Hoppa till huvudinnehåll

”Vi måste acceptera dem, för de kan ju inte rå för hur de ser ut” – om barnprogram och tolerans

En viktig roll för barnprogram på TV har varit att informera om hur andra har det och göra barnen toleranta. Men det är inte alltid lätt, särskilt när de vuxna inte själv vet hur de vill ha det...

I en kolumn vid namn Ner med toleransen i Ny Tid 5-6 7/2004 förde Joel Backström en diskussion om vad tolerans är. Joel Backströms idé var att om vi säger att vi tolererar något är det inte långt ifrån att förakta. Vi måste erkänna andra som människor, inte bara tolerera dem. Bernt Österman svarade i Ny Tid 9-10/2004 att tolerans inte är intolerans, att tolerera är bättre än att förakta.

Men även om Joel Backström kanske var onödigt hård kan jag förstå vad han menar då jag ser på gamla barnprogram där barn skall lära sig om tolerans.

Om man hela tiden visar "De andra" som konstiga och i relation till oss, vilket betyder att de egentligen kan ses som mindre värda än vi, blir ju målet inte det man avsåg från början, eller hur avsåg man egentligen? Låt mig visa några exempel.

I reportaget "Av annan sort: zigenare" från 1967 kommer en romsk kvinna för att sälja dukar. På gården börjar hennes barn leka med de "normala". Barnen försöker vara toleranta: "Också negerdockan behöver en mamma som sköter om den, inte kan den ju rå för hur den ser ut (...). Man måste också vara snäll mot dem som inte har ben."

Romska barn leker och spelar på en bil ur programmet Av annan sort: zigenare 1967. Bild: YLE arkivet, screenshot
Romska barn leker och spelar på en bil ur programmet Av annan sort: zigenare 1967. Bild: YLE arkivet, screenshot Bild: Av annan sort, 1974 romska

Vi besöker också romernas hem. Vi får höra saker som "zigenarna flyttar omkring mycket. Zigenarna är mycket friare, men har svårt att få bostäder. Zigenarbarnen leker hellre med hundar och kattor...."

I ett julprogram från 1974 är man tolerant mot de andra

Marockanen Ben Miloud Boussir får visa en "rolig dans" och yttra ett par ord om marockanska festtraditioner.

Men sedan blir han satt på plats och får höra och se på Våra jultraditioner.

På 1970-talet hade man kanske också fördomar mot högervridna människor:

Händelsevis

Barn spelar dragspel
Barn spelar dragspel Bild: Heidi i Rahva voit, Barn i Estland 1980 arkivet

och beundrade barn i kolchoser, såsom Heidi i den estniska kolchosen Rahva Voit

och dem som annars bara bodde i Sovjetunionen

Att visa upp barn som duktiga vinnare i stormakter visar ju också dem som de andra. Och som mytiska, mystiska personer som inte har anknytning till en själv där man sitter i soffan.

Men det finns ju också tillfällen där man förr inte ens tänker efter, för det slår kanske inte ens en att det är något fel. Som att kalla julgodis för negerögon "för att de liknar negrers ögon" (1981)

Nuförtiden visas program om fattiga barn i byar där man får gå 15 km efter vatten och det är ett privilegium att få gå i skola.
Flavia från Uganda

Som vuxen tycker jag den här typens program är bra och intressanta, men jag vet inte vad mina söner får ut av dessa behjärtansvärda filmer då de sitter bland ett ton Lego och en massa konsolspel.

Men samtidigt är det ju viktigt att vi lär oss om andra kulturer. Så hur vill jag egentligen ha det?

Tolerans (om vi vill använda det ordet) kommer fram bara om vi visar att alla människor på riktigt är lika mycket värda, såsom i barnpjäsen Min Göran och hans Jens som handlar om ett homosexuellt par, men där det aldrig understyks.

Min Göran och hans Jens

Indianlek
Bild ur tv-pjäsen Min Göran och hans Jens Indianlek Bild: Ur Min Göran och hans Jens, 1989 dan henriksson

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svartvita ögonblick med stämningsfull lucia

    Se filmer från luciatåg 1954-1972.

    Folkhälsan startade en luciainsamling 1949 och i samband med det ett luciatåg i Helsingfors centrum. Från första början blev luciatåget en succé och skapade en luciatradition för finländarna. Här får vi se svartvita filmer från 1954 till 1972.

  • Tindrande lucior på dagis

    Söta barn lussar 1976-1987.

    Vad värmer väl ett hjärta mera än söta barn som lussar på daghem? Det är mycket som ska förberedas då man firar lucia på dagis. Vi får följa med luciafester på fyra daghem 1976-1987.

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors

    Ljus i den mörka Helsingforskvällen.

    I den mörka och ofta slaskiga Helsingforskvällen är det stämningsfullt att se Lucia och hennes tärnor skrida ner för Storkyrkans många trappor.

  • Lucior i mansprogram

    Tjugo lucior från fyra decennier.

    Tjugo lucior från fyra decennier besöker redaktör Kenneth Stambej i ett program om män.

  • Mera läppstift: Lucia

    Streetfight mellan två lucior!

    Det är streetfight mellan två lucior i dessa sketcher skrivna av unga tjejer. Luciorna dissar varandra både verbalt och musikaliskt.

  • Holger Spår möter Lucia

    Holger spår och Lucia

    När Holger Spår skall träffa Lucia blir mötet inte fullständigt konventionellt.

  • Luciasketch från 1968

    Svenskfinlands egen Lucia försäkrar dig mot samvetskval.

    Svenskfinlands egen Lucia försäkrar dig mot samvetskval, säger man i denna satiriska sketch om det mest heliga i Svenskfinland.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet