Hoppa till huvudinnehåll

Det är aldrig försent att ge andras barn en lycklig barndom

Laban äter morgonmål
Laban äter morgonmål Bild: YLE bildband 1978 fiktion

Varför har alla rätt att tycka till om andras barn i tid och otid? Och varför frossar man i artiklar om föräldrar som smugglar in sina barn på Hop Lop för att få ha "lyxig egen tid"?

Om mödrar och barnuppfostran vet allla det rätta svaret. I alla fall hur andra uppfostrar sina barn. Nämligen fel. Fallet Anna Wahlgren är ett exempel på hur svartvita åsikterna alltid är. Först ses Anna Wahlgren av en grupp som en guru, man får bekräftelse på att barn inte skall vara på daghem, utan hemma hos sin mamma och sina syskon. Barn skall lära sig av sina syskon, och de skall lära sig att sova ensamma.

Anna Wahlgren visste bäst, eller så inte

Anna Wahlgren och hennes barn
Anna Wahlgren besöker Finland med sina barn 1986 Anna Wahlgren och hennes barn Bild: Screenshot, Yle bildband 1986

Så kommer den andra ”sanningen” fram. Anna Wahlgrens dotter skriver en bok om sin fruktansvärda uppväxt och plötsligt har Anna Wahlgren fel i allt. Hon är en suput och en sexgalning, vars alkoholiserade pojkvänner tafsat på barnen.

Men Anna Wahlgren är ändå en offentlig person som har uttalat sig om barnuppfostran. Värre är det när folk rackar ner på vilt främmande människor på diskussionsforum och i de eviga sociala medierna. Man talar om att mammor lämnar sina barn på dagis i månader medan de själva far på lyxsemester eller shoppar. Och föräldrar som smugglar in sina barn på Hop Lop och Borgbacken för att få lyxa sig och slappa.

HU: Lapset yritetään jättää salaa HopLopiin

Det är klart att det är sorgligt med barn som ensamma tillbringar sina dagar var som helst, och Borgbacken är ett ångestfullt ställe om man är ensam och rädd. I barnpjäsen

En riktigt fin dag på Borgbacken

I Lustiga huset
Micke tappar bort sig i Lustiga huset I Lustiga huset Bild: Screenshot, Yle bildband 1982 lustiga huset

tappar Micke bort sig på Borgbacken då hans mamma och hennes nya man diskuterar Mickes pappa och skilsmässan. Ångesten accentueras i Lustiga huset.

Men finns det faktiskt föräldrar som har sina barn på dagis året runt, för att de själva skall få resa på lyxsemester? De föräldrarna kommer aldrig till tals. Jag känner ingen sådan förälder. Gör ni det? Den enda jag vet som hade sina barn (enligt sig själv) oresonligt mycket på dagis är en ensamstående mamma med korttidskontrakt utan skäliga semestrar.

Och förresten varför stör det oss så fruktansvärt? Om någon annan gör så, vilket jag ifrågasätter, så har det ju inget med mig och min familj att göra. Varför måste vi frossa i dessa artiklar? Kanske, som min kollega Heidi Finnilä sade: för att det får oss att känna oss bättre! Då behöver vi inte känna oss skyldiga för att vi jobbat för länge igen, för att barnen spelat konsolspel i timmar medan vi har hängt på Facebook, i stället för att vi skulle ha gått ut och skidat tillsammans. För vi är ändå inte som ”de där föräldrarna”. Vi har aldrig smugglat in våra barn på Hop Lop eller haft dem på dagis utan paus för att vi skall kunna shoppa och dricka drinkar.

Jag tror att barn idag, och också förr, har det kämpigt. De funderar mycket och oroar sig mycket.

En deprimperad tonårsflicka
Barn och unga lider av stress En deprimperad tonårsflicka Bild: Yle/Eila Haikarainen mentala problem

Om barns stress och ångest

Men är det verkligen dagis som är roten till det onda? Redan 1938 fanns det ”fritidshem” för barn till ensamstående mammor som måste arbeta.

Pojke i backe Bild: YLE/Kalle Kultala kalle kultala

I mors ställe

I radioprogrammet får vi veta hur trevligt stället är och hur roligt barnen har det.

Barn äter mat på daghem
Barn på daghem Barn äter mat på daghem Bild: Yle bildband screenshot, 1975 1975

Det fanns inte många daghem och det var först på 1970-talet som det blev vanligare att ha barn på dagis. Då såg man det som något fint och viktigt att barnen skulle få umgås med andra pedagoger.

På 1970-talet såg man det också som alldeles naturligt att barnen skulle klara sig själv. Det kunde gälla att fixa middagsmaten:

Eva diskar
Eva diskar efter sig Eva diskar Bild: Screenshot, Yle bildband pyttipanna med eva och anna

Pyttipanna med Eva och Anna

eller åka tåg till farmor

Laban åker tåg ensam
Laban åker ensam tåg till sin farmor Laban åker tåg ensam Bild: YLE bildband 1978 1978

Om Labans tankar och drömmar

Då ansågs inte barnen ta skada av att vara mycket ensamma hemma, trots att vissa säkert inte tyckte om det

Sebastian är ensam
Sebastian är ensam och ledsen Sebastian är ensam Bild: Screenshot, YLE bildband 1982 chris zitting

Sebastian trivs inte stan

Barnen skulle också, i alla fall i fiktionen, förstå att

Vuxna är också människor

Marias pappa terroriserar alla vid matbordet
Marias pappa domderar vid matbordet Marias pappa terroriserar alla vid matbordet Bild: Screenshot, Yle bildband 1979 1979

som Marias pappa som är hustyrann och domderar över familjen.

I modern tid har man länge skuldbelagt mödrar i familjen för att barnen ”inte mår bra”. I de allra flesta fallen, också nuförtiden, är det mödrarnas ansvar att familjen har det bra, inte fädernas. Men på 2000-talet blev diskussionerna allt hätskare, så att mödrarna nu själva skuldbelägger sig i tid och otid.

Mödrar bör känna skuld över allt: från att lämna (sic) barnen på dagis till att ge dem för mycket eller för litet av allt. Man lämnar dem vind för våg eller curlar dem till bortskämda mjäkhögar. I vissa fall åberopar man gamla tider ”vi hade minsann inte så dålig uppfostran, vi behövde minsann inga epiduralbedövningar, daghem, psykmediciner och terapeuter”.

Men vilka tider tänker man tillbaka på då? Inte det urbana sjuttiotalet i alla fall? Hade barn det bättre på ”den gamla goda tiden”?

Fattiga barn såldes bort
Då kroppsagan var vanlig

Barn med nalle 1966
Barn slår sin nalle Barn med nalle 1966 Bild: Screenshot, Yle bildband 1966 arkivet,Barnaga,misshandel,barnmisshandel

Ensamma mödrar på skyddshem

Jag vet inte vad som var bättre eller sämre, men jag skulle i alla fall akta mig från att döma andra mödrar (och fäder). De flesta av oss gör väl så gott vi kan. Vi försöker vara, som Donald Winnicot sade, ” a good enough mother”. Nu tycks det inte räcka. I alla fall inte då det gäller andras barn.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Dans på slottsbalen

    Vissa år har dansarna inte betett sig konventionellt.

    Dansen på slottsbalen fanns inte med från början, men nu hör den till traditionen, men vissa år har dansarna inte betett sig alldeles konventionellt.

    Flera självständighetsdagar och fester på slottet hittar du i Arkivet

  • Mat och dryck på slottsbalerna

    Ellen Svinhufvus-tårta, vin och öl?

    Vad får gästerna på slottsbalen äta i trängseln? Se glimtar från slottsbalen genom ett helt decennium.

  • Besök på presidentens slott 1982

    Presidentens slott 1982

    De flesta av oss har aldrig besökt presidentens slott vid Salutorget i Helsingfors. Här får vi gå på en rundvandring i ett slott som ytrenoveras, efter Kekkonen, i väntan på ny president.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet