Hoppa till huvudinnehåll

Myter om Alko och alkohol

Alko fyllde 80 år 2012. Arkivets gästbloggare, forskaren Matilda Hellman, undersöker argumenten mot Alko som man fört fram i de sociala medierna.

På Facebook startade några entusiaster nyligen en ”anti-alkoholmonopolsida”, på vilken de lägger upp åsikter och argument mot det ’fömynderi’ som de menar ett statligt alkoholmonopolbolag inbegriper.

Den finländska sociologen Pekka Sulkunen har beskrivit hur vårt traditionella nordiska välfärdssamhälle i många avseenden fungerat enligt en "pastoral modell", i vilken staten, med mandat i den representativa demokratin, vägleder medborgarna i deras agerande. Staten är den herde som "vallar" medborgarna i deras livsval; så att de inte kommer in på avvägar som kan leda till negativa konsekvenser för dem själva, deras närstående, och samhället i stort.

Jag tänker mig att det är den ovanstående modellen som Alko-motståndarna anser vara statligt förmynderi för den enskilda alkoholkonsumerande medborgaren. Istället förespråkar de ofta ett system som bygger på så gott som total tillgänglighet – d.v.s. att den enskilda konsumentens skall kunna få tag i alkoholdrycker när som helst och var som helst. Sulkunen kallar denna modell för den ’emanciperade konsumentens’. Konsumenten har frihet att göra alla beslut själv, men måste själv reglera sitt beteende så att det inte går till överdrift eller åsamkar skada för honom själv och andra.

Det här ingår förstås i allt slags mänskligt varande – alla är till syvende och sist ansvariga för sitt eget beteende. Men frågan är i vilken mån staten skall skydda oss från risker och därmed vara med och ta ansvar för att minska den självdestruktiva bördan för individen. De allra flesta avskyr tanken på att ha asbest i husväggarna, illa inspekterade flygplansmotorer, eller stora industriutsläpp som förpestar miljön. Allt detta ligger i medborgarnas intresse och är därför statens lagstadgade ansvar att övervaka och begränsa.

Alkoholmissbruk och dryckeskultur

Forskning har visat att ökade möjligheter att få tag i alkoholdrycker leder till ökad totalkonsumtion, vilket i sin tur leder till en ökad mängd alkoholrelaterade problem.

Finlands alkoholkonsumtion är idag högst i Norden. Vi dricker mer alkohol än vi någonsin gjort – årligen kring 10 liter per person räknat i ren alkohol. Vår ”torra” alkoholdryckeskultur inbegriper att majoriteten inte dricker vin till vardags, utan man dricker mer sällan, främst öl och ganska mycket starksprit. Och man dricker i avsikt att bli berusad.

Ung avsvimmad man Avsvimmad ung man Bild: Yle bildtjänst, Pekka Sipilä berusad ungdom,ung man,yles bildtjänst,ölstop

Ungdomar dricker för att bli fulla

Myterna om ”de andra” och alkoholbruket

Två myter genomsyrar förespråkarna för en ännu liberalare alkoholpolitik. Båda bygger på ett argument om "de andra".

För det första: det finns en långlivad seg myt om att man skall kunna förändra det finländska drickande så att det blir mer sydeuropeiskt. Man tänker sig att ”de andra” nere i Sydeuropa, behärskar sitt drickande och har en naturlig inställning till vin som en del av måltiden.

I takt med EU-liberaliseringar, såsom avvecklandet av det totala alkoholmonopolet år 1995 (slopande av monopol på produktion, import, export och partihandel) samt slopadet av införselkvoterna år 2004, har alkoholkonsumtionen stigit. Jussi Simpura förutspådde detta redan 1989.

Europeisk vinkultur leder till finländsk storkonsumtion

Det existerar en stor skillnad mellan dryckeskulturerna i fråga om skam förknippad med berusning. Den finländska kulturen och språket innehåller många hänvisningar till berusning i positiv anda. Berusningstillståndet förhärligas, idoliseras och ältas i vardagsspråk, filmer, litteraturen osv.

Det är hask på vinet att sätta det i fisksoppan!― Akademat

Berusning förknippas med många positiva attribut: manlighet, kraftfullhet, humor. Det är djupt rotat i den finländska kulturen.

Jag har svårt att tänka mig att språket, historiska kulturalster och traditioner skulle utplånas och att nya kulturella symboler för måltidsvindrickande vanor skulle introduceras i deras ställe. Detta skulle innebära någon slags genomgripande hjärntvättning och kulturrevolution.

Den andra myten om ”de andra” är att problemen drabbar storkonsumenterna och spritdrickarna, poligubbarna , som ligger i parkerna eller låginkomsttagarna som sitter i förstäderna och super ihjäl sig eller knivhugger varandra i berusat tillstånd.

Den ena och den andra kommer dinglande och danglande med sina flaskor.― Brändödam

Man tänker sig att det bara är en liten grupp alkoholiserade personer som berörs av alkoholskador, inte de civiliserade normalkonsumenterna.

Det här stämmer inte. Fördelningen av konsumtionen är visserligen snäv: 10 % av befolkningen dricker hälften av all den alkohol som dricks. Men storkonsumenterna står bara för en minoritet – mellan en femtedel och en tredjedel – av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och dödligheten.

I Finland återfinns majoriteten av de skador som åsamkas av alkohol i den breda allmänheten, dvs i det stora mellanskiktet mellan dem som dricker pyttelite och dem som dricker jättemycket.

Tre långa år Samtal i sängen Bild: Screenshot ur Tv-filmen Tre långa år, 1969 1969,arkivet,elina salo,fiktion,rattfylleri,rattfyllerist,svartvit bild,tobak,tre långa år,tv-film,ulf töhrnrooth

Tv-filmen Tre långa år: om vad en öl efter matchen får för konsekvenser

Alko består

Alkoholen är alltså inte bara ett problem för en liten grupp missbrukare och alkoholister i Finland. Såväl den forskning som gjorts beträffande den totala negativa bördan för folkhälsa och samhälle, som den som gjorts om de strategier som fungerar för att stävja konsumtionen och därmed även de negativa konsekvenserna, visar klart att alkoholkonsumtionen bör betraktas och justeras på samhällsnivå för att de negativa konsekvenserna skall stävjas.

I klarspråk: vi får alla lunka snällt till Alko efter vinet och spriten för att den totala samhällsbördan skall stävjas. Och det är, i mina ögon, en väldigt liten uppoffring i dessa tider, då Alkobutikerna finns överallt och har ett gott sortiment och kunnig personal. Vi ÄR redan fria alkoholkonsumenter.

Det politiska uppdraget att skydda medborgarna från alkoholens skadeverkningar har försvårats de senaste femton åren och det märks direkt i konsumtions- och skadeutvecklingen. Det här är en viktig påminnelse då vårt försvagade alkoholmonopol fyller 80 år.

Matilda Hellman
forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende vid Helsingfors universitet.

TIPS: ”Suomi juo” (Finland dricker) är en åskådlig och klar bok om alkoholkonsumtionsutveckligen i Finland under fyrtio års tid. Boken, som är utgiven av Institutet för Välfärd och Hälsa (THL), begrundar den finska alkoholkulturen ur många olika perspektiv. Boken är redigerad av Pia Mäkelä med kolleger.

Vetenskapliga artiklar om finländsk alkoholkonsumtion- och politik kan sökas genom det elektroniska arkivet på Nordisk alkohol- och narkotikatidskrifts hemsida:

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

Kommentarer

Inlagt av

Blir man utsatt för förmynderi så har man inte heller någon möjlighet att lära sig att själv ta ansvar för sina handlingar. I Finland finns det en djungel av restriktioner gällande alkohol, som framför att i restaurangbranchen uppnår en rent absurd detaljnivå. Hela det offentligas utgångpunkt gällande alkohol är att det är en drog som förbrukas för att bli (stup)full, och denna attityd överförs naturligtvis vidare till medborgarna.

Den dagen man lyckas avdramatisera och "vardagliggöra" alkoholen i Finland så har man också en chans att uppnå en sund alkoholkultur som inte kretsar kring missbruk. För att uppnå det krävs exempelvis att alkohol får säljas i butiken när som helst under dygnet, att man får beställa dubbelportioner alkohol på restaurangen, att det inte finns några "utskänkningsområden", att 30-åringar inte efterkrävs papper om de vill köpa mjöd (alkoholhalt 0,8%) på butiken, att alkohol får marknadsföras, att det inte finns något Alkomonopol, att alkoholskatten sänks åtminstone till dansk nivå och tusen andra saker. Att välja en flaska vin i butikshyllan ska inte vara en desto mer speciell sak än att välja en burk juice.

En alkoholpolitik som påminner den finns i dagens Finland återfinns i ytterst få länder i hela världen. I stort sett bara Finland, Sverige och Norge. Om man överallt annanstans (i ~192 länder) lyckas med att upprätthålla en sund dryckeskultur utan liknande restriktioner så finns det knappast någon orsak varför det inte skulle lyckas här också. Den typen av särförhållanden finns det ändå inte i vårt land.

Inlagt av

Det är konstigt att man forskar i och tror sig veta vad som händer i Finland om alkoholen släpps fri då det aldrig varit så. Släpp alkoholen fri 10-20 år och utvärdera efter det, först då vet forskare och andra "experter" ens vart åt det eventuellt lutar.

Inlagt av

Dessa förmyndare ska bort härifrån. Människor ska själv få bestämma över sina liv. De som anser sig ha rätten att bestämma över andra har förlorat sitt människovärde enligt mig och behöver inte längre respekteras.

Inlagt av

Problemet med Alko är, som skribenten plötsligt inser på slutet, att Alko redan finns nästan överallt. Så hur blev det riktigt med att begränsa tillgången? Samtidigt styr staten med alkoholmonopolet fokus konsumtionsvanor till de två stora kedjorna: var månne folket gör sina matinköp, om inte i den marketen som har Alko vägg i vägg. Konstigt nog tycks det också oftare vara S-marketarna som på det här sättet får "vin i matbutiken". Denna sorts skenhelighet och snedvridna förmynderi leder till ett tillstånd hos medborgarna som kallas kognitiv dissonans. Det är mycket dåligt för hjärnan. Monopolet borde avskaffas snarast.

Inlagt av

Alko är i det närmaste stängt när jag vill handla en flaska vin. Vilket betyder att jag endera ska hamstra vin eller låta bli att dricka vin.

Köper man vin lådor så bör man ju dricka upp dem innan vinet blir dåligt. Mao hamstrandet är rent av negativt för "alkohol kulturen".

Vi människor är likadanna oberoende var vi är, det är mao rent av fel att skylla på "kultur" för hur vi hanterar alkohol. Allt det handlar om är hur vi uppfostras till att hantera alkohol. Staten är till stor del skyldig för hur vi uppfostras till att hantera alkoholen.

  • Utan skönlitteratur haltar skolan

    Svensk forskare får kritik för åsikter om skollitteratur.

    Svensk forskare vill införa mindre skönlitteratur i skolorna för att göra eleverna mer framgångsrika. I Finland tror man på motsatt metod.

  • Nya vindar i Jaro – Heames tar över

    Jaro presenterade sin tredje chefstränare för säsongen.

    Niklas Widjeskogs era som chefstränare för FF Jaro tog slut på torsdagen när klubben presenterade lagets nya lots, engelsmannen Kristian Heames.

  • Vasa antog Joensuus flaggutmaning

    I dag vajar två EU-flaggor vid styrelsegården i Vasa.

    I dag, torsdag, är det många städer och kommuner i hela Europa som hissar EU-flaggan vid stadshus och styrelsegårdar. I dag vajar två EU-flaggor vid styrelsegården i Vasa.

  • Brand vid bilverkstad i Åbo

    Räddningsverket har nu branden under kontroll.

    Under torsdagsförmiddagen började det brinna i en bilverkstad på Nuppulavägen i Åbo.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Råd och tips kring cykeln

    Att cykla är snabbt och miljövänligt.

    Att cykla är ett snabbt och miljövänligt sätt att ta sig fram. Det finns en del att tänka på kring cyklar och cykling.

  • Seglarskolan

    I Seglarskolan får vi lära oss många tips och tricks.

    I Seglarskolan får vi lära oss många tips och tricks om segling. Allt från vad en optimistjolle är till trafikregler på vatten. Gör dessutom vårt seglarquiz!

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Träna fotboll med gott humör och utan fula ord

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med.

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med. Bland invandrare är fotboll överlägset störst. Fotboll kan också höja konditionen. Men hur är det med rasism på fotbollsplanerna?

  • Bli sommarspänstig med Ståla 1970

    Man kan röra sig på många sätt.

    Caj "Ståla" Stålström vill engagera alla radiolyssnare till att bli spänstiga och få god kondition. Man kan röra sig på många sätt.

  • Kan flickor spela fotboll?

    Flickor och pojkar behandlas olika inom idrotten.

    Är män och kvinnor lika inför idrotten? Finns det kvinnliga och manliga sportgrenar?

  • Nostalgi! Den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Sommarlov på 1930-talet

    Sommar innebär strandliv, segling och simning.

    Sommar innebär strandliv, segling och simning. Eller strömmingsfiske. Följ med Aho & Soldan till Vasa, Tvärminne och Åland på 1930-talet.

  • Semester på Åland

    Är det den vackra naturen som lockar?

    Åland har så mycket att erbjuda, det är naturskönt och fullt med intressanta sevärdheter. Är det den vackra naturen som lockar 1947, motellen 1962 och våtvarorna 1965?

  • Miss Sommar utses i Hangö 1962

    Domarna har ett kinkigt jobb att välja den vackraste.

    En massa vackra flickor finns det, menar redaktöre. Här väljs den vackraste i Hangö, nämligen Miss Sommar. Domarna har ett kinkigt jobb.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Symbolerna för Yle och Svenska Yle

    Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna.

    Finlands rundradio och de olika kanalerna inom bolaget har förnyat sina logon med jämna mellanrum. Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna och blir en påminnelse om ett svunnet decennium eller en barndom.

  • Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

    Paussignalen hör till de äldsta "programmen" i radion.

    Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Midsommaren – naturens och sommarens fest

    Midsommaren var förr sommarens magiska högtid.

    Midsommaren markerar en symbolisk inledning till sommaren. Vi firar midsommar under årets ljusaste tid, vid tidpunkten för sommarsolståndet. Då är dagen som längst och natten som kortast.