Hoppa till huvudinnehåll

Vilse i eurojargongen? Här hittar du euroordboken!

Euroskulptur plockas ner i Tyskland
Euroskulptur plockas ner i Tyskland Bild: EPA/FREDRIK VON ERICHSEN euroskulptur

Eurokrisen rasar omkring oss, och ofta talar politikerna, experterna och journalisterna ett språk som känns obekant och jobbigt. Här har vi samlat de viktigaste termerna som dagligen figurerar i medierna.

Betalningsoförmåga/ Insolvens – Då en skuldsatt person eller instans av en eller annan orsak inte klarar av att betala av ett lån i de rater och enligt den tidtabell som avtalats. Det kan vara en del av lånet, hela lånet eller skatten som låntagaren inte betalar.

Budgetdisciplin – En liknelse för då ett företag eller en offentlig instans strävar efter att balanser sina inkomster och utgifter. Ofta fokuserar åtgärderna på att minska utgifterna.

Ecofin – Rådet för ekonomiska och finansiella frågor som består av den europeiska unionens finans- och ekonomiministrar. Rådet utarbetar EU:s budget och samordnar den ekonomiska politiken inom unionen.

EFSF, temporära krisfonden – Den europeiska kommissionens nödlånsprogram som kan bevilja lån till medlemsländer i ekonomisk kris, pengarna tas ur kommissionens budget. Nödlånsprogrammet ska avslutas och den permanenta krisfonden ta över.

ESM, den permanenta krisfonden – Ett finansinstitut som ägs av EU:s medlemsländer vars främsta uppgift är att trygga stabiliteten i euroområdets ekonomi.

Eurogruppen – Finansministrarna i de länder i EU som tillhör euron. Leds av luxemburgaren Jean-Claude Juncker.

Fastighetsbubbla – En situation drivs av en överdriven tro på en fortsatt positiv prisutveckling på bostadsmarknaden. Människor lockas att köpa dyra bostäder för oftast lånade pengar i tron om att värdet på bostaden fortsätter öka.

Kreditvärdering – kreditvärdering är en uppskattning av en stats eller ett företags möjligheter att betala tillbaka sina lån. Värderingen kan påverka hur mycket som den skuldsatta måste betala för sina lån. Den offentliga värderingen är menad som information till investerare. De största kreditvärderingsinstituten är Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch. De har kritiserats för att ha för mycket makt.

Krisfond – en fond som beviljar lån till länder som har betalningssvårigheter. Se EFSF och ESM

Likviditet – Om företag: betalningsförmåga. Värdepapper: lätta att omvandla till pengar. Om marknaden: fungerande.

Låneauktion – Auktion som en stat eller ett företag ordnar för att sälja sina skuldbrev på finansmarknaden och på så sätt få in kapital.

Låneprioritering – Då man slår fast i vilken ordning lånen betalas tillbaka. Lånen utfärdade av den permanenta krisfonden har första låneprioritet.

Nedskrivning – Att sänka en fordrings eller en förmögenhets värde i bokföringen så att värdet motsvarar det verkliga marknadsvärdet. Fordringen kan vara till exempel ett bostadslån som låntagaren inte klarar av att betala tillbaka, då skriver banken in det obetalda lånet som förlust.

Obligationer – Ett sätt för ett företag eller en stat att skaffa kapital genom att sälja skuldpapper.

Primärmarknad – Stater auktionerar ut sina skuldebrev direkt till högst bjudande investerare. Detta sker för att staten ska få in kapital.

Sekundärmarknad – På sekundärmarknaden köper och säljer investerare skuldebrev. En stor efterfrågan sänker räntan på ett skuldebrev. Tanken är att den Europeiska krisfonden kan sänka räntan för länder som är i knipa genom att köpa en stor mängd skuldebrev på sekundärmarknaden. Krisfondens ingripande är ändå ingen garanti för att räntorna förblir låga.

Skräplån – Ett lån med stora risker och därför också har en hög ränta.

Stabilitets och tillväxtpakten – I avtalet slås fast hur stort underskottet i den offentliga ekonomin får vara och vilka åtgärderna är för att på medellång sikt balsera den offentliga ekonomin. Avtalet slår fast hur övervakningen av att avtalets villkor ska ske och vilka sanktioner som följer ifall det bryts.

Stimulans – Då staten försöker öka den ekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten. Staten kan stimulera ekonomin antingen genom att investera och öka de statliga utgifterna eller genom till exempel sänka skatterna för att få igång konsumtionen.

Stimulanspolitik – Finanspolitik som har som mål att via skattejusteringar och reglering av offentliga utgifter minska arbetslöshet och skapa ekonomisk tillväxt. På grund av det ekonomiska och samhälleliga trycket kräver stimulansen konsekvens och målmedvetna politiska lösningar. Staten har i princip två sätt att gå till väga a) finanspolitik som stöder tillväxt på den inhemska marknaden b) politik som stöder tillväxt på exportmarknaden. Åtgärder för alternativ a kan vara till exempel att bygga vägar eller sänka skatter och för alternativ b antingen direkta stöd till företag eller genom justeringar i skatter. Vanligtvis syns åtgärderna för a) snabbare.

Stresstest – Ett test som bedömer hur ekonomins oförutsägbara förändringar påverkar ett företag eller samfund och speciellt bankernas betalningsförmåga och resultat.

Styrränta – Den ränta som centralbankerna använder då de lånar ut pengar till andra banker.

Stödpaket - Ett systematiskt stöd till en stat i en svår ekonomisk situation. Ofta inkluderas ett krav på ekonomiska reformer.

Trojkan – Används för att beskriva Europeiska centralbanken, EU- kommissionen och IMF då de övervakar att krisländerna förverkligar sina sparprogram.

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi