Hoppa till huvudinnehåll

Glaukom (grönstarr)

ögats anatomi
ögats anatomi Bild: YLE/Miiku Lehtelä ögats anatomi

Glaukom är en sjukdom som skadar nervfibrerna i ögonbotten och som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I början av ger sjukdomen inga symptom, utan kan bara hittas vid en undersökning gjord av en ögonläkare. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Varför får man glaukom?

Glaukom kallas ibland för grönstarr eller ögontryckssjukdom. I ca hälften av fallen är trycket i ögat förhöjt , till följd av att balansen mellan
produktionen av kammarvärska och avflödet av vätskan har rubbats. Man tror
att det förhöjda trycket skadar nerven och stör dess blodcirkulation och
ämnesomsättning.

Ca hälften av glaukompatienterna har dock ett normalt (10-21 mmHg) ögontryck och nervfibrerna förtvinar trots det. Ett förhöjt ögontryck förorsakar heller inte alltid en skada på synnerven, även om ett ökat tryck alltid är en riskfaktor för att utveckla glaukom.

Risken för glaukom ökar med stigande ålder.

Närsynta personer får oftare glaukom än andra.

Det finns en ärftlig predisposition för sjukdomen.

Ifall man har glaukom i släkten lönar det sig att låta undersöka sina ögon i 40-årsåldern och därefter gå på kontroll med fem års mellanrum. Efter att man har fyllt 60 borde kontrollerna ske vart tredje år.

Symptom

Glaukom är en lömsk sjukdom eftersom den i början inte ger några symptom alls.

De första symptomen kan vara bortfall eller suddiga fläckar i synfältet. Områdena med synbortfall blir större ju längre sjukdomen framskrider och synfältet krymper ihop mot mitten. Vid långt gången glaukom har patienten bara kvar ett tunnelseende.

Se hur världen kan se ut under olika stadier av glaukom.

Akut glaukom

Akut glaukom är ett tillstånd där trycket i ögat stiger plötsligt och dramatiskt, pga. att regnbågshinnan helt täpper till kammarvinkeln och utflödet av kammarvätska avstannar.
Akut glaukom kan leda till en allvarlig synnedsättning, ifall det inte behandlas snabbt.
Symptom vid akut glaukom är värk i ögat (i sällsynta fall ögonen), svår huvudvärk, uppkastningar och synnedsättning i det sjuka ögat. Ljuspunkter kan ibland få en ljusring omkring sig (s.k. halofenomen). Det sjuka ögat är ofta kraftigt rodnat och pupillen är större än normalt.
Får man ovannämnda symptom ska man omedelbart till läkare. Trycket sänks med trycksänkande medicin och genom att göra ett hål på regnbågshinnan med laser hindrar man regnbågshinnan att täppa till kammarvinkeln.


Diagnos

Eftersom glaukom kan uppkomma också i ögon med normalt tryck räcker det inte med att kontrollera trycket.

För att diagnostisera glaukom undersöker ögonläkaren ögontrycket, synnerven, synfältet och kammarvinkeln (området mellan hornhinnan och regnbågshinnan, där kammarvätska passerar ut ur ögat).

Om man upptäcker glaukom görs täta kontroller av synfältet och synnerven under de två första åren, för att fastställa hur snabbt sjukdomen framskrider. Om sjukdomen utvecklas snabbt måste behandlingen vara mera aggressiv och uppföljningsfrekvensen tätare.

Behandling

Behandlingen vid glaukom går ut på att sänka ögontrycket, också hos de patienter som har ett normalt tryck.

Den vanliga är att man börjar behandlingen med trycksänkande ögondroppar, av vilka det finns ett flertal olika. Ofta börjar man med en typs droppar och kan vid behov kombinera olika droppar.

Dropparna kan, speciellt i början, irritera ögonen och kännas jobbiga att använda. Det är dock väldigt viktigt att man fortsätter att använda dem enligt de direktiv man har fått. Trots att man kanske inte märker några symptom av sin sjukdom framskrider den om trycket inte sänks. De skador som uppstår på synnerven blir bestående.

Om man inte får kontroll på ögontrycket med endast droppar, kan man göra en laserbehandling av kammarvinkeln och på så sätt sänka trycket. Ibland kan man välja att börja direkt med laserbehandling, istället för droppar.

Om sjukdomen framskrider eller trycket är för högt, trots droppar och laserbehandling, kan man göra en operation, där man förbättrar vätskeutflödet och sänker trycket. Operationer innebär dock också risker för komplikationer och därför opererar man bara de svåraste fallen.

Videoklippet härunder visar insättning av en Baerveldts tub för att sänka ögontrycket på en glaukompatient.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa