Hoppa till huvudinnehåll

Förslag: Tidigarelägg svenskundervisningen

Svenskundervisningen i skolorna borde inledas i ett tidigare skede, föreslår en arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet. Nu börjar skoleleverna studera svenska i årskurs sju, vilket enligt arbetsgruppen är en besvärlig tidpunkt.

Arbetsgruppen föreslår bland annat att grundskoleeleverna ska ha större möjligheter att studera svenska. Gruppen vill också föra in det svenska språket och den svenska kulturen i andra läroämnen redan i lågstadiet.

De svagare språkfärdigheterna i svenska beror bland annat på att undervisningen har blivit mindre och mera ensidig. Arbetsgruppen påpekar att beslutet 2004 att göra det andra inhemska språket till ett frivilligt ämne i studentskrivningarna har lett till att antalet studenter som valt att skriva svenska sjunkit. År 2009 skrev endast 68 procent det andra inhemska språket.

Enligt arbetsgruppen har läget på de lägre stadierna lett till att högskolorna är tvungna att åtgärda bristerna i svenska, vilket i sin tur leder till att högskolornas resurser för att utveckla de studerandes färdigheter bland annat för behoven i arbetslivet blir ännu mindre.

Arbetsgruppen skriver i sin rapport att de finskspråkiga talar så dålig svenska att rätten till tvåspråkiga tjänster, som grundlagen och språklagen garanterar, inte uppfylls. Också inom affärslivet är svenskan knagglig. Man kan givetvis tala engelska, men i de nordiska länderna görs affärerna på ett skandinaviskt språk, skriver gruppen.

Kursutbudet i hörskolorna borde blandas samman i synnerhet i tvåspråkiga kommuner, och man borde satsa på att invandrare lär sig bättre svenska, enligt rapporten.

Arbetsgruppen tillsattes för att bland annat utvärdera omfattningen av undervisningen i svenska samt undervisningsarrangemangen. Gruppen skulle också komma med förslag hur man kunde förbättra undervisningen och trygga den språkliga jämställdheten.

(Undervisnings- och kulturministeriet, Yle Nyheter)

  • Infektionsläkare: Ingen avancerad kirurgi utan effektiv antibiotika

    Något måste göras annars är vi på väg tillbaka i tiden.

    Överanvändningen av antibiotika är ett problem inte bara inom livsmedelsindustrin, utan framför allt inom sjukvården, säger infektionsläkaren Peter Klemets. Vi använder för mycket och för bredspektrig antibiotika enligt Klemets. Om inget görs kan man i framtiden inte utföra avancerad kirurgi eller behandla leukemi, varnar Klemets för.

  • Nästan alla anställda vid HNS tog influensavaccinet

    Vaccinationstäckningen har ökat snabbt de senaste åren.

    Så gott som alla läkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har låtit vaccinera sig i vinter. HNS vill undvika att patienter smittas genom att se till att största delen av de anställda låter vaccinera sig.

Läs också

  • IS-appar: Barn ska räkna stormgevär

    Tyskland varnar för propaganda riktad till barn.

    I Tyskland varnar barnskyddsorganisationer för att islamister har börjat använda sig av olika dator- och telefonappar för att indoktrinera barn. Apparna som ska få barnen att lära sig bokstäver och siffror är samtidigt reklam och propaganda för terrororganisationen Islamiska staten.

  • Frihet är att vara oälskad

    Ida Henrikson träffar författaren Tone Schunnesson.

    I veckans avsnitt av bokpodden Hietanen & Henrikson har Henrikson läst om droger, framgångsförakt och marxism i Tone Schunnessons roman Tripprapporter och träffat författaren i Stockholm.

Nyligen publicerat - Inrikes

  • Infektionsläkare: Ingen avancerad kirurgi utan effektiv antibiotika

    Något måste göras annars är vi på väg tillbaka i tiden.

    Överanvändningen av antibiotika är ett problem inte bara inom livsmedelsindustrin, utan framför allt inom sjukvården, säger infektionsläkaren Peter Klemets. Vi använder för mycket och för bredspektrig antibiotika enligt Klemets. Om inget görs kan man i framtiden inte utföra avancerad kirurgi eller behandla leukemi, varnar Klemets för.

  • Nästan alla anställda vid HNS tog influensavaccinet

    Vaccinationstäckningen har ökat snabbt de senaste åren.

    Så gott som alla läkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har låtit vaccinera sig i vinter. HNS vill undvika att patienter smittas genom att se till att största delen av de anställda låter vaccinera sig.

  • Var finns Harry Karjalainen?

    Enligt polisen försvann han i Sibbo den 8 februari.

    Polisen har fått in en ny observation enligt vilken Karjalainen skulle ha setts promenera längs Knutersvägen norrom Storlidsvägen i Sibbo.