Hoppa till huvudinnehåll

Irländarna röstar om finanspakten

Irländarna håller på torsdagen en folkomröstning om finanspakten som skärper budgetdisciplinen enligt vad EU-ledarna beslöt i vintras. De senaste opinionsmätningarna visar ett klart stöd för ja-sidan men en femtedel av irländarna har ännu inte bestämt sig vilken kur den Keltiska tigern behöver.

Den nya finanspakten ska fördjupa det finanspolitiska samarbetet mellan euroländerna och de EU-länder som frivilligt inför reglerna. Det här frivilliga samarbetet mellan 25 EU-länder ingår inte i EU:s regelverk och både Storbritannien och Tjeckien har ställt sig utanför finanspakten. Den här gången räcker det att tolv av de sjutton euroländerna godkänner den nya finanspakten.

EU-kommissionen styr

- Man kan fråga sig hur demokratiskt det här mellanstatliga avtalet är, säger Juhana Aunesluoma som koordinerar Europaforskningen vid Helsingfors universitet. Länderna ska övervaka varandras budgetunderskott men utan någon demokratisk process. Europaparlamentet har ingen roll i sammanhanget. Det har EU-domstolen medan den mäktiga EU-kommissionen övervakar budgetdisciplinen.

Det handlar om "the six-pack", sex lagar som EU-kommissionen har infört för en måttfull finanspolitik som förstärker den ekonomiska styrningen och ökar övervakningen och kraven på de nationella budgetprocesserna.

- Man kan fråga sig om finanspakten alls är nödvändig för Europa eftersom EU-kommissionen redan övervakar budgetdisciplinen, säger Juhana Aunesluoma.

Han tillägger att irländarnas kritiska invändningar inför folkomröstningen är i linje med grekernas och fransmännens krav på mindre åtstramningar och större tillväxt.

Också arbetslöshet och bankkriser

- Svårigheterna i Europa handlar inte enbart om budgetunderskotten. Den stora arbetslösheten bara fortsätter att öka och många länder har en svår bankkris. Det ökar behovet av stimulans och tillväxt, säger Aunesluoma.

- Däremot har Irland ingen grundläggande politisk kris som Grekland och den irländska ekonomin är starkare än den grekiska. Irländarna har en stark exportindustri och har fått investeringar från USA och andra länder som ger dem en gynnsammare position i världsekonomin.

- Men folkomröstningen har en större betydelse för irländarna än för EU. Ett ja kommer att garantera dem att EU stöder dem också i framtiden medan ett nej gör att Irland på egen hand får lov att lösa sina ekonomiska och finanspolitiska problem. Därmed är det också en fråga om suveräniteten, sammanfattar europaforskaren Aunesluoma.

Christian Forsberg