Hoppa till huvudinnehåll

Tarja Halonen blir Finlands första kvinnliga president

Presidentvalet 2000 var det nya årtusendets första folkval. Och finländarna valde en kvinna till presidentposten. Tarja Halonen är Finlands elfte president och första kvinnliga statsöverhuvud. Hon tillträdde ämbetet 1.3.2000.

Presidentvalet 2000 var ett konstitutionsenligt direktval. Det förrättades i januari och februari 2000.

I den första omgången, den 16 januari, var kandidaterna Tarja Halonen (SDP), Esko Aho ©, Riitta Uosukainen (Saml), Elisabeth Rehn (SFP), Heidi Hautala (Grön), Ilkka Hakalehti (Sannf) och Risto Kuisma (Remonttiryhmä).

Valdeltagandet var 76, 9 % och till den andra omgången gick Tarja Halonen med 40 % och Esko AHo med 34,4 %.

Det blev en jämn kamp i den andra omgången, valdeltagandet var 80,2 % . Tarja Halonen fick en majoritet av rösterna i Helsingfors och Nyland, medan Ahos väljare fanns på landsbygden.

Men Tarja Halonen vann med 51,6 % och blev således Finlands första kvinnliga president.

Tarja Halonen hade en lång socialdemokratisk bakgrund till godo i valet. Hon började arbeta som jurist vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC 1970 och fortsatte i detta uppdrag under hela sin politiska karriär.

Tarja Halonen blev medlem i social-demokratiska partiet 1971. Hennes politiska karriär började 1974, då hon utsågs till statsministerns riksdagssekreterare. Hon blev invald i riksdagen första gången 1979.

Tarja Halonen har varit minister tre gånger: social- och hälsovårdsminister 1987—1990, justitieminister 1990—1991 och utrikesminister 1995—2000. Hon var också minister för nordiskt samarbete 1989—1991.

Informationsruta

Eftersom ingen kandidat uppnådde egen majoritet i det första valet, kom det att bli ett andra val mellan de två kandidater som fick flest röster, Halonen (kandidatnummer 9) och Niinistö (kandidatnummer 3).

I den andra omgången vann Halonen på förhandsrösterna. Hon fick 785 689 förhandsröster, medan Niinistö fick 672 188. På själva valdagen fick Niinistö 845 759 röster och Halonen 845 144.

Valdeltagandet var sammanlagt 74 procent av alla röstberättigade i den andra omgången, inberäknat utlandsboende röstberättigade . Bland de röstberättigade i Finland var valdeltagandet 77,1 procent.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.