Hoppa till huvudinnehåll

Myter om Alko och alkohol

Alko fyllde 80 år 2012. Arkivets gästbloggare, forskaren Matilda Hellman, undersöker argumenten mot Alko som man fört fram i de sociala medierna.

På Facebook startade några entusiaster nyligen en ”anti-alkoholmonopolsida”, på vilken de lägger upp åsikter och argument mot det ’fömynderi’ som de menar ett statligt alkoholmonopolbolag inbegriper.

Den finländska sociologen Pekka Sulkunen har beskrivit hur vårt traditionella nordiska välfärdssamhälle i många avseenden fungerat enligt en "pastoral modell", i vilken staten, med mandat i den representativa demokratin, vägleder medborgarna i deras agerande. Staten är den herde som "vallar" medborgarna i deras livsval; så att de inte kommer in på avvägar som kan leda till negativa konsekvenser för dem själva, deras närstående, och samhället i stort.

Jag tänker mig att det är den ovanstående modellen som Alko-motståndarna anser vara statligt förmynderi för den enskilda alkoholkonsumerande medborgaren. Istället förespråkar de ofta ett system som bygger på så gott som total tillgänglighet – d.v.s. att den enskilda konsumentens skall kunna få tag i alkoholdrycker när som helst och var som helst. Sulkunen kallar denna modell för den ’emanciperade konsumentens’. Konsumenten har frihet att göra alla beslut själv, men måste själv reglera sitt beteende så att det inte går till överdrift eller åsamkar skada för honom själv och andra.

Det här ingår förstås i allt slags mänskligt varande – alla är till syvende och sist ansvariga för sitt eget beteende. Men frågan är i vilken mån staten skall skydda oss från risker och därmed vara med och ta ansvar för att minska den självdestruktiva bördan för individen. De allra flesta avskyr tanken på att ha asbest i husväggarna, illa inspekterade flygplansmotorer, eller stora industriutsläpp som förpestar miljön. Allt detta ligger i medborgarnas intresse och är därför statens lagstadgade ansvar att övervaka och begränsa.

Alkoholmissbruk och dryckeskultur

Forskning har visat att ökade möjligheter att få tag i alkoholdrycker leder till ökad totalkonsumtion, vilket i sin tur leder till en ökad mängd alkoholrelaterade problem.

Finlands alkoholkonsumtion är idag högst i Norden. Vi dricker mer alkohol än vi någonsin gjort – årligen kring 10 liter per person räknat i ren alkohol. Vår ”torra” alkoholdryckeskultur inbegriper att majoriteten inte dricker vin till vardags, utan man dricker mer sällan, främst öl och ganska mycket starksprit. Och man dricker i avsikt att bli berusad.

Ung avsvimmad man Avsvimmad ung man Bild: Yle bildtjänst, Pekka Sipilä berusad ungdom,ung man,yles bildtjänst,ölstop

Ungdomar dricker för att bli fulla

Myterna om ”de andra” och alkoholbruket

Två myter genomsyrar förespråkarna för en ännu liberalare alkoholpolitik. Båda bygger på ett argument om "de andra".

För det första: det finns en långlivad seg myt om att man skall kunna förändra det finländska drickande så att det blir mer sydeuropeiskt. Man tänker sig att ”de andra” nere i Sydeuropa, behärskar sitt drickande och har en naturlig inställning till vin som en del av måltiden.

I takt med EU-liberaliseringar, såsom avvecklandet av det totala alkoholmonopolet år 1995 (slopande av monopol på produktion, import, export och partihandel) samt slopadet av införselkvoterna år 2004, har alkoholkonsumtionen stigit. Jussi Simpura förutspådde detta redan 1989.

Europeisk vinkultur leder till finländsk storkonsumtion

Det existerar en stor skillnad mellan dryckeskulturerna i fråga om skam förknippad med berusning. Den finländska kulturen och språket innehåller många hänvisningar till berusning i positiv anda. Berusningstillståndet förhärligas, idoliseras och ältas i vardagsspråk, filmer, litteraturen osv.

Det är hask på vinet att sätta det i fisksoppan!― Akademat

Berusning förknippas med många positiva attribut: manlighet, kraftfullhet, humor. Det är djupt rotat i den finländska kulturen.

Jag har svårt att tänka mig att språket, historiska kulturalster och traditioner skulle utplånas och att nya kulturella symboler för måltidsvindrickande vanor skulle introduceras i deras ställe. Detta skulle innebära någon slags genomgripande hjärntvättning och kulturrevolution.

Den andra myten om ”de andra” är att problemen drabbar storkonsumenterna och spritdrickarna, poligubbarna , som ligger i parkerna eller låginkomsttagarna som sitter i förstäderna och super ihjäl sig eller knivhugger varandra i berusat tillstånd.

Den ena och den andra kommer dinglande och danglande med sina flaskor.― Brändödam

Man tänker sig att det bara är en liten grupp alkoholiserade personer som berörs av alkoholskador, inte de civiliserade normalkonsumenterna.

Det här stämmer inte. Fördelningen av konsumtionen är visserligen snäv: 10 % av befolkningen dricker hälften av all den alkohol som dricks. Men storkonsumenterna står bara för en minoritet – mellan en femtedel och en tredjedel – av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och dödligheten.

I Finland återfinns majoriteten av de skador som åsamkas av alkohol i den breda allmänheten, dvs i det stora mellanskiktet mellan dem som dricker pyttelite och dem som dricker jättemycket.

Tre långa år Samtal i sängen Bild: Screenshot ur Tv-filmen Tre långa år, 1969 1969,arkivet,elina salo,fiktion,rattfylleri,rattfyllerist,svartvit bild,tobak,tre långa år,tv-film,ulf töhrnrooth

Tv-filmen Tre långa år: om vad en öl efter matchen får för konsekvenser

Alko består

Alkoholen är alltså inte bara ett problem för en liten grupp missbrukare och alkoholister i Finland. Såväl den forskning som gjorts beträffande den totala negativa bördan för folkhälsa och samhälle, som den som gjorts om de strategier som fungerar för att stävja konsumtionen och därmed även de negativa konsekvenserna, visar klart att alkoholkonsumtionen bör betraktas och justeras på samhällsnivå för att de negativa konsekvenserna skall stävjas.

I klarspråk: vi får alla lunka snällt till Alko efter vinet och spriten för att den totala samhällsbördan skall stävjas. Och det är, i mina ögon, en väldigt liten uppoffring i dessa tider, då Alkobutikerna finns överallt och har ett gott sortiment och kunnig personal. Vi ÄR redan fria alkoholkonsumenter.

Det politiska uppdraget att skydda medborgarna från alkoholens skadeverkningar har försvårats de senaste femton åren och det märks direkt i konsumtions- och skadeutvecklingen. Det här är en viktig påminnelse då vårt försvagade alkoholmonopol fyller 80 år.

Matilda Hellman
forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende vid Helsingfors universitet.

TIPS: ”Suomi juo” (Finland dricker) är en åskådlig och klar bok om alkoholkonsumtionsutveckligen i Finland under fyrtio års tid. Boken, som är utgiven av Institutet för Välfärd och Hälsa (THL), begrundar den finska alkoholkulturen ur många olika perspektiv. Boken är redigerad av Pia Mäkelä med kolleger.

Vetenskapliga artiklar om finländsk alkoholkonsumtion- och politik kan sökas genom det elektroniska arkivet på Nordisk alkohol- och narkotikatidskrifts hemsida:

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

Kommentarer

Inlagt av

Blir man utsatt för förmynderi så har man inte heller någon möjlighet att lära sig att själv ta ansvar för sina handlingar. I Finland finns det en djungel av restriktioner gällande alkohol, som framför att i restaurangbranchen uppnår en rent absurd detaljnivå. Hela det offentligas utgångpunkt gällande alkohol är att det är en drog som förbrukas för att bli (stup)full, och denna attityd överförs naturligtvis vidare till medborgarna.

Den dagen man lyckas avdramatisera och "vardagliggöra" alkoholen i Finland så har man också en chans att uppnå en sund alkoholkultur som inte kretsar kring missbruk. För att uppnå det krävs exempelvis att alkohol får säljas i butiken när som helst under dygnet, att man får beställa dubbelportioner alkohol på restaurangen, att det inte finns några "utskänkningsområden", att 30-åringar inte efterkrävs papper om de vill köpa mjöd (alkoholhalt 0,8%) på butiken, att alkohol får marknadsföras, att det inte finns något Alkomonopol, att alkoholskatten sänks åtminstone till dansk nivå och tusen andra saker. Att välja en flaska vin i butikshyllan ska inte vara en desto mer speciell sak än att välja en burk juice.

En alkoholpolitik som påminner den finns i dagens Finland återfinns i ytterst få länder i hela världen. I stort sett bara Finland, Sverige och Norge. Om man överallt annanstans (i ~192 länder) lyckas med att upprätthålla en sund dryckeskultur utan liknande restriktioner så finns det knappast någon orsak varför det inte skulle lyckas här också. Den typen av särförhållanden finns det ändå inte i vårt land.

Inlagt av

Det är konstigt att man forskar i och tror sig veta vad som händer i Finland om alkoholen släpps fri då det aldrig varit så. Släpp alkoholen fri 10-20 år och utvärdera efter det, först då vet forskare och andra "experter" ens vart åt det eventuellt lutar.

Inlagt av

Dessa förmyndare ska bort härifrån. Människor ska själv få bestämma över sina liv. De som anser sig ha rätten att bestämma över andra har förlorat sitt människovärde enligt mig och behöver inte längre respekteras.

Inlagt av

Problemet med Alko är, som skribenten plötsligt inser på slutet, att Alko redan finns nästan överallt. Så hur blev det riktigt med att begränsa tillgången? Samtidigt styr staten med alkoholmonopolet fokus konsumtionsvanor till de två stora kedjorna: var månne folket gör sina matinköp, om inte i den marketen som har Alko vägg i vägg. Konstigt nog tycks det också oftare vara S-marketarna som på det här sättet får "vin i matbutiken". Denna sorts skenhelighet och snedvridna förmynderi leder till ett tillstånd hos medborgarna som kallas kognitiv dissonans. Det är mycket dåligt för hjärnan. Monopolet borde avskaffas snarast.

Inlagt av

Alko är i det närmaste stängt när jag vill handla en flaska vin. Vilket betyder att jag endera ska hamstra vin eller låta bli att dricka vin.

Köper man vin lådor så bör man ju dricka upp dem innan vinet blir dåligt. Mao hamstrandet är rent av negativt för "alkohol kulturen".

Vi människor är likadanna oberoende var vi är, det är mao rent av fel att skylla på "kultur" för hur vi hanterar alkohol. Allt det handlar om är hur vi uppfostras till att hantera alkohol. Staten är till stor del skyldig för hur vi uppfostras till att hantera alkoholen.

  • Delfinerna nu på väg bort från Särkänniemi?

    Också flygplatsen uppges ha vidtagit åtgärder.

    Delfinerna i Särkänniemi är på väg bort från Särkänniemi, säger djurskyddsaktivister. Också Tammmerfors-Birkala flygplats uppges ha vidtagit åtgärder.

  • Markkanen bakom Finlands seger över Sverige

    Markkanen gjorde 19 poäng och tog åtta returer.

    Finlands basketherrar avslutade sommarens landskamper med siffrorna 69–67 mot Sverige i Esbo. Bäst på plan var superlöftet Lauri Markkanen, som satte in 19 poäng och tog åtta returer.

  • Nytt suveränt världsrekord på 3 000 meter hinder

    Jebet löpte sex sekunder snabbare än det tidigare rekordet.

    Bahrains Ruth Jebet, född i Kenya, formligen krossade det tidigare världsrekordet på 3 000 meter hinder under Diamond League-tävlingen i Paris. Tiden 8.52,78 är sex sekunder snabbare än ryska Gulnara Galkinas åtta år gamla rekord.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Besök Lappvikens sjukhus i virtuell verklighet

    Ta del av Radioteaterns hörspelsinstallation på din dator.

    Lappvikens sjukhus har under sin 160-åriga historia vårdat såväl vanliga människor som många berömda personer som lidit av mentala problem. Den veckra byggnaden ritad av Carl Ludwig Engel har sett och hört många historier. Nu bjuder Radioteatern er på några av dem.

  • De e en kova city, sidu

    Wiljam är ensam och utsatt för ett gäng elaka killar.

    Wiljam har flyttat. Han är ensam och utsatt för ett gäng elaka killar. Temat mobbning är alltid aktuellt. Här i ett drama skrivet av Rainer Alander.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom fyra decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

  • Grundskolan kommer!

    Föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan kom.

    Lagen om grundskoleförändringen i Finland stiftades 1968, men övergången skedde gradvis under 1970-talet. Många föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan introducerades. Med en massiv informationskampanj i tv- och radio ville man skingra oron.

  • Buuklubbsledarna blev barnens favoriter

    Unga människor började berätta om programmen 1997.

    00002, Helsingfors. Buuklubben! 1997 presenterades Buuklubbsledarna för barnen. And the rest is history!

  • Vingelvam

    Riki Sorsa framför här Henrik Huldéns sång om hemligheter.

    "En liten låda är på väg till Vingelvam, vad finns det i den, det ska vi ta fram....". Riki Sorsa framför här Henrik Huldéns fina sång om hemliga lådor.

  • Bärtil - smakbitar ur första säsongen

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Nostalgi! Den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

    Moskvakuppen kollapsade på bara tre dagar.

    Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

  • Vår granne Sovjetunionen

    Fråga vad du vill om Sovjetunionen!

    Fråga vad du vill om Sovjetunionen! Och svar får du också. Dessutom besöker vi ett vänskapligt samarbetsprojekt i Svetogorsk.

  • Estland förklarar sig självständigt

    Statskupp och självständighetsförklaring, Finland tvekar.

    Efter en statskupp i Moskva den 19 augusti 1991 förklarade sig Estland självständigt den 20 augusti. Finlands regering visste inte hur man skulle förhålla sig, men den 25 augusti var statsledningen klar att knyta diplomatiska förbindelser med de självständiga Baltiska staterna.

  • Sensommarväder med Juha Föhr

    Vad berättar Juha Föhr om vädret inför hösten?

    Sensommar och höst är vackra årstider. Temperaturerna kan växla mellan frost och rena värmen. Vad berättar Juha Föhr om vädret inför hösten?

  • En skärgårdstragedi vid Utö

    Kyrkklockorna i Korpo klingar.

    Kyrkklockorna i Korpo klingar. Två skärgårdspoliser är borta, två skärgårdshem saknar sin husbonde. En filmgrupp försöker ta reda på vad som ledde fram till olyckan.

  • Kräftor och kräftskivor

    Kräftor och drycker en mörk sensommarkväll - det är livet.

    "Helan gååååååår, sjung hoppfaderallanlej..." En snaps och så ett slurp på kräftan. Kräftor och drycker en mörk sensommarkväll - det är livet, tycker många.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Symbolerna för Yle och Svenska Yle

    Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna.

    Finlands rundradio och de olika kanalerna inom bolaget har förnyat sina logon med jämna mellanrum. Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna och blir en påminnelse om ett svunnet decennium eller en barndom.

  • Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

    Paussignalen hör till de äldsta "programmen" i radion.

    Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

    Moskvakuppen kollapsade på bara tre dagar.

    Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.