Hoppa till huvudinnehåll

Starr (gråstarr, katarakt)

ögats anatomi Bild: YLE/Miiku Lehtelä webbdoktorn,öga,ögats anatomi

Starr innebär en förgrumling av ögats lins, som sitter bakom irisen (regnbågshinnan) och pupillen. När den normalt genomskinliga linsen blir grumlig, försämras synen.

I utvecklingsländer är starr den vanligaste orsaken till att människor förlorar synen. I västvärlden är starroperationer de mest utförda av alla operationer. Man räknar med att en tredjedel av alla personer över 65 år har starr som är så svår att den påverkar synen.

Varför får man starr?

När vi blir äldre sker flera olika förändringar och förtätningar i linsens sammansättning, vilka leder till att den blir mera ogenomskinlig. Att bli äldre är den största riskfaktorn för att drabbas av starr.

Förutom åldrande finns andra faktorer som ökar risken för starr:

- Diabetes

- Ärftlig predisposition

- Övervikt

- Rökning

- Storkonsumtion av alkohol

- Kortison. Långvarig användning av kortison i tablettform eller som ögondroppar ökar risken för starr. Också kortison som inhaleras kan öka risken. Risken varierar från person till person och står inte i förhållande till dos eller användningstid.

- Yttre våld mot ögat, ögonoperationer och vissa kroniska ögoninflammationer.

- Ultraviolett strålning, strålbehandling och röntgenstrålning

Starr uppkommer vanligen i båda ögonen, men utvecklas ofta i olika takt.

Förgrumlingen framskrider olika snabbt hos olika personer. Hos en del kan samma synförsämring utvecklas på ett par månader som hos andra tar flera år.

Symptom

Eftersom symptomen utvecklas långsamt kan det ta tid innan patienten blir medveten om dem. Efter starroperationer är patienterna ofta förvånade över hur mycket synen hade förändrats.

Symptom på starr är:

- Försämrad syn, som inte blir bättre av nya glasögon. Det blir svårare att se både på långt och på nära håll. I början av sjukdomen kan patienten bli mera närsynt och plötsligt klara sig utan läsglasögon. Den förbättringen är dock övergående.

- Färgerna dämpas. Världen blir smutsgul, eftersom de blå tonerna är de som försvinner först. Att färgerna förändras är patienten själv kanske inte alltid medveten om. Det finns teorier om att en del konstnärers blå perioder beror på att de inte sett den blå färgen lika bra som omgivningen.

- Försämrad mörkersyn. Patienten behöver allt mera ljus för att kunna läsa och har svårt att köra bil i mörker.

- Man bländas lätt. Grumlingarna i linsen gör att ljuset sprids felaktigt. T.ex. mötande bilars strålkastare blir ett problem.

- Dubbelseende då man tittar med bara det ena ögat kan förekomma. Dubbelseende med båda ögonen öppna har ofta andra orsaker och bör undersökas.

När operera?

Det är dags att fundera på operation när man börjar ha besvär av sin starr.

Om ögonen för övrigt är friska är de finländska riktlinjerna att kommunen betalar operationen när synskärpan på det friskare ögat gått ner till 50 % eller skärpan på det sämre ögat är mindre än 30 %, trots rätt glasögon.

Hur går operationen till?

Starroperation starroperation pågång Bild: Carlos Martinez starr.ögon,starroperation,webbdoktorn
Om ögonen för övrigt är friska och det inte finns orsaker att misstänka att komplikationer skulle uppstå kan båda ögonen opereras samtidigt. Vid en del sjukhus väljer man ändå för säkerhets skull att operera ögonen med någon veckas mellanrum.

Före operationen får patienten använda antibiotikadroppar i några dagar.

En okomplicerad operation tar bara 15-20 minuter och patienten får lämna sjukhuset samma dag.

Operationen sker i lokalbedövning med bedövande ögondroppar. Under operationen ligger patienten på rygg. Ögonlocken hålls öppna med en ögonlockshållare.

Ibland kan man behöva en mera utförlig bedövning med spruta. Då förlamas samtidigt ögonmuskulaturen för att hindra att ögonen från att röra sig. I vissa fall (barn, utvecklingsstörda och dementa äldre personer med dålig kooperation) kan patienten sövas ner.

Vid ingreppet görs två små hål i hornhinnan. Patientens egen lins söndras med hjälp av ultraljud och sugs ut, varefter den nya, konstgjorda linsen sätts på plats.

Finns det risker med en starroperation?

Med dagens operationsmetoder är komplikationer sällsynta, men liksom vid alla ingrepp finns det risker också med starroperationer. I värsta fall kan t.ex. en svår blödning eller en postoperativ bakterieinfektion förstöra synen, men det är väldigt sällsynt. För att minska risken för komplikationer är det viktigt att patienten efter operationen följer de direktiv han har fått.

Efter operationen

Efter operationen kan ögat vara lite rött och kännas irriterat i några dagar och synen kan vara disig.

Ögat får inte utsättas för tryck (man får t.ex. inte gnugga sig i ögat). Nattetid ska man använda en hård skyddskupa som skyddar ögat.

Smutsigt och tvåligt hårtvättsvatten får inte komma i ögat de närmaste dagarna efter operationen.

Efter operationen ska man använda antibiotikadroppar (2-4 veckor) som håller bakterieinfektioner borta och kortisondroppar (4 veckor) som minskar irritationen och inflammationen. Ibland behöver man använda också trycksänkande droppar.

Om ögat blir rött efter att ha varit normalfärgat, om synen plötsligt blir sämre eller om ögat börjar värka eller man får en känsla av tryck i det ska man omedelbart kontakta sjukhuset på nytt.

Beroende på hurudan lins man valt klarar sig patienten efter operationen helt utan glasögon eller med endast minus- eller pluslinser, förutsatt att ögonen för övrigt är friska. Om glasögon behövs provas nya ut ungefär en månad efter operationen.

Om synen långsamt - efter några månader eller år - försämras kan det vara tecken på s.k. efterstarr, dvs. att kapseln runt den nya linsen har blivit grumlig. Efterstarr behandlas enkelt med hjälp av laser.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

  • Stiftets präster vill behålla vigselrätten

    De regionala skillnaderna är stora och många är osäkra.

    Största delen av prästerna i Borgå stift vill inte ge ifrån sig vigselrätten till det civila samhället. Det här visar en enkät som de finlandssvenska medierna har gjort. Biskop Björn Vikström har tidigare föreslagit att kyrkan borde ge ifrån sig vigselrätten.

  • USA:s svåra förhållande till politik och media

    Polarisering i politiken styr amerikanernas medievanor hårt.

    Den politiska tudelningen i USA styr amerikanarnas medievanor i allt högre grad. Frågan om huruvida medierna i USA är partiska eller inte är ett hett ämne sedan länge, och forskningen inom området pågår konstant.

Webbdoktorn

  • Norovirus

    Så skyddar du dig mot kräksjukan.

    Noroviruset förorsakar i år en ovanligt otrevlig vinterkräksjuka. Läs om symptomen, hur du skyddar dig och när du du behöver uppsöka vård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Hälsa

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Valfriheten i vården: risk eller möjlighet?

    Valfriheten i vården öppnar dörren för privata aktörer.

    Valfriheten inom vården kommer, är du redo? Tuomas Pöysti som är projektchef för vårdreformen tycks vara det; han kallar den kommande valfriheten en julklapp för Finland folk. Men det finns också de som befarar att det rör sig om en trojansk häst för de privata vårdkoncernerna.

  • Sömnlös i Ekenäs

    Pia ligger vaken upptill fyra timmar per natt.

    Kommer du ihåg Yles sömnutmaning? Att försöka sova så bra som möjligt i februari. Det är enklare sagt än gjort. Många finländare lider av olika sömnsvårigheter eller -problem. Pia är en av dem.

  • Fredrik Paulún: Min mission är att få folk att må bättre

    "Fredrik Paulún om rollen som känd näringsfysiolog".

    Fredrik Paulùn är en av Sveriges mest populära näringsfysiologer. Han har författat ett tjugotal böcker om olika dieter och skriver inlägg för ett flertal tidningar. För 20 år sedan var Fredrik med om att lansera GI-dieten i sitt hemland, men hur ser han på kolhydrater, hälsohets, proteintrender och rollen som näringsauktoritet idag?

  • Eftersnack frågar: Ska skolbarnen få ekomjölk?

    Varför väcker frågan om ekologisk skolmat så mycket känslor?

    "Oj, så trevligt att skolorna ska börja servera ekomjölk och –frukter till eleverna, tänkte jag. Det var i det skedet jag inte ännu insåg att allt egentligen handlar om en lömsk ideologi som påtvingas våra stackars intet ont anande barn." Magnus Londen funderar kring varför frågan om ekologisk mat i skolorna och dagisarna väcker så mycket känslor.