Hoppa till huvudinnehåll

Myggburna sjukdomar

En mygga.
Mygga. En mygga. Bild: YLE webbdoktorn

Också finländska myggor kan sprida sjukdomar. Förutom att de i princip kan vara bärare av malaria sprider de virussjukdomen Pogosta, som vart sjunde år infekterar lederna på upp till tusen finländare. Nästan lika många insjuknar årligen i myggburen harpest, som ger ett infekterat sår vid bettstället och svullna lymfkörtlar. Ingåviruset är ett myggburet virus, som i sällsynta fall kan ge en svår hjärnhinne- eller hjärninflammation.

Harpest (tularemi)

Tularemi

Tularemi beskrevs redan under antiken. Som namnet harpest anger drabbar sjukdomen ofta harar, som sällan överlever infektionen. Också kaniner och gnagare kan bli smittade.
Den variant av Francisella tularensis som vi har i Europa kallas B och är sällan livshotande, i motsats till A-typen som finns i Nordamerika. Bakterien har odlats för att ingå i biologiska vapen.

Harpest förorsakas av bakterien Francisella tularensis, som sprids framför allt av myggor. Också bromsar, knott och fästingar kan vara bärare av bakterien. Bakterien kan också överföras via t.ex. förorenad mat och förorenat vatten samt genom direktkontakt med besmittade djur och inandning av infekterat damm.

I Finland diagnostiseras mellan ett par hundra och tusen fall av harpest varje år. De flesta sjukdomsfallen påträffas under tiden juli till september. Bakterien är vanligast i mellersta och norra Finland.

Inkubationstiden är oftast 3-5 dagar, men kan vara allt mellan ett dygn och tre veckor.

Symptom

Tularemi ger lite olika symptom beroende på vilken väg bakterien har kommit in i kroppen.

Om smittan kommit via ett insektbett bildas vid bettstället en rodnande, öm upphöjning, i vars mitt ett kraterliknande sår uppstår. Såret kan bli svart pga. nekrotiserad (död) vävnad.

Allmänna symptom vid tularemi är hög feber, frossa, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.

Ungefär samtidigt som febern stiger svullnar lymfknutorna närmast bettstället och blir ömma. Om myggbettet är på benet sväller alltså lymfknutorna i ljumsken upp, om bettet är på armen blir armhålans lymfknutor förstorade och om bettet sitter på huvudet sväller lymfknutorna på samma sida av halsen.

En del patienter får hudutslag, som kan vara vätskefyllda.

Diagnos och behandling

Diagnosen ställs på basen av symptomen och kan bekräftas med hjälp av blodprov där man letar efter antikroppar mot bakterien. Antikropparna börjar dock inte synas förrän nästan två veckor efter de första symptomen.

Tularemi behandlas med antibiotika. Det är dock bara vissa antibiotika (t.ex. ciprofloxacin) som biter på bakterien. Exempelvis penicillin har ingen effekt på Francisella tularensis.

Pogostasjukan

Pogosta och Ockelbo

Den finländska benämning har sjukdomen fått av Pogosta, som är ett annat namn på Ilomants (egentligen Ilomants kyrkby), där de första finländska fallen diagnostiserades. I Sverige kallas sjukdomen Ockelbosjukan. Viruset har fått sitt namn efter den svenska by där det första gången hittades på 50-talet.

Pogostasjukan är en infektionssjukdom som angriper lederna. Den förorsakas av det s.k. Sindbisviruset som sprids av myggor.

Viruset finns i hela landet, men är vanligast i östra och mellersta Finland.

Infektioner kan förekomma redan i början av sommaren, men är vanligast i augusti och september.

Pogostasjukan brukar uppträda i epidemier med sju års mellanrum, då upp till över tusen fall brukar diagnostiseras i Finland. Under åren mellan epidemierna smittas mellan några tiotal och ett par hundra finländare.

Epidemin som borde ha setts 2009 uteblev, varför man inte med säkerhet kan säga när nästa topp kommer att inträffa.

5 % av befolkningen har antikroppar mot Sindbisviruset, dvs. har i något skede utsatts för smittan.

Symptom

- Ledsymptom med värk och svullnad, vanligtvis i 3-5 leder. Framför allt vrister, knän, fingrar och handleder brukar drabbas.

- Kliande, småprickiga utslag på bålen, armarna och benen.

- Trötthet och feber som sällan är speciellt hög.

- En del patienter kan dessutom få huvudvärk, muskelvärk och illamående.

Utslagen bleknar efter några dagar. Ledbesvären försvinner oftast inom några veckor, men kan hos en del patienter pågå i månader eller t.o.m. år.

Diagnos och behandling

Diagnosen ställd på basen av symptomen och med hjälp av blodprov som visar om patienten har antikroppar mot viruset.

Eftersom det är frågan om ett virus finns inget bot mot sjukdomen, utan symptomen sköts framför allt med antiinflammatoriska värkmediciner som lindrar ledbesvären.

Ingåvirus

Ingåviruset fick sitt finländska namn efter att viruset 1964 hittades i myggor som hade fångats i Ingå. Det hör till gruppen Bunayvirus och går under andra benämningar i andra delar av världen.

I undersökningar som har gjorts har det visat sig att över hälften av finländarna har antikroppar mot viruset. (2001 hade ca 50 procent av de testade i södra och mellersta Finland antikroppar, 60 procent i norra Finland, men bara några procent på Åland.)

Hos de flesta som får smittan ger viruset inga symptom alls eller möjligen lite feber. Hos en liten del av patienterna förorsakar det dock en svår hjärnhinne- eller hjärninflammation.

De flesta som insjuknat har varit äldre barn eller unga vuxna. Sjukdomsförloppet har ofta varit häftigt, med hög feber, svår huvudvärk, illamående, magont, uppkastningar, nackstyvhet, kramper och nedsatt medvetande. Patienterna har ändå tillfrisknat snabbt från sjukdomen.

Viruset börjar spridas av myggor runt midsommaren och de flesta diagnostiserade fall har inträffat i juli.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa