Hoppa till huvudinnehåll

Myter om Alko och alkohol

Alko fyllde 80 år 2012. Arkivets gästbloggare, forskaren Matilda Hellman, undersöker argumenten mot Alko som man fört fram i de sociala medierna.

På Facebook startade några entusiaster nyligen en ”anti-alkoholmonopolsida”, på vilken de lägger upp åsikter och argument mot det ’fömynderi’ som de menar ett statligt alkoholmonopolbolag inbegriper.

Den finländska sociologen Pekka Sulkunen har beskrivit hur vårt traditionella nordiska välfärdssamhälle i många avseenden fungerat enligt en "pastoral modell", i vilken staten, med mandat i den representativa demokratin, vägleder medborgarna i deras agerande. Staten är den herde som "vallar" medborgarna i deras livsval; så att de inte kommer in på avvägar som kan leda till negativa konsekvenser för dem själva, deras närstående, och samhället i stort.

Jag tänker mig att det är den ovanstående modellen som Alko-motståndarna anser vara statligt förmynderi för den enskilda alkoholkonsumerande medborgaren. Istället förespråkar de ofta ett system som bygger på så gott som total tillgänglighet – d.v.s. att den enskilda konsumentens skall kunna få tag i alkoholdrycker när som helst och var som helst. Sulkunen kallar denna modell för den ’emanciperade konsumentens’. Konsumenten har frihet att göra alla beslut själv, men måste själv reglera sitt beteende så att det inte går till överdrift eller åsamkar skada för honom själv och andra.

Det här ingår förstås i allt slags mänskligt varande – alla är till syvende och sist ansvariga för sitt eget beteende. Men frågan är i vilken mån staten skall skydda oss från risker och därmed vara med och ta ansvar för att minska den självdestruktiva bördan för individen. De allra flesta avskyr tanken på att ha asbest i husväggarna, illa inspekterade flygplansmotorer, eller stora industriutsläpp som förpestar miljön. Allt detta ligger i medborgarnas intresse och är därför statens lagstadgade ansvar att övervaka och begränsa.

Alkoholmissbruk och dryckeskultur

Forskning har visat att ökade möjligheter att få tag i alkoholdrycker leder till ökad totalkonsumtion, vilket i sin tur leder till en ökad mängd alkoholrelaterade problem.

Finlands alkoholkonsumtion är idag högst i Norden. Vi dricker mer alkohol än vi någonsin gjort – årligen kring 10 liter per person räknat i ren alkohol. Vår ”torra” alkoholdryckeskultur inbegriper att majoriteten inte dricker vin till vardags, utan man dricker mer sällan, främst öl och ganska mycket starksprit. Och man dricker i avsikt att bli berusad.

Ung avsvimmad man Avsvimmad ung man Bild: Yle bildtjänst, Pekka Sipilä berusad ungdom,ung man,yles bildtjänst,ölstop

Ungdomar dricker för att bli fulla

Myterna om ”de andra” och alkoholbruket

Två myter genomsyrar förespråkarna för en ännu liberalare alkoholpolitik. Båda bygger på ett argument om "de andra".

För det första: det finns en långlivad seg myt om att man skall kunna förändra det finländska drickande så att det blir mer sydeuropeiskt. Man tänker sig att ”de andra” nere i Sydeuropa, behärskar sitt drickande och har en naturlig inställning till vin som en del av måltiden.

I takt med EU-liberaliseringar, såsom avvecklandet av det totala alkoholmonopolet år 1995 (slopande av monopol på produktion, import, export och partihandel) samt slopadet av införselkvoterna år 2004, har alkoholkonsumtionen stigit. Jussi Simpura förutspådde detta redan 1989.

Europeisk vinkultur leder till finländsk storkonsumtion

Det existerar en stor skillnad mellan dryckeskulturerna i fråga om skam förknippad med berusning. Den finländska kulturen och språket innehåller många hänvisningar till berusning i positiv anda. Berusningstillståndet förhärligas, idoliseras och ältas i vardagsspråk, filmer, litteraturen osv.

Det är hask på vinet att sätta det i fisksoppan!― Akademat

Berusning förknippas med många positiva attribut: manlighet, kraftfullhet, humor. Det är djupt rotat i den finländska kulturen.

Jag har svårt att tänka mig att språket, historiska kulturalster och traditioner skulle utplånas och att nya kulturella symboler för måltidsvindrickande vanor skulle introduceras i deras ställe. Detta skulle innebära någon slags genomgripande hjärntvättning och kulturrevolution.

Den andra myten om ”de andra” är att problemen drabbar storkonsumenterna och spritdrickarna, poligubbarna , som ligger i parkerna eller låginkomsttagarna som sitter i förstäderna och super ihjäl sig eller knivhugger varandra i berusat tillstånd.

Den ena och den andra kommer dinglande och danglande med sina flaskor.― Brändödam

Man tänker sig att det bara är en liten grupp alkoholiserade personer som berörs av alkoholskador, inte de civiliserade normalkonsumenterna.

Det här stämmer inte. Fördelningen av konsumtionen är visserligen snäv: 10 % av befolkningen dricker hälften av all den alkohol som dricks. Men storkonsumenterna står bara för en minoritet – mellan en femtedel och en tredjedel – av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och dödligheten.

I Finland återfinns majoriteten av de skador som åsamkas av alkohol i den breda allmänheten, dvs i det stora mellanskiktet mellan dem som dricker pyttelite och dem som dricker jättemycket.

Tre långa år Samtal i sängen Bild: Screenshot ur Tv-filmen Tre långa år, 1969 1969,arkivet,elina salo,fiktion,rattfylleri,rattfyllerist,svartvit bild,tobak,tre långa år,tv-film,ulf töhrnrooth

Tv-filmen Tre långa år: om vad en öl efter matchen får för konsekvenser

Alko består

Alkoholen är alltså inte bara ett problem för en liten grupp missbrukare och alkoholister i Finland. Såväl den forskning som gjorts beträffande den totala negativa bördan för folkhälsa och samhälle, som den som gjorts om de strategier som fungerar för att stävja konsumtionen och därmed även de negativa konsekvenserna, visar klart att alkoholkonsumtionen bör betraktas och justeras på samhällsnivå för att de negativa konsekvenserna skall stävjas.

I klarspråk: vi får alla lunka snällt till Alko efter vinet och spriten för att den totala samhällsbördan skall stävjas. Och det är, i mina ögon, en väldigt liten uppoffring i dessa tider, då Alkobutikerna finns överallt och har ett gott sortiment och kunnig personal. Vi ÄR redan fria alkoholkonsumenter.

Det politiska uppdraget att skydda medborgarna från alkoholens skadeverkningar har försvårats de senaste femton åren och det märks direkt i konsumtions- och skadeutvecklingen. Det här är en viktig påminnelse då vårt försvagade alkoholmonopol fyller 80 år.

Matilda Hellman
forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende vid Helsingfors universitet.

TIPS: ”Suomi juo” (Finland dricker) är en åskådlig och klar bok om alkoholkonsumtionsutveckligen i Finland under fyrtio års tid. Boken, som är utgiven av Institutet för Välfärd och Hälsa (THL), begrundar den finska alkoholkulturen ur många olika perspektiv. Boken är redigerad av Pia Mäkelä med kolleger.

Vetenskapliga artiklar om finländsk alkoholkonsumtion- och politik kan sökas genom det elektroniska arkivet på Nordisk alkohol- och narkotikatidskrifts hemsida:

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

Kommentarer

Inlagt av

Blir man utsatt för förmynderi så har man inte heller någon möjlighet att lära sig att själv ta ansvar för sina handlingar. I Finland finns det en djungel av restriktioner gällande alkohol, som framför att i restaurangbranchen uppnår en rent absurd detaljnivå. Hela det offentligas utgångpunkt gällande alkohol är att det är en drog som förbrukas för att bli (stup)full, och denna attityd överförs naturligtvis vidare till medborgarna.

Den dagen man lyckas avdramatisera och "vardagliggöra" alkoholen i Finland så har man också en chans att uppnå en sund alkoholkultur som inte kretsar kring missbruk. För att uppnå det krävs exempelvis att alkohol får säljas i butiken när som helst under dygnet, att man får beställa dubbelportioner alkohol på restaurangen, att det inte finns några "utskänkningsområden", att 30-åringar inte efterkrävs papper om de vill köpa mjöd (alkoholhalt 0,8%) på butiken, att alkohol får marknadsföras, att det inte finns något Alkomonopol, att alkoholskatten sänks åtminstone till dansk nivå och tusen andra saker. Att välja en flaska vin i butikshyllan ska inte vara en desto mer speciell sak än att välja en burk juice.

En alkoholpolitik som påminner den finns i dagens Finland återfinns i ytterst få länder i hela världen. I stort sett bara Finland, Sverige och Norge. Om man överallt annanstans (i ~192 länder) lyckas med att upprätthålla en sund dryckeskultur utan liknande restriktioner så finns det knappast någon orsak varför det inte skulle lyckas här också. Den typen av särförhållanden finns det ändå inte i vårt land.

Inlagt av

Det är konstigt att man forskar i och tror sig veta vad som händer i Finland om alkoholen släpps fri då det aldrig varit så. Släpp alkoholen fri 10-20 år och utvärdera efter det, först då vet forskare och andra "experter" ens vart åt det eventuellt lutar.

Inlagt av

Dessa förmyndare ska bort härifrån. Människor ska själv få bestämma över sina liv. De som anser sig ha rätten att bestämma över andra har förlorat sitt människovärde enligt mig och behöver inte längre respekteras.

Inlagt av

Problemet med Alko är, som skribenten plötsligt inser på slutet, att Alko redan finns nästan överallt. Så hur blev det riktigt med att begränsa tillgången? Samtidigt styr staten med alkoholmonopolet fokus konsumtionsvanor till de två stora kedjorna: var månne folket gör sina matinköp, om inte i den marketen som har Alko vägg i vägg. Konstigt nog tycks det också oftare vara S-marketarna som på det här sättet får "vin i matbutiken". Denna sorts skenhelighet och snedvridna förmynderi leder till ett tillstånd hos medborgarna som kallas kognitiv dissonans. Det är mycket dåligt för hjärnan. Monopolet borde avskaffas snarast.

Inlagt av

Alko är i det närmaste stängt när jag vill handla en flaska vin. Vilket betyder att jag endera ska hamstra vin eller låta bli att dricka vin.

Köper man vin lådor så bör man ju dricka upp dem innan vinet blir dåligt. Mao hamstrandet är rent av negativt för "alkohol kulturen".

Vi människor är likadanna oberoende var vi är, det är mao rent av fel att skylla på "kultur" för hur vi hanterar alkohol. Allt det handlar om är hur vi uppfostras till att hantera alkohol. Staten är till stor del skyldig för hur vi uppfostras till att hantera alkoholen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Morgonen efter Estonias förlisning

    En passagerarfärja har förlist utanför Utö.

    Tidigt på morgonen den 28 september 1994 sprids nyheten om att en passagerarfärja har förlist utanför Utö. Klockan sju satte TV-nytt in sin första extrasänding. Men riktigt hur stor katastrofen skulle bli visste ännu ingen då.

  • Estonia var inte byggd för öppna farleder

    Estonia borde inte ha fått köra i öppna farvatten

    När vraket efter Estonia påträffades var bogvisiret borta och befann sig längre ifrån. Det kom fram att Estonia haft problem med bogvisiret redan som Viking Sally. Fartyget borde inte ha fått köra i öppna farvatten.

  • Estonias nödanrop

    Myndigheterna kände till att Estonia inte var sjödugligt.

    Sjöfartsmyndigheterna i Finland kände till att m/s Estonia inte var fullt sjödugligt. En animation visar vad man tror att skedde.

  • Efter Estoniakatastrofen

    Viking Mariella kom fram till olycksplatsen halv 3.

    Per-Erik Cederkvist såg ekot från m/s Estonia försvinna från m/s Mariellas radar. Viking Mariella kom fram till olycksplatsen halv 3 och då syntes inget fartyg, bara tomma livbåtar och människor som guppade omkring i ett mörkt och stormigt hav.

  • Sjösäkerheten efter Estonia

    Efter Estonia-katastrofen ska sjösäkerheten förbättras

    Efter Estonia-katastrofen skärptes säkerheten på färjorna i Norden. Men var åtgärderna verkligen tillräckliga för att garantera passagerarnas trygghet?

  • Olyckor på Viking Sally

    Viking Sally råkade ut för en del haverier.

    Viking Sally (sedermera m/s Estonia) råkade ut för en del haverier redan under sin tid under Viking Line.

  • Älgjakt i Fiskars

    Jaktlaget i Fiskars jagar med hund.

    Jaktlaget i Fiskars jagar med hund. Männen är överens om att det måste vara något i generna som får dem och hundarna att älska jakten så mycket.

  • På älgjakt i Kyrkslätt 1962

    "Fan ta den som skjuter mot drevkeden".

    "Fan ta den som skjuter mot drevkeden". Hösten 1962 följer den finlandssvenska televisionen med ett jaktlag i Kyrkslätt när älgjaktssäsongen börjar.

  • Älgjakt i Österbotten

    Jägarna plumsar i meterhög snö medan man driver fram älgarna

    I Österbotten har det aldrig varit så svåra förhållanden vid en älgjakt som i oktober 1992. Jägarna plumsar omkring i meterhög snö medan man driver fram älgarna.

  • Älgjakt och djurskydd

    De som inte träffar säkert när de skjuter älg är djurplågare

    Folk som inte träffar säkert när de skjuter älg är djurplågare, menar veterinär Rolf Vennström. Men hans åsikter väcker ilska på Åland. Vad säger älgjägare Karl-Anders Lindholm?

  • På minuten var hejdlöst struntprat under många långa minuter

    Därför använder jag regelbundet lösnäsa....

    "Levande ljus och hur dom förstör stämningen, Därför använder jag regelbundet lösnäsa och Röksvampen - ett hot mot vår livsmiljö". Vad har dessa absurda påståenden för gemensam nämnare? Jo programmet På minuten. Under en given rubrik skulle tävlarna i studion improvisera en berättelse i en minuts tid.

  • Kvistiga frågor 1970-1971

    Om fuskläkare och skatter.

    Gustaf Laurent var en viktig radioröst för många lyssnare i över 15 år. Här svarar han på lyssnarnas kvistiga frågor om bl.a. trafik, vägar, fuskläkare och skatter.

  • Frågesport på schackbrädet

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek.

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek. Frågeschack är en frågesport där de tävlande, genom att svara rätt på frågor, får en vacker kvinna utklädd till häst att röra sig på ett schackbräde.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Nostalgi! Den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Lek med Atte

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Buuklubbsledarna blev barnens favoriter

    Unga människor började berätta om programmen 1997.

    00002, Helsingfors. Buuklubben! 1997 presenterades Buuklubbsledarna för barnen. And the rest is history!

  • Bärtil - smakbitar ur första säsongen

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Din vredes dag

    Stordrama om Finland under lilla ofredens tid 1741-1743

    Din vredes dag var ett drama i storproduktion av Åke Lindman. Dramat bygger på en roman av Barbara Winckelmann och handlar om Finland under lilla ofredens tid 1741-1743.

  • Kattorna

    Vad drömmer kvinnor om? Hur går det när drömmar blir sanna?

    Hur är det att vara kvinna? Vad drömmer kvinnor om och hur går det när drömmarna blir verklighet? Walentin Chorell har skrivit en gripande pjäs om kvinnor, män, förhållanden och sexualitet.

  • Stormskärs Maja

    Stormskärs Maja - finlandssvensk tv:s mest populära serie.

    Stormskärs Maja är säkert den finlandssvenska tv:ns genom tiderna största och mest populära serie. Den behandlar realistiskt människoöden i den hårda skärgården i mitten av 1800-talet.

  • Glimtar ur tv-serien Vägsjälar

    Ett dödsfall flätar samman ungas liv i Helsingfors.

    Vägsjälar var en banbrytande serie om flera unga människors liv i Helsingfors. Personernas liv flätas samman och förändras av en olycka och ett dödsfall.

  • Vandrande skugga

    Följ med en thrillerserie till Nådendal.

    Följ med en thrillerserie till en småstad (Nådendal) vid sekelskiftet 1900. Serien bygger på en roman av Bo Carpelan med samma namn.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Hata handboll: Tankesmedjan om kräftskivor

    Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

    Svenska Yles satirprogram Hata handboll skojade med många finlandssvenska traditioner och instanser. Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

  • Studio Stafettkarnevalen: Elitidrott?

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen.

    Har Stafettkarnevalen blivit en elittävling? I Reservtanken ser vi en sketch med programledare Ben Hansell (Stan Saanila), Stigu "Ankaret" Holm (Max Forsman) och Stafettkarnevalsforskare Tommen Söderlund (Anders Slotte).

  • Skämt med EU (1994)

    Vill ni se på stjärnor? med brittisk förlaga.

    Vill ni se på stjärnor? var ett sketchprogram med brittisk förlaga (Spitting image). Här funderar man på EU:s bestämmelser över livsmedel. Skall EU förbjuda muscha och klimpsoppa?

  • Stickspår: Vi dillar stadisvenska

    På första maj har morsan och farsan en grymer krabbis.

    På första maj har morsan och farsan en grymer krabbis. Lagom till första maj lär vi oss specialuttryck på stadislang i en sketch ur Stickspår. Här får ni lära och njuta av jännä föreställning!

  • TV-nytt genom tiderna

    TV-nytts vinjetter berättar om gammal teknik och design.

    TV-nytt är ett program som genomgått många ansiktslyftningar. Signaturerna och vinjetterna berättar tydligt vilken design och vilken teknik som var dominerande under de olika decennierna. Här ser du ett potpurri och kan följa TV-nytts look från det lite bruna 1970-talet och ända in på vårt 2000-tal.

  • TV-missnöje i Terjärv

    "Har vi vietnamesisk teve eller har vi finländsk teve?"

    "Tevens bevakning av regionala nyheter är obefintlig! Har vi vietnamesisk teve eller har vi finländsk teve?" Den finlandssvenska tv-redaktionen närmade sig sina tittare i Österbotten.

  • Framtidens television är platt

    Den är liten och svartvit, men bådar om ny teknologi.

    Prototypen för den första flata tavel-tv:n i Europa utvecklades i Finland 1987. Den är liten och svartvit, men bådar om ny teknologi.

  • Symbolerna för Yle och Svenska Yle

    Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna.

    Finlands rundradio och de olika kanalerna inom bolaget har förnyat sina logon med jämna mellanrum. Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna och blir en påminnelse om ett svunnet decennium eller en barndom.

  • Den interaktiva digital-televisionen kommer

    Man förutspådde interaktivitet och publikt deltagande.

    I augusti 2001 stod nya spännande televisionstider för dörren: de digitala sändningarna skulle starta. Man förutspådde interaktivitet och publikt deltagande. Dessutom lanserades två nya kanaler.

  • Barnen skadas av den farliga televisionen 1962

    Frågan om barn och television kommer upp varje dag i hem.

    "För att undvika att barn utsätts för tv är det bra att lägga dem tidigt." Frågan om barn och television kommer upp varje dag i hem som har både barn och tv. Och sådana finns det redan många av 1962. Därför har en panel samlats för "en liten pratstund" huruvida barn far illa av att titta på tv.

  • Radiovågornas väg till lyssnaren 1937

    Vi får veta hur radioprogram sänds till lyssnarna.

    Lars von Willebrand besöker Helsingfors radiostation i Fredriksberg för att få veta hur radioprogam uppstår och sänds till lyssnarna.

  • Hur fungerar text-tv?

    Knäpp på fjärrstyrare för information.

    På 1980-talet blev det sista skriket inom tv-teknik att ha text-tv i sin televisionsapparat. Genom att knäppa på sin fjärrstyrare kunde man få information om det mesta.

  • Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

    Paussignalen hör till de äldsta "programmen" i radion.

    Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Hur har Radioteatern låtit under sina 90 år?

    Hur har Radioteatern låtit under sina 90 år?

    Radioteatern fyller 90 år och Janina Jansson funderar på hur föreställningarna har låtit under decennierna som gått. Och var man står i dag.

  • Nästan 1 200 Yle-minnen från finländarna

    Yle fyller 90 år i september.

    Den 9 september är det 90 år sedan Yles första sändning gick av stapeln. Inför födelsedagen bad Yle finländarna dela med sig av sina Yle-minnen och resultatet var slående: På bara någon vecka fick Yle in otroliga 1200 minnen och personliga berättelser från tittare och lyssnare. “Vi har fått in en massor av fina minnen och berättelser.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Kan vi lita på vår tv-reparatör?

    Hur skall man veta vilken firma som är bra?

    Vad gör ni en kväll om det blir fel på er tv-apparat? Hur skall man veta vilken firma som är bra?

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Arkivet väcker minnen till liv

    Våra minnen gör oss till dem vi är.

    "Vem höll du senast i handen? Kommer du ihåg? Våra minnen gör oss till dem vi är. De är stunder fyllda av smärta och skönhet. Allt det som är värdefullt för oss." När Arkivet och Elävä arkisto fylllde 5 år gjordes en tv-trailer som berättar om minnen, att minnas och vad som kan hittas i Arkivets gömmor.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • När WTC-tornen föll och världen klövs itu

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp.

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp. Runt hela världen satt människor klistrade framför TV-rutor som visade samma bilder om och om igen. Två flygplan som flyger in i World Trade Center, explosioner, kaos och skyskrapor som rasar samman.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

    Moskvakuppen kollapsade på bara tre dagar.

    Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.