Många svensk- och tvåspråkiga kommuner kommer att hänvisa till Folktinget i sina utlåtanden om kommunreformen. Folktinget anser att det inte går att slå ihop kommuner så att majoritetsspråket i en kommun ändras utan kommunens samtycke.
Folktinget har fått ta emot samtal från olika håll i landet och Yle Nyheters rundringning visar att många kommer att citera Folktingets åsikt.
- Vi här i Österbotten och ute på landsbygden är väldigt svenskspråkiga och har problem med finskan, så det är klart att vi kommer att sätta med det i vårt utlåtande, säger Harry Backlund (SFP), fullmäktigeordförande i Vörå.
Folktinget backar inte heller i sin tolkning av lagen, trots att den har utsatts för en del kritik.
Tolkningen härstammar från ett betänkande från år 1998, där riksdagens grundlagsutskott konstaterar att "ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunens språkliga ställning".
Folktinget har konsulterat grundlagsexperter och anser att tolkningen får stöd av senare utlåtanden och betänkanden.
Läs också: Enkät: Kommunreformen förbättrar inte tjänsterna
Läs också: Språkfrågan oroar i mindre kommuner
(Av Stefan Nordgren)
