Hoppa till huvudinnehåll

Bältros

Bild: Wikimedia bältros,herpes zoster,webbdoktorn

Bältros kallas ibland helveteseld, en benämning som många patienter säkert skriver under. Det som kanske börjar med en stickande känsla i huden kan bli en flera månader lång plåga. Idag finns det mediciner mot bältros, men de ska tas i tid - elden ska släckas innan den hinner flamma upp.

Symptom | Behandling

Bakgrund

Vattkoppor, som så gott som alla av oss har haft som barn, förorsakas av ett herpesvirus. Efter att sjukdomen klingat av är vi för det mesta immuna mot viruset resten av livet. Viruset försvinner dock aldrig ur kroppen, utan förflyttar sig från huden längs nervbanorna till nervrötterna, där det bosätter sig och kan slumra i flera årtionden utan att förorsaka problem. Om det plötsligt besluter sig för att bli aktivt igen vandrar det tillbaka längs nerverna till huden och ger upphov till bältros (herpes zoster, zoster = bälte).

Exakt vad som får viruset att åter aktiveras är oklart, men bältros ses oftast hos personer över 60 år eller med nedsatt immunförsvar.

Bältros sätter sig alltid bara på ena halvan av kroppen. Detta beror på nervernas begränsade utbredningsområde, som slutar precis vid kroppens vertikala mittlinje. Hudförändringar som sträcker sig över kroppens mittlinje är något annat än bältros.

Det vanligaste stället för bältros är bålen, där det angripna området ofta har formen av ett långsmalt ”bälte”.

Bältros kan också sätta sig i ansiktet. Om den uppträder i närheten av ögat kan hornhinnan skadas. Övergående ansiktsförlamning eller störningar i hörsel eller smak kan också uppkomma om huvudets nerver skadas. Bältros kan också förekomma på armar eller ben.


Symptom

Det första symptomet vid bältros är en brännande eller stickande känsla eller värk i det angripna hudområdet. Smärtan kan ofta vara väldigt svår.

Bältrosblåsor Bild: iStock.com bältros,herpes zoster,webbdoktorn
Efter ett par dagar uppkommer små röda prickar som utvecklas till blåsor, liknande dem vid vattkoppor. Blåsorna kan klia. Huden mellan blåsorna är röd och svullen.

Lätt feber och svullna lymfknutor kan också förkomma.

Efter några dagar spricker blåsorna och det bildas sår och så småningom sårskorpor, varefter huden sedan läker. Smärtan kan dock sitta kvar i veckor, i månader eller till och med i år efter det att blåsorna försvunnit. Man talar då om en postherpetisk neuralgi (nervvärk).

När sjukdomen befinner sig i blåsstadiet kan den sprida smitta och förorsaka vattkopporhos barn som ännu inte haft dem.


Behandling

Virusmedicin, t.ex. aciklovir eller valciklovir, som tas i tablettform, lindrar symptomen vid bältros och påskyndar tillfriskningen. Troligen minskar den också risken för postherpetisk värk.

Behandlingen måste dock, liksom vid andra virusinfektioner, påbörjas så snabbt som möjligt, helst inom ett par dygn från de första symptomen. Misstänker man att man har fått bältros är det därför viktigt att så fort som möjligt uppsöka en läkare, speciellt om bältrosen sitter i ansiktet, eftersom ögat kan drabbas.

Värken kan försöka lindras med vanliga värkmediciner eller mediciner mot nervvärk, av vilka det finns ett flertal att välja mellan. Ibland är den postherpetiska neuralgin ett verkligt gissel för patienten – ofarligt men otrevligt.

Om mediciner inte hjälper kan man försöka sig på akupunktur eller fysikaliska behandlingar.

Vaccin

Sedan några år tillbaka finns på marknaden ett vaccin, Zostavax, som ger skydd mot bältros. En vaccinationsdos antas räcka livet ut.

Läs också:
Kan mormor få bältros av att vakta ett barnbarn med vattkoppor?
Vad finns att göra mot postherpetisk värk?
Vad är skillnaden mellan bältros och ros?

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

  • Vårens kommunalval borde intressera unga

    "Om man inte röstar får man inte heller klaga."

    "Eftersom ansvaret för sjuk- och hälsovård flyttas över till landskapen, så kan kommunerna lägga mer fokus på exempelvis kultur och på ungdomsfrågor", säger samhällspedagogstuderande vid YH Novia.

  • Skärpta jävsregler kan orsaka problem för mindre kommuner

    Aktiva kommunpolitiker kan ofta hamna i jävssituation.

    Kenneth Holmgård är styrelseledamot i Jakobstad och hoppar nu av politiken. Han gör det bland annat för att han så ofta hamnat i jävssituationer på grund av sitt arbete och andra förtroendeuppdrag.

  • Kakolatornet kan bli het fråga - för nya fullmäktige

    Kakolatornet kan bli en fråga för nya Åbufullmäktige.

    Planerna på att bygga ett utsiktstorn på Kakolabacken delar fortfarande starkt de politiska partierna i Åbo. Det är oklart om frågan hinner till fullmäktige innan en sammansättning tillträder efter kommunalvalet.

Läs också

Webbdoktorn

  • Norovirus

    Så skyddar du dig mot kräksjukan.

    Noroviruset förorsakar i år en ovanligt otrevlig vinterkräksjuka. Läs om symptomen, hur du skyddar dig och när du du behöver uppsöka vård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Hälsa

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Infektionsläkare: Ingen avancerad kirurgi utan effektiv antibiotika

    Något måste göras annars är vi på väg tillbaka i tiden.

    Överanvändningen av antibiotika är ett problem inte bara inom livsmedelsindustrin, utan framför allt inom sjukvården, säger infektionsläkaren Peter Klemets. Vi använder för mycket och för bredspektrig antibiotika enligt Klemets. Om inget görs kan man i framtiden inte utföra avancerad kirurgi eller behandla leukemi, varnar Klemets för.

  • Hur står det till med din munhygien?

    Lär dig borsta rätt och få koll på vad som händer i munnen.

    Har du koll på vad som försiggår i din mun? Tandhygienisten Jonas Englund tipsar om enkla knep att hålla gaddarna vita och munnen frisk.