Hoppa till huvudinnehåll

Författaren och psykiatern Oscar Parland såg människan som helhet

En psykiater är alltid en ofrivillig iakttagare, säger Oscar Parland. Det kan man också säga om en författare. Skillnaden är att författaren får vara subjektiv. Oscar Parlands liv från Kiev och Karelska näset till Nickby sjukhus spänner över konst, skapande och själsliv.

Oscar Parland (1912-1997) föddes i Kiev. Familjen bodde under Oscars barndom i Tikkala strax utanför Viborg på Karelska näset. I slutet av 1919 flyttade familjen Parland undan revolutionen till Finland.

Oscar Parland var gift med Heidi (f. Runeberg, g. Enckell) och fick två barn, Oliver och Nina. Nina och Heidi Parland medverkar i reportaget.

Psykiatern Oscar Parland

Oscar Parland ville som yngre att bli bildkonstnär men valde ändå den medicinska banan. Han specialiserade sig på nerv- och mentalsjukdomar.

Parland jobbade på Lappvikens sjukhus och Pitkäniemi sjukhus. 1947 anställdes han på Nickby sjukhus, där han kom att verka i nästan trettio år. Han hade även privat praktik.

Singa Sandelin träffar Oscar Parland på Nickby sjukhus där de diskuterar medicinen och litteraturen.

Oscar Parland säger att psykiatrin är ett hårt arbete. Han arbetar upp till 15 timmar per dag. Men han har aldrig ångrat sitt val.

Som psykiater använde Parland sig ofta av konstterapin som metod. Det är farligt att samhället bara uppskattar den logiska och förnuftsmässiga kunskapen, inte själen, gemenskapen och konsten, säger Oscar Parland. Människorna blir alienerade och känner sig meningslösa. Schizofrenin kan vara ett öde, och ett ensamhetsproblem. Om en människa inte får gensvar, kan hon bli sjuk. Men man måste ändå vara optimist.

Författaren Oscar Parland

Författarskapet var för Oscar Parland den största glädjen och en nödvändighet som motvikt till den tunga psykiatrin. Oscar Parland debuterade med Förvandlingar 1945. Parland återvände i flera av sina böcker till tiden på Karelska näset med hela den stora släkten. Det berättar han om i anknytning till filmatiseringen av Den förtrollade vägen.

Av bröderna Parland blev tre författare, Henry, Ralf och Oscar. Efter Henrys död 1930 redigerade Oscar Parland Henrys efterlämnade texter och gav ut dem.

Parland var också musikalisk. Han spelade själv piano och komponerade. Vi får höra en egen komposition Schizofreni, där Oscar Parland försökt fånga sjukdomen. Den bygger på ett tema Oscar Parland kallat Ensamhetens tema. Ensamheten vinner, som det brukar vara i schizofreni. Musiken ger avkoppling från jobbet som psykiater.

Hälsa och sjukdom

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet