Hoppa till huvudinnehåll

Plantar fasciit och hälsporre

Bild: YLE/Jessica Edén hälsporre

Under hålfoten löper en bred och kraftig senplatta, som fäster vid hälbenet och mellanfotsbenens främre del (under trampdynorna). Plattan kan ibland bli inflammerad och sjuk. Tillståndet kallas plantar fasciit (plantar = som har med fotsulan att göra, fascia = bindvävshinna och – it = inflammation). Vid plantar fasciit bildas ibland en kalkinlagring vid senans bakre infästningsställe. Kalkutskottet kallas hälsporre.

I videoklippet härnedan visar Jan- Magnus Björkenheim hur foten kan tejpas för att lindra symptomen och försnabba läkningen.

Varför inflammeras plantarfascian?

Plantar fasciit är en åldersrelaterad, degenerativ förändring, som uppstår till följd av att fotvalvet sjunker och trycket på senan ökar. Tillståndet är vanligast i yngre medelåldern.

Plantar fasciit är en belastningsskada som framför allt ses hos personer som står, går och springer mycket. Dåliga skor kan bidra till att bindvävsplattan irriteras.

Överviktiga personer har en ökad risk att få plantar fasciit och också under graviditet är inflammationen relativt vanlig.

Plantar fasciit hänger ibland ihop med reumatiska sjukdomar.

Vad händer vid plantarfasciit?

Plantar fasciit börjar med att senan blir inflammerad och värker. Efter ett tag dämpas inflammationen och degenerativa förändringar börjar istället ske i senan. Värken fortsätter dock också efter att inflammationen har försvunnit.

Också friska senor har en dålig blodcirkulation. Vid plantar fasciit är cirkulationen ibland obefintlig till följd av de svullnader som inflammationen förorsakar och det ökade trycket från det sänkta fotvalvet. Den nedsatta blodcirkulationen gör att senan inte får möjligheter att läka.

Vid senans bakre infästningsställe, under hälen, bildas ibland ärrinlagringar, som senare förkalkas till det vi kallar hälsporre.

Symptom

Plantar fasciit ger upphov till värk i det ställe där bindvävsplattan fäster vid hälbenet, dvs. vid framsidan av hälen. Värken känns om man trycker på stället eller stiger på foten. Värken brukar vara värst på morgonen och när man börjar belasta foten och lättar ofta när man har gått en stund.

Man anser att en hälsporre i sig inte ger några symptom, utan endast är kroppens reaktion på irritationen av bindvävshinnan. Kalkutskott ses på ca hälften av patienterna med plantar fasciit, men kan också upptäckas på röntgenbilder, utan att patienten har haft några symptom.

En hälsporre kan inte kännas eller ses från utsidan.


Vad kan man göra själv?

En inflammerad plantarfascia ska få vila. Har man ont i hälen ska man undvika att belasta den genom att gå eller springa. Motionsformer som cykling och simning går däremot utmärkt.

Bra skor (helst med en klack på ca 2 cm) och inlägg som minskar trycket på hälen brukar kunna lindra besvären.

Antiinflammatoriska värkmediciner lindrar värken, men kan göra att man glömmer bort att inte belasta den sjuka hälen.

Genom att stretcha fotsulans fascia kan man förbättra blodcirkulationen och sätta igång läkningen. Vid stretchningen böjer man tårna uppåt mot smalbenet så mycket det går, antingen genom att ta tag i tårna med händerna eller genom att stå framför en vägg och trycka dem mot den. Foten hålls den ställningen i 5-6 sekunder och stretchningen ska helst göras 20 gånger morgon (gärna innan man stiger upp ur sängen) och kväll. Stretchningen brukar ge bra resultat efter någon vecka.

På natten kan man använda en skena som tänjer den sjuka bindvävsplattan och stöder fotvalvet eller tejpa foten (se videoklippet härintill).

Nattskenan är enklare att använda, men tejpningen är mera personlig och formas efter patientens fotsula och häl. Tejpet kan hållas på också under dagen.

Vad kan läkaren göra?

Om bra skor, stretchning, tejpning och vila inte får symptomen att försvinna kan kortisoninjektioner ibland vara till hjälp. Liksom med smärtstillande mediciner finns här risken att patienten glömmer att ta det lugnt.

Plantar fasciit kan ta långt tid att försvinna, men de allra flesta patienter blir av med sina symptom inom ett år.

I riktigt svåra fall kan fascian opereras. Närmast blir en operation aktuell om smärtan är kronisk och hindrar normalt gående och ifall en adekvat konservativ behandling inte hjälper. Vid operationen klyver man senplattan på längden för att minska på trycket och smärtan. Dessutom behövs en ordentlig avlastning med en speciell ortos som håller hälen i luften. Behovet att operera plantar fasciit är sällsynt.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa