Hoppa till huvudinnehåll

“Folkomröstning vettig lösning för torgparkeringen”

Mark Warren och Aubin Calvert från University of British Columbia i Vancouver besökte en internationell konferens i deliberativ Bild: Yle/Janne Isaksson aubin calvert

Att ordna en folkomröstning gällande torgparkeringen i Åbo skulle vara både ett effektivt och ett relativt billigt sätt att bryta dödläget i frågan. Det anser kanadensiska forskare som forskat i liknande situationer.

Professor Mark Warren och doktorand Aubin Calvert från University of British Columbia är insatta i folkomröstningar i enskilda frågor och processer som leder fram till dem, och menar att det finns både för- och nackdelar att väga in.

En fördel är att invånarna direkt får uttrycka sin åsikt i en fråga som berör dem och därav upplevs behandlingen av frågan ha hög demokratisk legitimitet.

- I infekterade ämnen vill politiker ibland fråga vad människorna tycker och en folkomröstning är det enklaste sättet att få direkta instruktioner från allmänheten, säger Warren.

Men det finns även nackdelar. För det första spelar det stor roll vem som kontrollerar agendan. Själva frågeställningen kan styra människorna i en riktning eller annan, vilket inte är meningen. Detta blir ännu mer tydligt ifall väljarna inte har en klar bild hur landet ligger, vilket även gör att de är mer influerade av till exempel kampanjer för antingen ja- eller nej-sidan. Här är det demokratiska problemet att den sidan med mer pengar oftast för mer synliga kampanjer.

Även valdeltagandet tenderar ofta bli relativt lågt, vilket medför frågetecken kring huruvida folkomröstningen verkligen kan ses presentera allmänhetens åsikt. I USA ordnas folkomröstningar ofta i samband med andra val, vilket ökar valdeltagandet men samtidigt även andelen människor som röstar utan egentlig inblick i frågan.

"Människorna får en chans att formulera sin åsikt"
För att få tillräcklig kunskap rekommenderar de kanadensiska forskarna så kallade merborgarparlament, det vill säga paneler med tiotals vanliga medborgare som informeras om frågan och diskuterar den från alla tänkbara synvinklar. Man kommer sedan fram till en omfattande lista på för- och nackdelar som presenteras för samtliga invånare i staden, vilka sedan får bilda sin egen åsikt.

I Oregon i USA experimenterade man med medborgarparlament i två frågor för ett par år sedan, obligatoriska minimistraff för vissa brott och tillåtande av medicinsk marijuana. I det förstnämnda fallet var panelen enigt emot förslaget, vilket även syntes i valbroschyren som skickades ut till samtliga väljare. Detta ledde till att väljarna påverkades och andelen som röstade emot ökade.

Angående marijuana gick panelens åsikter isär och det fanns inga klara riktlinjer, men det ledde i vilket fall som helst till att människor i större grad diskuterade och fundera på frågan, vilket ökade deras kunskapsbas och därmed ledde till ett mer "rätt" individuellt röstningsbeslut.
- Intressenter som redan har en klar åsikt för eller emot kan på så vis inte säga åt människorna vad deras värderingar betyder, utan människorna får en chans att formulera sin egen ståndpunkt, säger Aubin Calvert.

Ett effektivt sätt att bryta dödläget
Medborgarparlament är ett relativt nytt fenomen och ovanliga i Finland, vilket är en orsak till varför de inte används i större utsträckning. En annan orsak är även kostnaderna av att ha tiotals människor samlade i flera dagar och kunna erbjuda dem tillräcklig information i ett ämne. Ett två veckoslut långt medborgarparlament för 24 personer Calvert förverkligade i Canada kostade ca 62 000 euro.

Mark Warren menar ändå att processer med medborgarparlament och folkomröstningar är att föredra i elementära frågor för invånarna i en stad, framför allt om ämnet är känsligt och väcker debatt.
- Om man ställer kostnaderna av ett dödläge mot kostnaderna av en sån här process, verkar ofta den sistnämnda som ett relativt effektivt och billigt sätt att komma undan.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland