Hoppa till huvudinnehåll

Starr (gråstarr, katarakt)

ögats anatomi
ögats anatomi Bild: YLE/Miiku Lehtelä ögats anatomi

Starr innebär en förgrumling av ögats lins, som sitter bakom irisen (regnbågshinnan) och pupillen. När den normalt genomskinliga linsen blir grumlig, försämras synen.

I utvecklingsländer är starr den vanligaste orsaken till att människor förlorar synen. I västvärlden är starroperationer de mest utförda av alla operationer. Man räknar med att en tredjedel av alla personer över 65 år har starr som är så svår att den påverkar synen.

Varför får man starr?

När vi blir äldre sker flera olika förändringar och förtätningar i linsens sammansättning, vilka leder till att den blir mera ogenomskinlig. Att bli äldre är den största riskfaktorn för att drabbas av starr.

Förutom åldrande finns andra faktorer som ökar risken för starr:

- Diabetes

- Ärftlig predisposition

- Övervikt

- Rökning

- Storkonsumtion av alkohol

- Kortison. Långvarig användning av kortison i tablettform eller som ögondroppar ökar risken för starr. Också kortison som inhaleras kan öka risken. Risken varierar från person till person och står inte i förhållande till dos eller användningstid.

- Yttre våld mot ögat, ögonoperationer och vissa kroniska ögoninflammationer.

- Ultraviolett strålning, strålbehandling och röntgenstrålning

Starr uppkommer vanligen i båda ögonen, men utvecklas ofta i olika takt.

Förgrumlingen framskrider olika snabbt hos olika personer. Hos en del kan samma synförsämring utvecklas på ett par månader som hos andra tar flera år.

Symptom

Eftersom symptomen utvecklas långsamt kan det ta tid innan patienten blir medveten om dem. Efter starroperationer är patienterna ofta förvånade över hur mycket synen hade förändrats.

Symptom på starr är:

- Försämrad syn, som inte blir bättre av nya glasögon. Det blir svårare att se både på långt och på nära håll. I början av sjukdomen kan patienten bli mera närsynt och plötsligt klara sig utan läsglasögon. Den förbättringen är dock övergående.

- Färgerna dämpas. Världen blir smutsgul, eftersom de blå tonerna är de som försvinner först. Att färgerna förändras är patienten själv kanske inte alltid medveten om. Det finns teorier om att en del konstnärers blå perioder beror på att de inte sett den blå färgen lika bra som omgivningen.

- Försämrad mörkersyn. Patienten behöver allt mera ljus för att kunna läsa och har svårt att köra bil i mörker.

- Man bländas lätt. Grumlingarna i linsen gör att ljuset sprids felaktigt. T.ex. mötande bilars strålkastare blir ett problem.

- Dubbelseende då man tittar med bara det ena ögat kan förekomma. Dubbelseende med båda ögonen öppna har ofta andra orsaker och bör undersökas.

När operera?

Det är dags att fundera på operation när man börjar ha besvär av sin starr.

Om ögonen för övrigt är friska är de finländska riktlinjerna att kommunen betalar operationen när synskärpan på det friskare ögat gått ner till 50 % eller skärpan på det sämre ögat är mindre än 30 %, trots rätt glasögon.

Hur går operationen till?

starroperation pågång
Starroperation starroperation pågång Bild: Carlos Martinez starroperation
Om ögonen för övrigt är friska och det inte finns orsaker att misstänka att komplikationer skulle uppstå kan båda ögonen opereras samtidigt. Vid en del sjukhus väljer man ändå för säkerhets skull att operera ögonen med någon veckas mellanrum.

Före operationen får patienten använda antibiotikadroppar i några dagar.

En okomplicerad operation tar bara 15-20 minuter och patienten får lämna sjukhuset samma dag.

Operationen sker i lokalbedövning med bedövande ögondroppar. Under operationen ligger patienten på rygg. Ögonlocken hålls öppna med en ögonlockshållare.

Ibland kan man behöva en mera utförlig bedövning med spruta. Då förlamas samtidigt ögonmuskulaturen för att hindra att ögonen från att röra sig. I vissa fall (barn, utvecklingsstörda och dementa äldre personer med dålig kooperation) kan patienten sövas ner.

Vid ingreppet görs två små hål i hornhinnan. Patientens egen lins söndras med hjälp av ultraljud och sugs ut, varefter den nya, konstgjorda linsen sätts på plats.

Finns det risker med en starroperation?

Med dagens operationsmetoder är komplikationer sällsynta, men liksom vid alla ingrepp finns det risker också med starroperationer. I värsta fall kan t.ex. en svår blödning eller en postoperativ bakterieinfektion förstöra synen, men det är väldigt sällsynt. För att minska risken för komplikationer är det viktigt att patienten efter operationen följer de direktiv han har fått.

Efter operationen

Efter operationen kan ögat vara lite rött och kännas irriterat i några dagar och synen kan vara disig.

Ögat får inte utsättas för tryck (man får t.ex. inte gnugga sig i ögat). Nattetid ska man använda en hård skyddskupa som skyddar ögat.

Smutsigt och tvåligt hårtvättsvatten får inte komma i ögat de närmaste dagarna efter operationen.

Efter operationen ska man använda antibiotikadroppar (2-4 veckor) som håller bakterieinfektioner borta och kortisondroppar (4 veckor) som minskar irritationen och inflammationen. Ibland behöver man använda också trycksänkande droppar.

Om ögat blir rött efter att ha varit normalfärgat, om synen plötsligt blir sämre eller om ögat börjar värka eller man får en känsla av tryck i det ska man omedelbart kontakta sjukhuset på nytt.

Beroende på hurudan lins man valt klarar sig patienten efter operationen helt utan glasögon eller med endast minus- eller pluslinser, förutsatt att ögonen för övrigt är friska. Om glasögon behövs provas nya ut ungefär en månad efter operationen.

Om synen långsamt - efter några månader eller år - försämras kan det vara tecken på s.k. efterstarr, dvs. att kapseln runt den nya linsen har blivit grumlig. Efterstarr behandlas enkelt med hjälp av laser.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

  • Mor- och farföräldrar i fokus - stora känslor på spel

    Alla vill barnets bästa men metoderna kan krocka.

    Alla vill barnets bästa men metoderna kan kollidera. Den äldre generationen ska hålla sig till reglerna och småbarnsföräldrarna får inte kräva och skuldbelägga, så lyder råden från familjeexperter på den nationella dagen för far- och morföräldrar.

  • Det var sju gånger farligare att vara barn på 70-talet än i dag

    Antalet barn som dör före sin nittonårsdag har minskat.

    Tycker du att dagens säkerhetstänk har gått för långt? Ibland hör man sägas att det för 40 år sedan inte fanns cykelhjälmar, krockkuddar eller bilbälten i baksätet och att ingen tog någon skada av det. Sanningen är att rätt många barn inte överlevde barndomen på 70-talet.

  • Hur hamnade Kittilä i historisk kommunkris?

    Många förtroendevalda är brottsmisstänkta.

    Kittilä kommun är i en minst sagt ovanlig situation. I kommunfullmäktige ingår 11 personer som är åtalade för tjänste- och arbetsbrott.

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa