Hoppa till huvudinnehåll

Anemi

Blodpåse
Blodpåse Bild: YLE Bildtjänst Arja Lento. blodpåse

Anemi (blodbrist, från grekiskans an = o-, icke och haima = blod) är ett tillstånd där blodet innehåller för lite hemoglobin och därför inte klarar av att binda det syre det borde. Också avlägsnandet koldioxid blir lidande. Anemi uppstår om hemoglobinproduktionen är störd eller om antalet röda blodkroppar minskar, pga. minskad produktion eller ökad förlust.

Symptom | Orsaker till anemi

Blodfärgämnet hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i blodets röda blodkroppar (erytrocyter). Hemoglobinet sköter om transporten av syre från lungorna ut till kroppens vävnader, där syret behövs för cellernas ämnesomsättning och energiproduktion. Hemoglobinet transporterar därefter restprodukten koldioxid tillbaka till lungorna, därifrån det försvinner med utandningsluften. Vid anemi är mängden hemoglobin så låg att den inte på ett tillfredsställande sätt klarar av att uppfylla cellernas syrebehov.

Gränsvärdena för anemi är ett Hb på under 117 g/l hos kvinnor och 134 g/l hos män. För barn gäller andra gränser och hos gravida kvinnor brukar man acceptera ett lägre värde.

Anemi är egentligen inte en sjukdom, utan ett symptom på en sjukdom. Det är viktigt att hitta den bakomliggande orsaken till blodbristen.


Symptom

Symptomen på anemi är blekhet, trötthet, andfåddhet och hjärtklappning, speciellt vid fysisk ansträngning. Ibland kan andra symptom som yrsel eller öronsusningar förekomma. Om personen har förträngda kranskärl kan bröstsmärta (angina pectoris) förekomma vid ansträngning.

Om hemoglobinmängden minskar långsamt anpassar sig dock kroppen så att patienten inte känner av anemin förrän hemoglobinet sjunkit långt under gränsvärdena.


Varför får man anemi?

Anemi kan bero på att det bildas för lite röda blodkroppar i benmärgen, på att blodkropparna innehåller för lite fungerande hemoglobin eller på att blodkropparna förstörs eller försvinner i för snabb takt.

Brist på järn, B12-vitamin eller folsyra

För att hemoglobin, skall kunna bildas behövs järn, B12-vitamin och folsyra. Vid brist på något av dem kan kroppen inte tillverka en tillräcklig mängd röda blodkroppar. Vid brist på B12 eller folsyra har dessutom de blodkroppar som bildas ett avvikande utseende och fungerar inte som de borde.

Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi.

En speciell sorts anemi, perniciös anemi, uppstår om magsäcken till följd av atrofisk gastrit inte kan producera s.k. intrinsic factor. Intrinsic factor (ibland kallad inre faktor) behövs för att B12-vitaminet skall kunna upptas av tunntarmen. Perniciös anemi är den nästvanligaste anemiformen.

Minskad erytrocytproduktion

Anemi uppstår om benmärgen inte producerar tillräckligt mycket röda blodkroppar, vilket är fallet vid vissa elakartade blodsjukdomar, bl.a. myelodysplasi och metastaser i benmärgen.

Hemolytisk anemi

Röda blodkroppar skall normalt leva ca 120 dygn. Vid vissa sjukdomar förstörs de dock betydligt snabbare, ibland efter bara några minuter. Tillståndet kallas hemolys. Ibland kompenserar kroppen de förlorade blodcellerna genom att öka produktionen av nya röda blodkroppar. Om blodkropparna bryts ner i snabbare takt än de hinner ersättas uppkommer s.k. hemolytisk anemi.

Hemolytisk anemi kan bero på medfödda blodsjukdomar, tex hereditär sfärocytos, där blodkropparna har en avvikande form som gör att de lättare går sönder då de passerar mjälten. Hemolytisk anemi kan också uppkomma som en autoimmun sjukdom, vid mekanisk hemolys vid hjärtklaffproteser, efter blodtransfusioner eller efter vissa infektioner.

En Rh-positiv baby, vars Rh-negativa mamma har bildat motkroppar mot Rh-positivt blod råkar ut för hemolys då mammans antikroppar kommer in i fostrets blod. Idag vaccineras Rh-negativa mammor med anti-D-immunoglobulin, vilket så gott som helt förhindrar hemolys hos den Rh-positiva babyn.

Blödningar

Anemi uppstår om kroppen förlorar blod pga av en blödning. Rikliga menstruationer är den vanligaste orsaken till anemi hos kvinnor i fertil ålder. Också många sjukdomar i framför allt matsmältningskanalen kan ge upphov till blödningar, t.ex. blödande magsår och hemorrojder, men också elakartade tumörsjukdomar, såsom magsäcks- och tjocktarmscancer. Det är därför viktigt att hitta orsaken till anemin.

Sekundär anemi

Vid vissa kroniska sjukdomar, tex reuma, förkommer s.k. sekundär anemi, som kan vara svår att råda bot på. Det bästa är att försöka behandla den kroniska sjukdomen så väl som möjligt. Då brukar också anemin hållas i schack.

Graviditet

Under graviditet ökar behovet av både järn och folsyra. Hos de flesta kvinnor brukar hemoglobinvärdet vara lägre under andra och tredje trimestern. Rådgivningarna ger instruktioner om när näringstillskott skall användas under graviditet.

Läs mera om labbprovet HbDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa