Hoppa till huvudinnehåll

Ubåten Vetehinen tar Rundradions reporter och mikrofonen till havets djup

Torsdagen den 19 maj 1938 var en betydande dag för Finlands Rundradio. Då gick mikrofonen för första gången ner i havets djup med en undervattensbåt. Det är ubåten Vetehinen som tar med reporter Kaj Klinge och mikrofonen ner i djupet.

Informationsruta

Vetehinen var en finländsk ubåt byggd 1930 som tjänstgjorde under det andra världskriget. Ubåten var även det namngivande fartyget för sin klass. Denna fartygsklass utvecklades från den tyska UB III-klassen och kom att vara prototypklass för den tyska Typ VII A-klassen.

Den 5 november 1942 rammade Vetehinen under befäl av kaptenlöjtnant Antti Leino avsiktligt den ryska ubåten Щ-305 (Sjtj-305) i Ålands hav och sänkte denna med 38 man ombord (samtliga omkom). Den sovjetiska ubåten återfanns hösten 2006 på (nuvarande) svenskt territorialvatten.

Finland fråntogs efter fredsfördraget i Paris 1947 rätt att ha ubåtar.

Reportaget från ubåten har tagits ombord med mikrofon på grammofonskivor och reporter Kaj Klinges iver går inte att ta miste på.

Reporter Kaj Klinge beger sig ner i ubåten Vetehinen. Som guide har han en officer. Han ser tornet, apparater och periskopen. Kaj Klinge tittar i periskopen och beskriver vad han ser. Han berättar också om djupmätaren, talrören och telegraferna.

Kaj Klinge går med officeren ner till centralen, Kaj Klinge beskriver luckan i väggen, radiohytten, kojarna, köket, maten, manskapets skans och torpedrörern.

Så går de akterut till minavdelningen där minorna ligger. Där finns inte bara minor, utan också andra apparater såsom telefonen och räddningsanordningarna.

Ubåten Vetehinen har 124 stycken ackumalatorer som väger 300 kilo per styck.

Kaj Klinge, mikrofonen och officeren går till båtens längst akterut belägna del där det finns elektriska motorer med vilka båten går i undervattens läge.

Så skall ubåten Vetehinen dyka, man ger order, och dykpositionerna hörs, ubåten är klar för dykningen.

Kaj Klinge beskriver att det susar i öronen och trycker mot trumhinnorna. Klinge rusar opp till tornet för att genom tornluckorna se hur vattnet sköljer över ubåten. Så går han tillbaka ner till centralen; djupens visare visar 10, 10.30, 10.75 meter, båten stannar, det är tyst.

Den första officeren kikar i teleskopet och beskriver vad han ser. Ordern att man ska stiga hörs, båten börjar stiga långsamt. Man hör ett sus, luften strömmar tillbaka in i tankarna och vattnet strömmar ut. Manskapet stiger upp till ytan.

Finland genom historien

Finland i krig

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet