Hoppa till huvudinnehåll

Det är aldrig försent att ge andras barn en lycklig barndom

Laban äter morgonmål
Laban äter morgonmål Bild: YLE bildband 1978 fiktion

Varför har alla rätt att tycka till om andras barn i tid och otid? Och varför frossar man i artiklar om föräldrar som smugglar in sina barn på Hop Lop för att få ha "lyxig egen tid"?

Om mödrar och barnuppfostran vet allla det rätta svaret. I alla fall hur andra uppfostrar sina barn. Nämligen fel. Fallet Anna Wahlgren är ett exempel på hur svartvita åsikterna alltid är. Först ses Anna Wahlgren av en grupp som en guru, man får bekräftelse på att barn inte skall vara på daghem, utan hemma hos sin mamma och sina syskon. Barn skall lära sig av sina syskon, och de skall lära sig att sova ensamma.

Anna Wahlgren visste bäst, eller så inte

Anna Wahlgren och hennes barn
Anna Wahlgren besöker Finland med sina barn 1986 Anna Wahlgren och hennes barn Bild: Screenshot, Yle bildband 1986

Så kommer den andra ”sanningen” fram. Anna Wahlgrens dotter skriver en bok om sin fruktansvärda uppväxt och plötsligt har Anna Wahlgren fel i allt. Hon är en suput och en sexgalning, vars alkoholiserade pojkvänner tafsat på barnen.

Men Anna Wahlgren är ändå en offentlig person som har uttalat sig om barnuppfostran. Värre är det när folk rackar ner på vilt främmande människor på diskussionsforum och i de eviga sociala medierna. Man talar om att mammor lämnar sina barn på dagis i månader medan de själva far på lyxsemester eller shoppar. Och föräldrar som smugglar in sina barn på Hop Lop och Borgbacken för att få lyxa sig och slappa.

HU: Lapset yritetään jättää salaa HopLopiin

Det är klart att det är sorgligt med barn som ensamma tillbringar sina dagar var som helst, och Borgbacken är ett ångestfullt ställe om man är ensam och rädd. I barnpjäsen

En riktigt fin dag på Borgbacken

I Lustiga huset
Micke tappar bort sig i Lustiga huset I Lustiga huset Bild: Screenshot, Yle bildband 1982 lustiga huset

tappar Micke bort sig på Borgbacken då hans mamma och hennes nya man diskuterar Mickes pappa och skilsmässan. Ångesten accentueras i Lustiga huset.

Men finns det faktiskt föräldrar som har sina barn på dagis året runt, för att de själva skall få resa på lyxsemester? De föräldrarna kommer aldrig till tals. Jag känner ingen sådan förälder. Gör ni det? Den enda jag vet som hade sina barn (enligt sig själv) oresonligt mycket på dagis är en ensamstående mamma med korttidskontrakt utan skäliga semestrar.

Och förresten varför stör det oss så fruktansvärt? Om någon annan gör så, vilket jag ifrågasätter, så har det ju inget med mig och min familj att göra. Varför måste vi frossa i dessa artiklar? Kanske, som min kollega Heidi Finnilä sade: för att det får oss att känna oss bättre! Då behöver vi inte känna oss skyldiga för att vi jobbat för länge igen, för att barnen spelat konsolspel i timmar medan vi har hängt på Facebook, i stället för att vi skulle ha gått ut och skidat tillsammans. För vi är ändå inte som ”de där föräldrarna”. Vi har aldrig smugglat in våra barn på Hop Lop eller haft dem på dagis utan paus för att vi skall kunna shoppa och dricka drinkar.

Jag tror att barn idag, och också förr, har det kämpigt. De funderar mycket och oroar sig mycket.

En deprimperad tonårsflicka
Barn och unga lider av stress En deprimperad tonårsflicka Bild: Yle/Eila Haikarainen mentala problem

Om barns stress och ångest

Men är det verkligen dagis som är roten till det onda? Redan 1938 fanns det ”fritidshem” för barn till ensamstående mammor som måste arbeta.

Pojke i backe Bild: YLE/Kalle Kultala kalle kultala

I mors ställe

I radioprogrammet får vi veta hur trevligt stället är och hur roligt barnen har det.

Barn äter mat på daghem
Barn på daghem Barn äter mat på daghem Bild: Yle bildband screenshot, 1975 1975

Det fanns inte många daghem och det var först på 1970-talet som det blev vanligare att ha barn på dagis. Då såg man det som något fint och viktigt att barnen skulle få umgås med andra pedagoger.

På 1970-talet såg man det också som alldeles naturligt att barnen skulle klara sig själv. Det kunde gälla att fixa middagsmaten:

Eva diskar
Eva diskar efter sig Eva diskar Bild: Screenshot, Yle bildband pyttipanna med eva och anna

Pyttipanna med Eva och Anna

eller åka tåg till farmor

Laban åker tåg ensam
Laban åker ensam tåg till sin farmor Laban åker tåg ensam Bild: YLE bildband 1978 1978

Om Labans tankar och drömmar

Då ansågs inte barnen ta skada av att vara mycket ensamma hemma, trots att vissa säkert inte tyckte om det

Sebastian är ensam
Sebastian är ensam och ledsen Sebastian är ensam Bild: Screenshot, YLE bildband 1982 chris zitting

Sebastian trivs inte stan

Barnen skulle också, i alla fall i fiktionen, förstå att

Vuxna är också människor

Marias pappa terroriserar alla vid matbordet
Marias pappa domderar vid matbordet Marias pappa terroriserar alla vid matbordet Bild: Screenshot, Yle bildband 1979 1979

som Marias pappa som är hustyrann och domderar över familjen.

I modern tid har man länge skuldbelagt mödrar i familjen för att barnen ”inte mår bra”. I de allra flesta fallen, också nuförtiden, är det mödrarnas ansvar att familjen har det bra, inte fädernas. Men på 2000-talet blev diskussionerna allt hätskare, så att mödrarna nu själva skuldbelägger sig i tid och otid.

Mödrar bör känna skuld över allt: från att lämna (sic) barnen på dagis till att ge dem för mycket eller för litet av allt. Man lämnar dem vind för våg eller curlar dem till bortskämda mjäkhögar. I vissa fall åberopar man gamla tider ”vi hade minsann inte så dålig uppfostran, vi behövde minsann inga epiduralbedövningar, daghem, psykmediciner och terapeuter”.

Men vilka tider tänker man tillbaka på då? Inte det urbana sjuttiotalet i alla fall? Hade barn det bättre på ”den gamla goda tiden”?

Fattiga barn såldes bort
Då kroppsagan var vanlig

Barn med nalle 1966
Barn slår sin nalle Barn med nalle 1966 Bild: Screenshot, Yle bildband 1966 arkivet,Barnaga,misshandel,barnmisshandel

Ensamma mödrar på skyddshem

Jag vet inte vad som var bättre eller sämre, men jag skulle i alla fall akta mig från att döma andra mödrar (och fäder). De flesta av oss gör väl så gott vi kan. Vi försöker vara, som Donald Winnicot sade, ” a good enough mother”. Nu tycks det inte räcka. I alla fall inte då det gäller andras barn.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Galgmannens förbannelse av Runar Schildt

    Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs.

    Runar Schildts dramatiska och skrämmande enaktare Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs, skriven långt innan televisionen var påtänkt. Carl Mesterton regisserade pjäsen 1961 för både Finlands tv och radio.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet