Hoppa till huvudinnehåll

Bältros

Bild: Wikimedia herpes zoster

Bältros kallas ibland helveteseld, en benämning som många patienter säkert skriver under. Det som kanske börjar med en stickande känsla i huden kan bli en flera månader lång plåga. Idag finns det mediciner mot bältros, men de ska tas i tid - elden ska släckas innan den hinner flamma upp.

Symptom | Behandling

Bakgrund

Vattkoppor, som så gott som alla av oss har haft som barn, förorsakas av ett herpesvirus. Efter att sjukdomen klingat av är vi för det mesta immuna mot viruset resten av livet. Viruset försvinner dock aldrig ur kroppen, utan förflyttar sig från huden längs nervbanorna till nervrötterna, där det bosätter sig och kan slumra i flera årtionden utan att förorsaka problem. Om det plötsligt besluter sig för att bli aktivt igen vandrar det tillbaka längs nerverna till huden och ger upphov till bältros (herpes zoster, zoster = bälte).

Exakt vad som får viruset att åter aktiveras är oklart, men bältros ses oftast hos personer över 60 år eller med nedsatt immunförsvar.

Bältros sätter sig alltid bara på ena halvan av kroppen. Detta beror på nervernas begränsade utbredningsområde, som slutar precis vid kroppens vertikala mittlinje. Hudförändringar som sträcker sig över kroppens mittlinje är något annat än bältros.

Det vanligaste stället för bältros är bålen, där det angripna området ofta har formen av ett långsmalt ”bälte”.

Bältros kan också sätta sig i ansiktet. Om den uppträder i närheten av ögat kan hornhinnan skadas. Övergående ansiktsförlamning eller störningar i hörsel eller smak kan också uppkomma om huvudets nerver skadas. Bältros kan också förekomma på armar eller ben.


Symptom

Det första symptomet vid bältros är en brännande eller stickande känsla eller värk i det angripna hudområdet. Smärtan kan ofta vara väldigt svår.

Bältrosblåsor Bild: iStock.com herpes zoster
Efter ett par dagar uppkommer små röda prickar som utvecklas till blåsor, liknande dem vid vattkoppor. Blåsorna kan klia. Huden mellan blåsorna är röd och svullen.

Lätt feber och svullna lymfknutor kan också förkomma.

Efter några dagar spricker blåsorna och det bildas sår och så småningom sårskorpor, varefter huden sedan läker. Smärtan kan dock sitta kvar i veckor, i månader eller till och med i år efter det att blåsorna försvunnit. Man talar då om en postherpetisk neuralgi (nervvärk).

När sjukdomen befinner sig i blåsstadiet kan den sprida smitta och förorsaka vattkopporhos barn som ännu inte haft dem.


Behandling

Virusmedicin, t.ex. aciklovir eller valciklovir, som tas i tablettform, lindrar symptomen vid bältros och påskyndar tillfriskningen. Troligen minskar den också risken för postherpetisk värk.

Behandlingen måste dock, liksom vid andra virusinfektioner, påbörjas så snabbt som möjligt, helst inom ett par dygn från de första symptomen. Misstänker man att man har fått bältros är det därför viktigt att så fort som möjligt uppsöka en läkare, speciellt om bältrosen sitter i ansiktet, eftersom ögat kan drabbas.

Värken kan försöka lindras med vanliga värkmediciner eller mediciner mot nervvärk, av vilka det finns ett flertal att välja mellan. Ibland är den postherpetiska neuralgin ett verkligt gissel för patienten – ofarligt men otrevligt.

Om mediciner inte hjälper kan man försöka sig på akupunktur eller fysikaliska behandlingar.

Vaccin

Sedan några år tillbaka finns på marknaden ett vaccin, Zostavax, som ger skydd mot bältros. En vaccinationsdos antas räcka livet ut.

Läs också:
Kan mormor få bältros av att vakta ett barnbarn med vattkoppor?
Vad finns att göra mot postherpetisk värk?
Vad är skillnaden mellan bältros och ros?

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa