Hoppa till huvudinnehåll

Plantar fasciit och hälsporre

Bild: YLE/Jessica Edén hälsporre

Under hålfoten löper en bred och kraftig senplatta, som fäster vid hälbenet och mellanfotsbenens främre del (under trampdynorna). Plattan kan ibland bli inflammerad och sjuk. Tillståndet kallas plantar fasciit (plantar = som har med fotsulan att göra, fascia = bindvävshinna och – it = inflammation). Vid plantar fasciit bildas ibland en kalkinlagring vid senans bakre infästningsställe. Kalkutskottet kallas hälsporre.

I videoklippet härnedan visar Jan- Magnus Björkenheim hur foten kan tejpas för att lindra symptomen och försnabba läkningen.

Varför inflammeras plantarfascian?

Plantar fasciit är en åldersrelaterad, degenerativ förändring, som uppstår till följd av att fotvalvet sjunker och trycket på senan ökar. Tillståndet är vanligast i yngre medelåldern.

Plantar fasciit är en belastningsskada som framför allt ses hos personer som står, går och springer mycket. Dåliga skor kan bidra till att bindvävsplattan irriteras.

Överviktiga personer har en ökad risk att få plantar fasciit och också under graviditet är inflammationen relativt vanlig.

Plantar fasciit hänger ibland ihop med reumatiska sjukdomar.

Vad händer vid plantarfasciit?

Plantar fasciit börjar med att senan blir inflammerad och värker. Efter ett tag dämpas inflammationen och degenerativa förändringar börjar istället ske i senan. Värken fortsätter dock också efter att inflammationen har försvunnit.

Också friska senor har en dålig blodcirkulation. Vid plantar fasciit är cirkulationen ibland obefintlig till följd av de svullnader som inflammationen förorsakar och det ökade trycket från det sänkta fotvalvet. Den nedsatta blodcirkulationen gör att senan inte får möjligheter att läka.

Vid senans bakre infästningsställe, under hälen, bildas ibland ärrinlagringar, som senare förkalkas till det vi kallar hälsporre.

Symptom

Plantar fasciit ger upphov till värk i det ställe där bindvävsplattan fäster vid hälbenet, dvs. vid framsidan av hälen. Värken känns om man trycker på stället eller stiger på foten. Värken brukar vara värst på morgonen och när man börjar belasta foten och lättar ofta när man har gått en stund.

Man anser att en hälsporre i sig inte ger några symptom, utan endast är kroppens reaktion på irritationen av bindvävshinnan. Kalkutskott ses på ca hälften av patienterna med plantar fasciit, men kan också upptäckas på röntgenbilder, utan att patienten har haft några symptom.

En hälsporre kan inte kännas eller ses från utsidan.


Vad kan man göra själv?

En inflammerad plantarfascia ska få vila. Har man ont i hälen ska man undvika att belasta den genom att gå eller springa. Motionsformer som cykling och simning går däremot utmärkt.

Bra skor (helst med en klack på ca 2 cm) och inlägg som minskar trycket på hälen brukar kunna lindra besvären.

Antiinflammatoriska värkmediciner lindrar värken, men kan göra att man glömmer bort att inte belasta den sjuka hälen.

Genom att stretcha fotsulans fascia kan man förbättra blodcirkulationen och sätta igång läkningen. Vid stretchningen böjer man tårna uppåt mot smalbenet så mycket det går, antingen genom att ta tag i tårna med händerna eller genom att stå framför en vägg och trycka dem mot den. Foten hålls den ställningen i 5-6 sekunder och stretchningen ska helst göras 20 gånger morgon (gärna innan man stiger upp ur sängen) och kväll. Stretchningen brukar ge bra resultat efter någon vecka.

På natten kan man använda en skena som tänjer den sjuka bindvävsplattan och stöder fotvalvet eller tejpa foten (se videoklippet härintill).

Nattskenan är enklare att använda, men tejpningen är mera personlig och formas efter patientens fotsula och häl. Tejpet kan hållas på också under dagen.

Vad kan läkaren göra?

Om bra skor, stretchning, tejpning och vila inte får symptomen att försvinna kan kortisoninjektioner ibland vara till hjälp. Liksom med smärtstillande mediciner finns här risken att patienten glömmer att ta det lugnt.

Plantar fasciit kan ta långt tid att försvinna, men de allra flesta patienter blir av med sina symptom inom ett år.

I riktigt svåra fall kan fascian opereras. Närmast blir en operation aktuell om smärtan är kronisk och hindrar normalt gående och ifall en adekvat konservativ behandling inte hjälper. Vid operationen klyver man senplattan på längden för att minska på trycket och smärtan. Dessutom behövs en ordentlig avlastning med en speciell ortos som håller hälen i luften. Behovet att operera plantar fasciit är sällsynt.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa