Hoppa till huvudinnehåll

Kimitoöns våtmark avancerar

I fjol höstas granskade Roger Hakalax och konsulten Peter Riddarstolpe det möjliga våtmarksområdet. Bild: YLE/Monica Forssell roger hakalax och peter riddarstolpe

En första markundersökning visar att det sannolikt går att bygga en våtmark för avloppsvatten strax utanför Dalsbruk.

Det område på ca 4-5 hektar som Kimitoöns kommun undersöker ligger cirka fem kilometer nordost om Dalsbruks centrum. Enligt de undersökningar som nyligen avslutats verkar området till stora delar bestå av lera och det är bra, förklarar VD för Kimitoöns vatten, Roger Hakalax.

- Täta lerlager gör att det går att kontrollera vattenflödet. Avloppsvattnet får till exempel inte infiltreras i marken och blandas med grundvatten eller rinna ut i bäckar eller åar, förklarar Hakalax.

Detta har hänt:

April 2011: Kimitoöns fullmäktige besluter att allt avloppsvatten på Kimitoön i framtiden renas vid Tyska holmens reningsverk i Dalsbruk. Tyska holmens utsläppspunkt finns i Falköfjärden utanför Dalsbruk.

För att undvika att utsläppsmängden i fjärden fördubblas begär politikerna att kommunens tjänstemän undersöker om det är möjligt att anlägga en våtmark för det renade avloppsvattnet.

September 2011: politiker och tjänstemän gör en studieresa till en avloppsvåtmark i Sverige.

November 2011: svenska konsulten Peter Riddarstolpe besöker Kimitoön för att bekanta sig med några tänkbara våtmarksområden. Rapporten som blir klar i januari 2012, visar att det finns ett område utanför Dalsbruk som lönar sig att undersöka närmare.

Våren 2012: undersöks marken i ett 4-5 hektar stort område nordost om Dalsbruk .

En våtmark består av olika naturliga bassänger som renar vattnet. Kimitoöns våtmark är tänkt att fungera som en slags extra rening av redan renat avloppsvatten. Efter att våtmarken gjort sitt leds vattnet ut i havet.

Terrängmodell nästa steg

För att komma vidare med projektet har kommunen nu kommit överens med markägaren om att en gallring av den ungskog som finns i området görs under sommaren. Efter det görs en tredimensionell terrängmodell upp och för att garantera att lerlagren är tillräckligt täta i hela området tas också fler markprover.

Rutten från reningsverket ännu ett frågetecken

Hur vattnet från Tyska holmens reningsverk ska ledas till våtmarken bör också undersökas ännu, säger Roger Hakalax. Att dra rör genom sumpmarker och träsk är inte ett alternativ anser Hakalax eftersom det skulle innebära att man var tvungen att muddra i de känsliga miljöerna.

Alhagens våtmark i Sverige. Bild: Marcus Nilsson alhagen

- Enda alternativet är att dra rör på sådana ställen där det finns öppet vatten i Stora masugnsträsket, säger Hakalax.

Efter att alla nödvändiga utredningar gjorts tar politikerna sedan ställning till om avloppsvåtmarken byggs eller inte.

I dag finns det enbart några små avloppsvåtmarker i Finland men i Sverige är avloppsvåtmarker vanliga.

Enligt tidigare uppskattningar skulle en våtmark kosta mellan 4 – 500 000 euro att bygga. Att bygga en 5-6 km lång tryckledning från reningsverket till våtmarken kostar åtminstone lika mycket till.