Hoppa till huvudinnehåll

Sjögrens syndrom

Bild: iStock.com ögondroppar

Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun.

Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

Symptom | Diagnos | Behandling | Vård av torra ögon | Vård av torra munnar

Mannen bakom namnet Sjögrens symptom

Sjögrens syndrom har fått namn efter den svenska ögonläkaren Henrik Sjögren (1899-1986), vars intresse för sjukdomen år 1930 väcktes av en kvinnlig patient som berättade att hon inte kunde gråta med tårar och att det kändes som om hon hade grus i ögonen. För att kunna svälja ner maten var hon tvungen att samtidigt dricka och utan vatten fick hon inte en sockerbit att smälta i munnen.
Sjögren kom så småningom att skriva sin doktorsavhandling om den ögonförändring som uppträder vid Sjögrens syndrom. Han gav den själv namnet keratoconjunctivitis sicca.
Keratokonjunktivit betyder inflammation i hornhinna och bindehinna. Latinets sicca betyder torr.
Grekiskan har fått låna sitt ord för torr, xeros, till det andra huvudsymptomet vid Sjögrens syndrom: Xerostomi = torr mun.
Sjögrens syndrom kallas också sicca-syndrom.


Symptom

Vid Sjögrens syndrom minskar tårflödet och salivavsöndringen och de sekret som bildas har en annan sammansättning än normalt. Ögonsymptomen kan upplevas som grus i ögonen, ljuskänslighet eller som att ögonen snabbt blir trötta. Bristen på saliv kan göra det svårt att svälja och leder också till ökad risk för karies (hål i tänderna) och svampinfektioner i munnen.

Också huden och kroppens andra slemhinnor, såsom näsans, kan vara torra och smak- och luktsinnet kan vara nedsatt. Torra slemhinnor i slidan kan orsaka smärtor vid samlag. Patienter med Sjögrens syndrom lider ofta av led- och muskelvärk och blodcirkulationsstörningar i fingrarna. De drabbas oftare än andra av torr hosta och luftvägsinfektioner. Också inre organ kan vara angripna.


Diagnos

Det är vanligt att hud och slemhinnor blir torra när vi blir äldre. För att man skall kunna ställa diagnosen Sjögrens syndrom skall fyra av följande kriterier uppfyllas:

- Torra ögon eller en känsla av grus i ögonen i mer än 3 månader.

- Torr mun eller svullna öronspottkörtlar i mer än 3 månader.

- Minskat tårflöde påvisat vid s.k. Schirmers test. Testet utförs med hjälp av en remsa plumppapper, som hakas runt nedre ögonlocket. Om pappret efter 5 minuter har dragit i sig mindre än 5 mm tårvätska betyder det att tårflödet är kraftigt nedsatt.

- Biopsi (provbit) från underläppens insida visar att spottkörtlarna är inflammerade.

- Mätning av spottkörtelfunktionen visar minskad salivavsöndring.

- Blodprov visar förekomst av s.k. SSA- eller SSB-antikroppar eller av kärnantikroppar (antinukleära antikroppar) eller reumafaktor.

Sjögrens syndrom och andra autoimmuna sjukdomar

Sjögrens syndrom kan uppträda tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar, såsom SLE (systemisk lupus erythematosus), skleroderma, primär biliär cirros, autoimmun atrofisk gastrit eller autoimmun inflammation av sköldkörtel eller bukspottkörtel. Ca 10 % av alla patienter med reumatoid artrit (ledgångsreumatism) har tecken på Sjögrens syndrom. Personer med Sjögrens syndrom har en något förhöjd risk att insjukna i lymfom.


Behandling

Någon egentlig bot mot sjukdomen finns inte. Behandlingen av ögon och mun går ut på att lindra symptomen och minska risken för komplikationer. Man försöker stimulera det tårflöde och den salivavsöndring som finns kvar och skydda munnen och ögonen med vätskor och salvor (se nedan).

En låg dos kortison, ofta tillsammans med hydroxyklorokin, kan lindra led- och muskelvärken samt tröttheten.

I svåra fall eller i svåra skeden av sjukdomen kan kroppens immunsvar dämpas med immunsuppressiva läkemedel.

Symptom i andra organ behandlas om och när de uppkommer: Vid atrofisk gastrit skall B12-vitamin tillföras kroppen i injektionsform, nedsatt funktion i sköldkörteln till följd av en inflammation kräver behandling med tyroxin osv.

Patienter med Sjögrens syndrom är känsliga för infektioner och rekommenderas därför att låta vaccinera sig mot influensa, speciellt om de tidigare har haft problem med luftvägarna.


Vård av torra ögon

Det minskade tårflödet kan leda till skador i hornhinnan och bindehinnan. Det är därför viktigt att hålla ögonen fuktiga. Vanligt kranvatten skall undvikas, också om det för stunden kan kännas skönt. För ändamålet finns istället konstgjorda tårar i form av vätskor och geléer som håller ögonen fuktiga en längre stund.

Till natten, då det egna tårflödet ytterligare är nedsatt och ögonen skall klara sig flera timmar utan behandling, kan det vara bra att använda salvor. Om ögonen är irriterade och inflammerade ges ibland en kort kur kortisondroppar. När man väljer preparat för en längre tids behandling skall man gärna välja ett utan konserveringsmedel.

Läkemedlet Salagen, som tas i tablettform, innehåller pilokarpin, som stimulerar både tårkörtlarnas och spottkörtlarnas produktion.

På marknaden finns tunna lameller som sätts in under ögonlocket och som långsamt löser upp sig och avger fukt. Lamellerna är dock dyra och kan vara svåra att använda när ögonen är torra.

Ibland kan patienten vara hjälpt av att få tårkanalerna tilltäppta, så att den fukt som finns inte rinner bort (via nästårgången till näshålan). Ofta täpper man i så fall först tillfälligt till tårkanalen, för att se om patienten har nytta av åtgärden, innan man gör ett permanent ingrepp.

Det finns också specialglasögon, som hindrar fukten att avdunsta från ögonen. Vanliga simglasögon kan ibland kännas bra.

För att stimulera den tårproduktion som finns kvar rekommenderas patienterna att stryka ögonlockskanten med en fuktad bomullspinne, använda varma omslag över ögonen och massera ögonlocken.

Viktigt är också att hålla luftfuktigheten tillräckligt hög, med hjälp av en luftfuktare.


Vård av torra munnar

För att skydda tänderna och munnens slemhinna är det viktigt att hålla munnen fuktig.

Om en del av den egna salivproduktionen finns kvar skall man försöka stimulera den genom att tugga, t.ex. på en paraffinbit eller xylitoltuggummi. Medicinen Salagen innehåller pilokarpin, som stimulerar både tårkörtlarnas och spottkörtlarnas produktion.

Förutom vanligt vatten finns det saliversättningsmedel i form av vätskor, gel och spray som håller munnens slemhinna fuktig. Matolja kan också användas. Ofta kan det löna sig att blanda medlen med vatten och pröva sig fram tills man hittar en blandning som passar en.

Vissa livsmedel, såsom alkohol, vinäger, starka kryddor, tomat och kiwi, gör symptomen värre.

Pga av den ökade kariesrisken skall personer med Sjögrens syndrom helst undvika socker.

Fluorpreparat stärker emaljen och skyddar mot karies.

Tandkrämer med natriumlaurylsulfat (som gör att krämen löddrar) skall undvikas, liksom munvatten som innehåller alkohol.

Reumaförbundet i Finland
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa