerade fall silikon). Gasen trycker näthinnan på plats igen.

Före operationen ska man undvika fysisk ansträngning. Patienten ska hålla sig i liggande ställning (på rygg eller sida beroende på var näthinneskadan sitter) så att glaskroppen trycks fast mot näthinnan och undvika att röra på ögonen i onödan, dvs. låta bli att t.ex. läsa och titta på TV.

Efter operationen får patienten direktiv om eftervård, vilka är viktiga att följa. Beroende på vilken del av näthinnan som lossnat och på vilket material som ersatt glaskroppen kan man t.ex. bli tillsagd att ligga på sidan eller att hålla ansiktet nedåtvänt, också då man äter eller stiger upp för att gå på toaletten.

Prognosen vid näthinneavlossning varierar mycket och beror bl.a. på vilken del av näthinnan som lossnat, hur snabbt man kommer under vård och hur väl man själv sköter eftervården.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa