Hoppa till huvudinnehåll

Carina Appel med kameran som skydd mot våldet

Den 45-åriga fotografen Carina Appel rapporterade från världens farligaste krigszoner. Hon hade alltid en blick för det medmänskliga. Men det var den lilla hemorten Sideby som kom att bli hennes sista.

Carina Appel var en av de mest populära och efterfrågade internationella fotograferna från flera krigshärdar såsom Afghanistan, Irak och Israel. Hon jobbade först som pressfotograf, sedan som tv-fotograf för Yle, norska NRK och danska DR.

Till skillnad från många såg Carina Appel människorna omkring sig som subjekt av kött och blod, med tankar, känslor och drömmar, inte som tillfälliga, utbytbara röster och motiv, objekt.

Carina Appel dokumenterade den uppblossande palestinska intifadan, och bosatte sig för det ändamålet i Betlehem med dagliga israeliska räder och beskjutningar.

Hon berättar i reportaget från Betlehem att hon först var alldeles för dumdristig, sedan för rädd. Hon vill inte sluta känna för dem hon fotograferar, men man orkar inte länge om man lider med alla. Kameran är hennes skydd mot våldet, ett filter mot det hemskaste. Vi följer henne då hon fotograferar ett hus som sprängts i luften av militären, troligen för att familjens son varit en självmordsbombare.

Men en dag för några år sedan ville Carina Appel sluta med krigsfotograferandet, med att se det ständiga lidande och alla olösliga konflikter. Hon flyttade hem till Sideby, till sin mamma och sina systrar; vänner och släktingar i Finland.

Den 7 april 2012 skakades Sydösterbotten, Kristinestad och framför allt Sideby av den tragiska nyheten att Carina Appel skjutits ihjäl vid sitt skogsskifte i byn. Gärningsmannen, en 81-årig enstöring, hittades död ett stycke därifrån.

Vi träffar chockade Sidebybobor utanför byns lilla butik.

Sveriges Radios Christer Fridén minns en professionell kollega från tiden som Mellanösternkorrespondent.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet