Hoppa till huvudinnehåll

Tarja Halonen återvals som president

Tarja Halonen ställde upp i presidentvalet 2006 för en ny period. Hennes starkaste motståndare var Sauli Niinistö från Samlingspartiet.

Informationsruta

Eftersom ingen kandidat uppnådde egen majoritet i det första valet, kom det att bli ett andra val mellan de två kandidater som fick flest röster, Halonen (kandidatnummer 9) och Niinistö (kandidatnummer 3).

I den andra omgången vann Halonen på förhandsrösterna. Hon fick 785 689 förhandsröster, medan Niinistö fick 672 188. På själva valdagen fick Niinistö 845 759 röster och Halonen 845 144.

Valdeltagandet var sammanlagt 74 procent av alla röstberättigade i den andra omgången, inberäknat utlandsboende röstberättigade . Bland de röstberättigade i Finland var valdeltagandet 77,1 procent.

Tarja Halonen ställde som väntat upp i det finländskapresidentvalet 2006. Efter att ha avböjt en presidentkandidatur år 2000 var Niinistö först ut med att meddela sin kandidatur mot Tarja Halonen.

De övriga kandidaterna i den första omgången var Bjarne Kallis (Kd), Timo Soini (Sannf.), Heidi Hautala (Grön), Henrik Lax (Sfp), Matti Vanganen (Centern) och Arto Lahti (Valmansföreningen) . Vänsterförbundet nominerade ingen egen kandidat utan meddelade att de stödjer president Halonens återval. Hon var dock inte formellt partiets kandidat.

Valrörelsen kom inför den första valomgången att bland annat handla om huruvida Finland bör gå med i NATO. Mot sluttampen av valrörelsen visade det sig att alla kandidater från de tre största partierna (Halonen, Niinistö och Vanhanen) i större eller mindre utsträckning var öppna för ett finländskt medlemskap.

Tarja Halonen fick 46,31 % av rösterna i den första omgången av valet, den 15 januari 2006 och tvåan blev Sauli Niinistö med 24,06 % procent av rösterna.

Av de sex kandidater som blev utslagna i valets första omgång uttalade fyra öppet sitt stöd för Niinistö inför den andra omgången: Matti Vanhanen, Bjarne Kallis, Henrik Lax och Arto Lahti.

Den andra valomgång hölls den 29 januari. Niinistö förlorade då knappt mot Tarja Halonen. "Madam har vunnit", sade gentlemannen Sauli Niinistö efter presidentvalet 2006.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet