Hoppa till huvudinnehåll

Förslag: Tidigarelägg svenskundervisningen

Svenskundervisningen i skolorna borde inledas i ett tidigare skede, föreslår en arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet. Nu börjar skoleleverna studera svenska i årskurs sju, vilket enligt arbetsgruppen är en besvärlig tidpunkt.

Arbetsgruppen föreslår bland annat att grundskoleeleverna ska ha större möjligheter att studera svenska. Gruppen vill också föra in det svenska språket och den svenska kulturen i andra läroämnen redan i lågstadiet.

De svagare språkfärdigheterna i svenska beror bland annat på att undervisningen har blivit mindre och mera ensidig. Arbetsgruppen påpekar att beslutet 2004 att göra det andra inhemska språket till ett frivilligt ämne i studentskrivningarna har lett till att antalet studenter som valt att skriva svenska sjunkit. År 2009 skrev endast 68 procent det andra inhemska språket.

Enligt arbetsgruppen har läget på de lägre stadierna lett till att högskolorna är tvungna att åtgärda bristerna i svenska, vilket i sin tur leder till att högskolornas resurser för att utveckla de studerandes färdigheter bland annat för behoven i arbetslivet blir ännu mindre.

Arbetsgruppen skriver i sin rapport att de finskspråkiga talar så dålig svenska att rätten till tvåspråkiga tjänster, som grundlagen och språklagen garanterar, inte uppfylls. Också inom affärslivet är svenskan knagglig. Man kan givetvis tala engelska, men i de nordiska länderna görs affärerna på ett skandinaviskt språk, skriver gruppen.

Kursutbudet i hörskolorna borde blandas samman i synnerhet i tvåspråkiga kommuner, och man borde satsa på att invandrare lär sig bättre svenska, enligt rapporten.

Arbetsgruppen tillsattes för att bland annat utvärdera omfattningen av undervisningen i svenska samt undervisningsarrangemangen. Gruppen skulle också komma med förslag hur man kunde förbättra undervisningen och trygga den språkliga jämställdheten.

(Undervisnings- och kulturministeriet, Yle Nyheter)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes