Hoppa till huvudinnehåll

Ulcerös kolit

toalettbesök
toalettbesök Bild: iStock/innovatedcaptures ulcerös kolit

Ulcerös kolit (sårig tjocktarmsinflammation, colitis ulcerosa) är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som ger diarréer, som kan vara blodiga eller slemblandade. I Finland diagnostiseras ca 25 nya fall per år. De flesta patienterna är i 20–30-årsåldern när sjukdomen bryter ut.

Ulcerös kolit hör till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD, inflammatory bowel disease), dit också Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit hör.

Ulcerös kolit är en autoimmun sjukdom, där kroppens eget immunförsvar angriper tarmslemhinnan.

Risken att få ulcerös kolit är större om en nära släkting har sjukdomen.

Vid colitis ulcerosa är tarmens slemhinna inflammerad och sårig. Inflammationen kan begränsa sig till ändtarmen eller en del av tjocktarmen eller sträcka sig längs hela änd- och tjocktarmen. I motsats till Crohns sjukdom drabbas dock inte tunntarmen. Ifall inflammationen begränsar sig till ändtarmen talar man om ulcerös proktit.

Symptom

Ulcerös kolit ger upphov till långvariga diarréer, som kan vara blodiga och/eller slemblandade.

I lindriga fall har patienten avföring ett par gånger om dagen. I svåra fall kan patienten ha diarréer med ett par timmars mellanrum, ibland även nattetid. Behovet att gå på toaletten kommer ofta hastigt på.

Ifall inflammationen bara förekommer i ändtarmen eller tjocktarmens sista del kan blod vara det enda symptomet och patienten kan till och med ha förstoppning.

Patienterna har ibland kolikartad värk, som dock sällan är alltför svår.

Typiskt för sjukdomen är att perioder med diarré, vilka kan räcka från ett par veckor till flera månader, åtföljs av symptomfria perioder. Ibland kan patienten vara utan besvär i flera år, innan sjukdomen igen blir aktiv. En del av patienterna har dock symptom hela tiden.

Till följd av blödningarna anemiseras patienterna ofta.

Lindrig och medelsvår kolit påverkar sällan allmäntillståndet nämnvärt.

Vid svår (fulminant) ulcerös kolit stiger infektionsvärdena (sänkan och CRP) och hemoglobinet kan sjunka ordentligt. Patienten har snabb puls, temperaturstegring, buksmärta och nedsatt allmänkondition.

Patienter med ulcerös kolit kan också drabbas av komplikationer i andra organ, såsom leder, ögon, hud och gallvägar.

Diagnos

Diagnosen ställs på basis av provbitar tagna vid en koloskopi (endoskopisk undersökning av tarmen). Blodprov (bl.a. Hb och sänka) ger tilläggsinformation om hur svår inflammationen är.

Risker med colitis ulcerosa

Förutom att sårig tjocktarmsinflammation naturligtvis är en jobbig sjukdom kan en svårt inflammerad tarm i värsta fall övergå i någonting som kallas toxisk megakolon. Vid detta tillstånd töjer den sjuka tarmväggen och börjar släppa ut bl.a. vatten, proteiner och giftiga ämnen i bukhålan, vilket är ett livshotande tillstånd.

En fulminant inflammation kräver alltid sjukhusvård. Ifall inflammationen med hjälp av mediciner inte kan fås att lugna sig inom några dagar opereras tarmen, för att undvika att en toxisk megakolon utvecklas.

Feber, buksmärtor och nedsatt allmäntillstånd och symptom på chock, dvs. snabb puls (takykardi), lågt blodtryck och virrighet kan vara symptom på toxisk megakolon. En patient med dessa symptom ska omedelbart föras till sjukhus.

En aktiv inflammation under en längre tid höjer risken för tjock- och ändtarmscancer. Därför uppmanas alla patienter att med jämna mellanrum (åtta år efter diagnos och därefter med 1-3 års mellanrum) genomgå en kontrollkoloskopi.

P.g.a. risken för toxisk megacolon och cancer är det viktigt att hitta en medicin som håller sjukdomen i schack

Behandling

Sjukdomen går inte att bota, men man strävar efter att dämpa inflammationen när den är aktiv och förebygga nya sjukdomsperioder. Vid behandlingen av ulcerös kolit används flera olika typer av läkemedel och medicinen väljs ut beroende av hur svår inflammationen är. Om medicinerna inte hjälper tillräckligt måste den sjuka delen av tarmen opereras bort.

Läkemedel

Ifall inflammationen endast sträcker sig till ändtarmen eller den sista delen av tjocktarmen kan det räcka med lokalbehandling, där läkemedlet tas i form av stolpiller eller minilavemang (klysma).

Vid lindrig tjocktarmsinflammation används mediciner i tablettform, framförallt sulfasalazin (Salazopyrin). För personer som inte tål sulfan i Salazopyrin finns alternativen mesalazin (t.ex. Asacol) och olsalazin (Dipentum).

Vid medelsvår ulcerös kolit behövs ofta kortison i tablettform. P.g.a. de biverkningar som kortison har kan dock medicinen inte tas hur länge som helst.

Ifall kortisontabletter inte är tillräckliga eller inte kan användas är följande steg mediciner som dämpar immunförsvaret, t.ex. cyklosporin eller det nyare s.k. biologiska läkemedlet infliximab (Remicade), som ges på sjukhus. Mediciner som minskar immunförsvaret, ökar tyvärr också mottagligheten för infektioner.

När inflammationen lugnat ner sig avslutar man medicineringen med de starkare medicinerna och fortsätter med sulfasalazin, mesalazin eller olsalazin.

Förutom de mediciner som dämpar inflammationen behöver patienten ofta ta läkemedel som bromsar tarmfunktionen, dvs. loperamid (t.ex. Imodium).

I svåra fall krävs dropp för att säkra vätske- och näringstillförseln och för att låta tarmen vila. Mot anemin kan transfusion av röda blodkroppar ges.

Operation

Om sjukdomen är så svår att mediciner inte biter måste den sjuka delen av tarmen opereras bort. Ofta krävs två eller tre operationer och mellan dem behöver patienten ofta en tillfällig stomi (”påse på magen”), till vilken tunntarmen leds.

Ifall ändtarmen är frisk kan tunntarmen senare ledas ner till och sys fast i ändtarmen.

Om ändtarmen är inflammerad och måste tas bort finns möjligheterna att göra en s.k. bäckenreservoar, dvs. göra en ny ändtarm av tunntarmens sista del. Ibland måste stomin bli permanent.

En operation kan göra att patienten för gott slipper medicinerna och att risken för toxisk megakolon och tjock- eller ändtarmstarmscancer försvinner. Eftersom det handlar om ett ganska stort ingrepp väljer man dock inte operation förrän efter noggrant övervägande tillsammans med patienten.

Ifall toxisk megakolon uppstår opereras tarmen omedelbart. Tarmen opereras också ifall man hittar cancer eller ett förstadium till cancer.

Näring

De flesta läkare anser inte att ulcerös kolit blir bättre eller sämre av några speciella födoämnen. Många patienter tycker dock att de själva mår bättre om de lämnar bort vissa maträtter. Eftersom ätande ofta provocerar fram anfallen händer det att patienterna inte äter tillräckigt och blir undernärda. Om man vill lämna bort vissa födoämnen ska man se till att man åtminstone får i sig tillräckligt med kalk, vitaminer och mineraler, vid behov som tillskott. Järntillskott behövs ofta.

Ibland händer det att laktosintolerans eller celiaki ligger bakom en del av symptomen. Vid misstanke om dessa sjukdomar ska saken utredas.

Stress, sömnbrist och alkohol anses förvärra symptomen.

Läs om hur en koloskopi går tillDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa