Hoppa till huvudinnehåll

Enkät: Bristfällig service på svenska

Många svenskspråkiga upplever att de inte får service på sitt eget språk. Bild: YLE hälsovård

Finskspråkiga minoriteter i tvåspråkiga kommuner får vanligen fullgod offentlig service på finska, men däremot säger en av fyra svenskspråkiga att de sällan eller aldrig får service på svenska. Det visar enkäten Språkbarometern 2012, där tillgången till service på finska eller svenska i tvåspråkiga kommuner utreddes.

Var tredje svenskspråkig upplever att servicen på det egna språket i den egna kommunen har blivit sämre. På finskt håll är det tvärtom: Var tredje finskspråkig upplever att servicen på det egna språket har blivit bättre.

Inom det kommunala upplevs den tekniska sektor ge den sämsta servicen på svenska. Största förväntningarna har de tillfrågade på att få service på det egna språket då det gäller sjuk- och hälsovården.

Nödcentraler, räddningsverket, polisen, närings- trafik och miljöcentralerna får tämligen låga vitsord.

Jämfört med en motsvarande enkät för fyra år sedan finns det förändringar som berör de sammanslagna kommunerna. Den svenska majoriteten i Pernå har blivit minoritet i Lovisa och den finska majoriteten i Pojo har blivit minoritet i Raseborg. I båda fallen upplever man att den språkliga servicen har blivit sämre.

De små finska minoriteterna i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö har däremot upplevt tydliga förbättringar genom att slås ihop med det tvåspråkiga Pargas.

En majoritet av de svenskspråkiga och över en tredjedel av de finskspråkiga tror att kommunreformen leder till sämre språklig service.

Finskspråkiga anser oftare än svenskspråkiga att de känner till sina språkliga rättigheter. De svenskspråkigas större tveksamhet tror forskarna att beror på att de oftare blir utan service på sitt eget språk. Ytterst få verkar dessutom veta vem de ska kontakta i kommunen i språkfrågor.

Då det gäller språkklimatet anser majoriteten av både de svensk- och finskspråkiga att relationerna mellan språkgrupperna är ganska eller mycket goda och 40 procent anser att de är varierande.

- Det är intressant med tanke på diskussionen om att språkklimatet har försämrats, säger forskaren Kjell Herberts.

Enkäten sändes ut till personer som hör till den lokala språkminoriteten i alla tvåspråkiga och några enspråkiga kommuner. Drygt 4 000 personer svarade på enkäten. En motsvarande enkät gjordes år 2008. Barometern gjordes av Åbo Akademi i samarbete med justitieministeriet. Övriga samarbetsparter var Kommunförbundet och Svenska kulturfonden.