Hoppa till huvudinnehåll

Ulcerös kolit

toalettbesök Bild: iStock/innovatedcaptures diarré,toalett,ulcerös kolit,webbdoktorn

Ulcerös kolit (sårig tjocktarmsinflammation, colitis ulcerosa) är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som ger diarréer, som kan vara blodiga eller slemblandade. I Finland diagnostiseras ca 25 nya fall per år. De flesta patienterna är i 20–30-årsåldern när sjukdomen bryter ut.

Ulcerös kolit hör till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD, inflammatory bowel disease), dit också Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit hör.

Ulcerös kolit är en autoimmun sjukdom, där kroppens eget immunförsvar angriper tarmslemhinnan.

Risken att få ulcerös kolit är större om en nära släkting har sjukdomen.

Vid colitis ulcerosa är tarmens slemhinna inflammerad och sårig. Inflammationen kan begränsa sig till ändtarmen eller en del av tjocktarmen eller sträcka sig längs hela änd- och tjocktarmen. I motsats till Crohns sjukdom drabbas dock inte tunntarmen. Ifall inflammationen begränsar sig till ändtarmen talar man om ulcerös proktit.

Symptom

Ulcerös kolit ger upphov till långvariga diarréer, som kan vara blodiga och/eller slemblandade.

I lindriga fall har patienten avföring ett par gånger om dagen. I svåra fall kan patienten ha diarréer med ett par timmars mellanrum, ibland även nattetid. Behovet att gå på toaletten kommer ofta hastigt på.

Ifall inflammationen bara förekommer i ändtarmen eller tjocktarmens sista del kan blod vara det enda symptomet och patienten kan till och med ha förstoppning.

Patienterna har ibland kolikartad värk, som dock sällan är alltför svår.

Typiskt för sjukdomen är att perioder med diarré, vilka kan räcka från ett par veckor till flera månader, åtföljs av symptomfria perioder. Ibland kan patienten vara utan besvär i flera år, innan sjukdomen igen blir aktiv. En del av patienterna har dock symptom hela tiden.

Till följd av blödningarna anemiseras patienterna ofta.

Lindrig och medelsvår kolit påverkar sällan allmäntillståndet nämnvärt.

Vid svår (fulminant) ulcerös kolit stiger infektionsvärdena (sänkan och CRP) och hemoglobinet kan sjunka ordentligt. Patienten har snabb puls, temperaturstegring, buksmärta och nedsatt allmänkondition.

Patienter med ulcerös kolit kan också drabbas av komplikationer i andra organ, såsom leder, ögon, hud och gallvägar.

Diagnos

Diagnosen ställs på basis av provbitar tagna vid en koloskopi (endoskopisk undersökning av tarmen). Blodprov (bl.a. Hb och sänka) ger tilläggsinformation om hur svår inflammationen är.

Risker med colitis ulcerosa

Förutom att sårig tjocktarmsinflammation naturligtvis är en jobbig sjukdom kan en svårt inflammerad tarm i värsta fall övergå i någonting som kallas toxisk megakolon. Vid detta tillstånd töjer den sjuka tarmväggen och börjar släppa ut bl.a. vatten, proteiner och giftiga ämnen i bukhålan, vilket är ett livshotande tillstånd.

En fulminant inflammation kräver alltid sjukhusvård. Ifall inflammationen med hjälp av mediciner inte kan fås att lugna sig inom några dagar opereras tarmen, för att undvika att en toxisk megakolon utvecklas.

Feber, buksmärtor och nedsatt allmäntillstånd och symptom på chock, dvs. snabb puls (takykardi), lågt blodtryck och virrighet kan vara symptom på toxisk megakolon. En patient med dessa symptom ska omedelbart föras till sjukhus.

En aktiv inflammation under en längre tid höjer risken för tjock- och ändtarmscancer. Därför uppmanas alla patienter att med jämna mellanrum (åtta år efter diagnos och därefter med 1-3 års mellanrum) genomgå en kontrollkoloskopi.

P.g.a. risken för toxisk megacolon och cancer är det viktigt att hitta en medicin som håller sjukdomen i schack

Behandling

Sjukdomen går inte att bota, men man strävar efter att dämpa inflammationen när den är aktiv och förebygga nya sjukdomsperioder. Vid behandlingen av ulcerös kolit används flera olika typer av läkemedel och medicinen väljs ut beroende av hur svår inflammationen är. Om medicinerna inte hjälper tillräckligt måste den sjuka delen av tarmen opereras bort.

Läkemedel

Ifall inflammationen endast sträcker sig till ändtarmen eller den sista delen av tjocktarmen kan det räcka med lokalbehandling, där läkemedlet tas i form av stolpiller eller minilavemang (klysma).

Vid lindrig tjocktarmsinflammation används mediciner i tablettform, framförallt sulfasalazin (Salazopyrin). För personer som inte tål sulfan i Salazopyrin finns alternativen mesalazin (t.ex. Asacol) och olsalazin (Dipentum).

Vid medelsvår ulcerös kolit behövs ofta kortison i tablettform. P.g.a. de biverkningar som kortison har kan dock medicinen inte tas hur länge som helst.

Ifall kortisontabletter inte är tillräckliga eller inte kan användas är följande steg mediciner som dämpar immunförsvaret, t.ex. cyklosporin eller det nyare s.k. biologiska läkemedlet infliximab (Remicade), som ges på sjukhus. Mediciner som minskar immunförsvaret, ökar tyvärr också mottagligheten för infektioner.

När inflammationen lugnat ner sig avslutar man medicineringen med de starkare medicinerna och fortsätter med sulfasalazin, mesalazin eller olsalazin.

Förutom de mediciner som dämpar inflammationen behöver patienten ofta ta läkemedel som bromsar tarmfunktionen, dvs. loperamid (t.ex. Imodium).

I svåra fall krävs dropp för att säkra vätske- och näringstillförseln och för att låta tarmen vila. Mot anemin kan transfusion av röda blodkroppar ges.

Operation

Om sjukdomen är så svår att mediciner inte biter måste den sjuka delen av tarmen opereras bort. Ofta krävs två eller tre operationer och mellan dem behöver patienten ofta en tillfällig stomi (”påse på magen”), till vilken tunntarmen leds.

Ifall ändtarmen är frisk kan tunntarmen senare ledas ner till och sys fast i ändtarmen.

Om ändtarmen är inflammerad och måste tas bort finns möjligheterna att göra en s.k. bäckenreservoar, dvs. göra en ny ändtarm av tunntarmens sista del. Ibland måste stomin bli permanent.

En operation kan göra att patienten för gott slipper medicinerna och att risken för toxisk megakolon och tjock- eller ändtarmstarmscancer försvinner. Eftersom det handlar om ett ganska stort ingrepp väljer man dock inte operation förrän efter noggrant övervägande tillsammans med patienten.

Ifall toxisk megakolon uppstår opereras tarmen omedelbart. Tarmen opereras också ifall man hittar cancer eller ett förstadium till cancer.

Näring

De flesta läkare anser inte att ulcerös kolit blir bättre eller sämre av några speciella födoämnen. Många patienter tycker dock att de själva mår bättre om de lämnar bort vissa maträtter. Eftersom ätande ofta provocerar fram anfallen händer det att patienterna inte äter tillräckigt och blir undernärda. Om man vill lämna bort vissa födoämnen ska man se till att man åtminstone får i sig tillräckligt med kalk, vitaminer och mineraler, vid behov som tillskott. Järntillskott behövs ofta.

Ibland händer det att laktosintolerans eller celiaki ligger bakom en del av symptomen. Vid misstanke om dessa sjukdomar ska saken utredas.

Stress, sömnbrist och alkohol anses förvärra symptomen.

Läs om hur en koloskopi går tillDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Kommentarer

Inlagt av

Jag led av kolit (colitis ulcerosa + fissura ani) i yngre år och även senare. Så småningom kom jag på,att att det var friterad och stekt lök som jag ej tål. När jag undviker löken är allting ok. Annars kan jag äta nästan vad som helst. Detta kunde vara någoting att tänka på.

Inlagt av

Genom koloskopi i maj i år diagnosticerades jag för lindrig kolit.Under perioden februari-maj hade jag ca 7 omgångar med diareer.De varade mellan 2-5 dagar.
Sedan juni har jag inte haft några problem.

Läs också

Webbdoktorn

  • Snabbkurs i hjärt-lungräddning

    Se vår video och fräscha upp minnet.

    Maaret Castrén, professor i akutsjukvård, ger här en snabblektion i hjärt-lungräddning. Du som har gått en kurs i första hjälpen: Titta på videon och fräscha upp minnet. Du som inte har gått en kurs: Att trycka på bröstkorgen och hålla blodcirkulationen igång kan räcka för att rädda liv och det kan också du klara av.

  • Hjälp en medvetslös att andas

    Att öppna andningsvägarna är a och o.

    Förutom att ringa 112 är det viktigaste och enklaste du kan göra för att rädda livet på en medvetslös person att se till att andningsvägarna är öppna. Maaret Castrén, professor i akutvård, visar i två enkla videor hur du gör.

  • Heimlichmanövern

    Så gör du. Se vår video.

    Maaret Castrén, professor i akutsjukvård, visar hur man gör Heimlichmanövern på en person som inte kan andas för att t.ex. en matbit täpper till andningsvägarna.

  • Brännskador

    Lär dig första hjälpen vid brännskador.

    En brännskada tränger inom 10-20 sekunder ner i underliggande vävnader om huden inte avkyls. Lär dig hur brännskador ska kylas ner och vilka brännskador som ska till sjukhus.

  • Avhuggna fingrar

    Handla rätt så kan det mesta sys fast igen.

    Vet du hur du ska bete dig om du själv eller någon annan hugger av en bit av fingret under arbetet med yxan? Det mesta kan sättas på plats igen, bara det förvaras rätt under transporten till sjukhuset.

  • Metkrok i fingret

    Så tar du ut en krok.

    Om metkroken fastnar i ansiktet, på halsen eller nära en led ska du söka hjälp hos utbildad vårdpersonal. I annat fall kan du plocka ut den själv, om du gör på rätt sätt och klarar av smärtan. Läs kirurgens råd härunder och hör hur han frigjorde en gädda från en sommargranne.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Ormbett

    Inget att leka med.

    Ett barn som blir bitet av en huggorm ska omedelbart bäras till bil, båt eller ambulans och föras till sjukhus. Också vuxna ska så fort som möjligt söka sig till en vårdenhet. De allvarliga symptomen kommer inte alltid genast, och när de börjar uppträda kan det vara för sent att hinna ta sig till läkare.

  • TBE (Kumlingesjukan)

    Färstingburen hjärninflammation är en allvarlig sjukdom.

    TBE står för tick-borne encephalitis, dvs. fästingburen hjärninflammation. TBE förorsakas av ett virus, som överförs från fästingens spottkörtlar när den bitit sig fast.

  • Myggburna sjukdomar

    Visste du att också finländska myggor kan sprida sjukdomar?

    Antalet fall av myggburen harpest är ovanligt stort i Finland just nu och väntas öka under september. Om det runt stället där myggan stack uppstår en rodnande upphöjning med en kraterliknande mitt ska du söka vård.

Hälsa

  • Olika regler för att simma gratis som pensionär

    65-åriga Grankullabor simmar gratis, Vandabon ska vara 70.

    Priserna för att simma varierar på olika håll i huvudstadsregionen. 65-åriga Grankullabor simmar gratis, medan Vandabon ska vara 70. I Esbo kan pensionären ta med en simkompis, utan extra inträde.

  • Forskare: Nytt effektivt vaccin mot bältros snart i hyllorna

    Nya vaccinet mot bältros betydligt effektivare än det förra.

    Finland deltar i ett stort forskningsprojekt där man tar fram ett nytt vaccin mot bältros. Forskningen visar att vaccinet är betydligt effektivare än det bältrosvaccin man använder idag. Det vaccin man hittills använt mot bältros är i princip ett vattkoppsvaccin vars dos man ökat avsevärt.

  • Arbetslivsgurun Guy Ahonen: Arbetet höll på att ta livet av mig

    Bristfälligt välmående i arbetet kostar 20 mrd euro årligen.

    Stressen fick Guy Ahonens immunförsvar att ge upp. Under en arbetsresa blev han medvetslös fem gånger. Det tuffa jobbet som direktör för Arbetshälsoinstitutet höll på att kosta honom livet.

  • Våga prata om hur du mår

    Tack för alla berättelser som kommit till #hurmårdu.

    Ett stort tack för alla berättelser som kom in till #hurmårdu. Radio Vega sände på söndag kväll en stor del av berättelserna om vägen ur depressionen upplästa av Svenska Yles redaktörer.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Att hitta galenskapens språk

    Johanna Holmströms nya roman undersöker kvinnlig galenskap.

    Johanna Holmström skriver om den kvinnliga galenskapens historia. Hennes kommande roman utspelar sej på det historiska Själö mentalsjukhus för kvinnor - men hon vill frångå den alltför ofta förekommande sexualiserande tonen i fiktiva skildringar av kvinnors mentala ohälsa.

  • Eftersnack frågar: Rätt att förbjuda "burkini"?

    Ska myndigheterna blanda sig i hur man klär sig på stranden?

    Nytt resetips för alla på väg till Rivieran: Klä av dig ordentligt! Annars kan du få med polisen att göra. Det lätt absurda är alltså att polis nu patrullerar på vissa franska sandstränder för att kolla att folk (kvinnor) faktiskt är tillräckligt avklädda.