Hoppa till huvudinnehåll

Värmeslag och solsting

En kvinna torkar svett ur pannan
En kvinna torkar svett ur pannan Bild: iStock.com svett

Under varma sommardagar är det viktigt att dricka tillräckligt, i synnerhet om vi anstränger oss fysiskt. Om vi inte har någon vätska att svettas ut kan kroppen inte kylas ner och vår kroppstemperatur kan då stiga så högt att vi blir ordentligt sjuka.

Överskottsvärme försvinner från vår kropp via andningsluften, via de ytliga blodkärlen som vidgas när vi blir varma och via svettning. Om vi blir uttorkade slutar vi svettas och förlorar då en viktig avkylningsmekanism. Vi kan då drabbas av värmeslag, hypertermi.

Hög ålder, dålig allmänkondition, övervikt, alkohol och en del mediciner, som t.ex. diuretika, ökar risken för värmeslag, liksom fysisk ansträngning som gör att vi svettas och förlorar vätska.

Drick mycket under varma sommardagar. Mineralvatten är bäst, men kranvatten duger om du får i dig salt via maten. Undvik alkohol, kaffe och te, som har urindrivande egenskaper.

Minskad urinutsöndring eller mörk urin är ett tecken på uttorkning.

Undvik fysisk ansträngning och använd luftiga kläder. Skydda huvud och nacke från stark sol.

Symptom på värmeslag

En hög kroppstemperatur (mätt i ändtarmen) och en varm och torr hud är de främsta symptomen på värmeslag. Patienten kan känna sig svag, vara förvirrad, må illa och ha diarré. Senare uppträder synrubbningar och olika grader av nedsatt medvetande.

I kombination med vätskebrist och tidigare grundsjukdomar förorsakar sommarhetta varje år dödsfall bland äldre personer också i Finland.

Vad göra vid värmeslag?

En person som har fått värmeslag ska kylas ner och dricka ordentligt.

- För personen till ett skuggigt och svalt ställe.

- Ta bort onödiga kläder.

- Häll kallt vatten över henne – också över huvudet – eller linda in huvud, hals och kropp i våta handdukar eller lakan. Fläkta med vad som finns till hands, t.ex. en tidning.

- Ge henne kallt vatten att dricka.

Om huden är torr och patienten verkar mycket medtagen eller förvirrad eller har synrubbningar ska hon omedelbart föras till sjukhus. Det samma gäller om symptomen inte försvinner trots att patienten kyls av och får i sig vätska.

Solsting

Solsting är en lindrigare form av värmeslag, som beror på att huvudet fått för mycket sol. Använd en luftig hatt som skyddar huvud och nacke under soliga sommardagar.

Symptomen vid solsting är huvudvärk, illamående, irritation, yrsel eller andra neurologiska symptom.

Symptomen brukar försvinna om man tar sig inomhus. Huvudet kan kylas ner med kallt vatten. Huvudvärken kan behöva behandlas med värkmedicin.

Värmekramper

Om kroppens saltbalans blir störd kan vi drabbas av kramper i framför allt vadmusklerna.

Kramperna uppkommer oftast efter långvarig fysisk ansträngning, då den drabbade personen svettats mycket och ersatt vätskeförlusten med enbart vanligt vatten.

Övervikt och högt blodtryck ökar risken för värmekramper.

Mineralvatten eller en bit salt mat förebygger kramperna.

Saltbalansen kan återställas med hjälp av sportdrycker eller vatten i vilket man tillsatt salt (en halv tesked salt utrört i två liter vatten).

I klippet nedan berättar Otto Lindberg vad som händer om vi förlorar för mycket vätska i värmen och vid vilka symptom det kan behövas sjukhusvård.

Kan man dricka för mycket vatten?

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa