Hoppa till huvudinnehåll

Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln)

Bild: ©iStockphoto.com/Silvia jansen hypotyreos

Sköldkörteln (tyreoidea) producerar hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som spelar en viktig roll vid ämnesomsättningen i vår kropp. Om körteln insöndrar för lite hormoner går hela kroppen på sparlåga. Symptomen kan bl.a. vara trötthet, frusenhet, viktuppgång och minnesstörningar.

Varför blir sköldkörteln lat?

Sköldkörteln kan sluta producera tillräckligt med hormoner av flera orsaker. Om felet sitter i sköldkörteln talar man om en primär hypotyreos. De flesta hypotyreoser är primära.

Kronisk autoimmun tyreoidit är en inflammation i sköldkörteln som leder till att sköldkörtelvävnad förstörs så att körteln inte kan producera tillräckligt med hormoner.

Kronisk autoimmun tyreoidit kan uppträda tillsammans med struma och kallas då Hashimotos tyreoidit.

Om inflammationen leder till att sköldkörtelvävnad förtvinar kallas den kronisk atrofisk tyreoidit.

Kronisk autoimmun tyreoidit leder till en bestående underfunktion i sköldkörteln.

En autoimmun tyreoidit beror på att kroppens eget försvar av någon anledning angriper sina egna celler. Patienter med kronisk autoimmun tyreoidit drabbas oftare än andra av andra autoimmuna sjukdomar.

Subakut tyreoidit är en övergående inflammation i sköldkörteln som ibland leder till hypotyreos. Symptomen kan vara feber och allmän sjukdomskänsla samt en öm och ibland förstorad sköldkörtel. Vid en subakut tyreoidit stiger sänkan, CRP och halterna av sköldkörtelhormonerna T4 och T3, dvs. patienten har till en början en hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln). Om inflammationen upptäcks i tid kan den behandlas med kortison. Efter det hypertyreotiska skedet följer ofta en period av hypotyreos. Hos en del av patienterna blir hypotyreosen bestående.

En övergående nedsatt funktion av sköldkörteln kan uppträda hos mamman några månader efter en förlossning. Ofta behövs medicinering.

Hypotyreos uppstår ofta efter behandling mot hypertyreos eller sköldkörteltumörer, då sköldkörtelvävnad medvetet förstörts med hjälp av radiojod eller operation.

Vissa mediciner som lithium och amiodaron kan påverka sköldkörtelns funktion.

I sällsynta fall beror hypotyreosen på att hypofysen p.g.a. en tumör producerar för små mängder tyreoideastimulerande hormon (TSH). Denna form av hypotyreos kallas sekundär hypotyreos.

Medfödd hypotyreos är en ovanlig sjukdom som kräver omedelbar medicinering. Blodprov där man kontrollerar att sköldkörteln fungerar sin den ska tas därför av alla nyfödda.

Jod är en viktig beståndsdel i de hormoner som sköldkörteln producerar. Om vi inte får i oss tillräckligt mycket jod klarar körteln inte av att producera tillräckliga mängder av T4 och T3, vilket är orsaken till att vi idag berikar bordssaltet med jod.

Symptom

En minskning av sköldkörtelns hormoner leder till att kroppens funktioner blir långsammare. Symptomen kommer smygande och kan ibland vara förvirrande lika dem vid demens, depression eller t.o.m. hypertyreos (sköldkörtelöverfunktion).

– Redan en lindrig hypotyreos kan förorsaka symptom som nedstämdhet, frusenhet, irritation och darrningar. De två sistnämnda ses också vid hypertyreos.

– Till en mer långtgången hypotyreos hör en onormal trötthet och initiativlöshet. Behovet av sömn ökar. Patienten känner sig avtrubbad och får problem med minnet och koncentrationen. Symptomen kan likna dem vid demens.

– Pratet och rörelserna blir långsammare.

– Pulsen blir långsammare.

– En känsla av frusenhet. Patienten klär sig ofta varmare än sin omgivning, men känner sig trots det kall. Svettningen minskar.

– Viktökning. Matlusten minskar och patienten äter mindre än normalt, men går till följd av den långsamma ämnesomsättningen trots det upp i vikt.

– Förstoppning. Också tarmrörelserna blir långsammare.

– Huden blir torr och förtjockad och är ofta kall och blek. Ansiktet kan bli svullet, speciellt runt ögonen.

– Håret blir tunt och sprött.

– Rösten kan förändras och bli hes och skrovlig.

– Kolesterolvärdena kan stiga.

– Fertiliteten kan minska. Hos unga kvinnor är utebliven menstruation ibland det första tecknet på hypotyreos.

Diagnos

Om patienten har symptom som tyder på en nedsatt sköldkörtelfunktion tas ett blodprov för att kontrollera halterna av TSH och T4 i blodet. TSH (tyreoideastimulerande hormon) är det hormon som hypofysen producerar för att stimulera sköldkörteln att producera sköldkörtelhormon. T4 (tyroxin) är ett av de två hormoner som sköldkörteln producerar.

Vid en uttalad hypotyreos är oftast halterna av T4 under gränsvärdena, medan TSH är förhöjt, eftersom hypofysen försöker piska sköldkörteln till att producera mera hormoner. Ibland kan dock halterna av TSH vara förhöjda medan T4 fortfarande är normalt.

Om både TSH och T4 är för låga tyder det på en tumör i hypofysen, vilket kräver vidare utredningar.

Om man vill ta reda på om en autoimmun tyreoidit är orsak till hypotyreosen kan man undersöka om det finns speciella antikroppar, s.k. tyreoideaperoxidasantikroppar i blodet.

En förstorad sköldkörtel (struma) kan undersökas med ultraljud. Ibland tas en liten provbit med finnålsbiopsi.

Behandling

Om man har tecken på en s.k. subakut tyreoidit, dvs. ömhet på framsidan av halsen, temperaturstegring och allmän sjukdomskänsla kan det löna sig att uppsöka en läkare som vid behov kan skriva ut kortison.

Hypotyreos sköts med tyroxin i tablettform. Symptomen kan kvarstå en tid efter att medicineringen påbörjats, men försvinner när hormonnivåerna blivit normala.

Vid vissa sjukdomar återgår sköldkörteln av sig själv till att producera tillräckligt med hormoner och medicineringen kan efter en tid avslutas. Ofta måste man dock fortsätta medicineringen livet ut.

I början av behandlingen måste T4 och TSH då och då mätas för att kontrollera att doseringen är rätt. I fortsättningen ska blodprov tas en gång om året.

Om nya symptom på hypotyreos eller hypertyreos uppträder ska man likaså kontrollera sina värden.

Under graviditet stiger behovet av tyroxin och doseringen måste därför justeras. För babyns skull är det viktigt att hormonhalterna hålls på rätt nivå.

Läs mera om TSH
Läs mera omT4-V
Läs om svinsköldkörtelhormon som alternativ till tyroxin

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa