Hoppa till huvudinnehåll

På den EU-anpassade skottdagen lönar det sig att fria

Den 29 februari förekommer bara under skottår, vart fjärde år. Varför har vi skottår och vad kan hända under skottdagen?

I Stoff från 1980 skall redaktör Eva Nyberg förklara skottår och tideräkningen i olika länder. Hon skriver upp olika årtal på svarta tavlan och säger vilket år man har i andra länder. Eva Nyberg förklarar dock inte varför. "Nog om skottåret", säger hon sedan, när barnen anses vara fulllärda.

Skottdagen inträffar alltid då det är ett skottår för att hålla kalendern på plats, så att den följer våra årstider. Det här beror på att ett år är inte alltid exakt 365 dagar, utan lite längre. Därför måste vi vart fjärde år, med vissa undantag, öka årets längd med en dag. Om vi inte skulle göra det här skulle vår kalender till exempel om hundra år förskjutas med över 24 dagar. Skottår firas alltid om årtalet är delbart med 400 eller 4.

Skottdagen är i slutet av februari för att den gamla romerska kalendern, som var i kraft innan den julianska kalendern, började med månaden mars.

Förut räknades den 24 februari som skottdagen, bland annat i Finland och Sverige. Finland EU-anpassade skottdagen 2000 så att den flyttades från den 24 februari till den 29 februari. Sedan dess har 29 februari officiellt varit skottdagen.

TV-nytt besöker också en liten nyfödd baby som har fötts på skottdagen 2000.

Traditionen att kvinnor får fria på skottdagen härstammar från England. Där var det en låtsaslek för överklassen. Då har damerna trumf på hand. Den man som tackar nej bör dra sig ur med hjälp av en dyrbar gåva. Helst kjoltyg, silkeshandskar eller dylikt.

I Lappträsk ordnar man friardag på skottdagen. Där finns också en ungkarlsbörs där man försöker hitta en partner. De par som gifter sig och stannar i kommunen kan få en tomt till halva priset ett år senare. (klipp 3)

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet