Hoppa till huvudinnehåll

The Grand Old Party

Tea party-rörelsen
Tea party-rörelsen Bild: MATTHEW CAVANAUGH / EPA konservativ grupp

Inför det republikanska partiets stora konvent i Florida nästa vecka resonerar Mette Nordström kring den republikanska samhällssynen och hur Teaparty-rörelsen har påverkat den utvecklingen.

- Det är genom konfrontation som vi kan åstadkomma förändring, säger hon bestämt. Då vet jag genast att jag talar med en republikan och troligen också en anhängare av Tea party-rörelsen. Hon är omkring 60 år och arbetar för en kristen organisation med barnhem runt om i Afrika. Och vi ska strax inleda en lång transatlantisk resa tillsammans för vi råkar vara bänkkamrater i flygplanet.

Det är inte första gången jag träffar en Tea party-aktivist, men det är sällan jag haft en möjlighet att så länge och ingående diskutera det amerikanska samhället med en både berest och beläst person som politiskt befinner sig på den yttersta högerkanten. Tepåsar, som de också kallas, finns det nämligen inte så många av i vardagslivet i Washington.

Tepåsar i kongressen

Men däremot nog i kongressen och den konfrontation vi talar om är det politiska dödläge som råder i USA. Det är ett känt faktum att de två partierna har radikaliserats, men också att det är republikanerna och framför allt Tea party-rörelsen som medvetet styrt politiken in i ett hörn där ingenting rör på sig.

Republikanerna motsätter sig i princip allting som skulle gagna demokraterna också om det skadar samhället. Och en av arkitekterna till den linjen är den man som för drygt en vecka sedan fick de amerikanska nyhetskanalerna att explodera av iver. Det var kongressledamoten Paul Ryan från Wisconsin som hade utsetts till Mitt Romneys vicepresidentkandidat.

Den 42-åriga Paul Ryan tillhör en grupp unga republikaner som kallas ”Top Guns”. Historien förtäljer att en kväll i januari år 2009, det var kring den tid då Obama installerades på presidentposten, samlades Ryan och andra molokna partikamrater till middag och diskussionen kretsade naturligtvis kring valnederlaget.
Enligt Ryan berodde det på att man hade övergivit sina grundläggande värderingar och under kvällen enades man om att det nu minsann ska sättas in en storoffensiv för att minska den offentliga sektorn och sänka skatterna.

Låst läge

Det här var början på den konfrontationspolitik som kulminerade på ett dramatiskt sätt i augusti förra året då det uppstod en kris kring höjningen av statens skuldtak. Det är egentligen ett rutinärende men den här gången satte sig republikanerna på tvären och frågan kunde lösas först i allra sista stund.
Och det var med hänvisning till just den här politiska oförmågan i Washington som kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor’s för första gången i historien sänkte USA:s kreditbetyg.
Fram för individen

Min nyfunna republikanska kamrat säger under flygresan att hon är övertygad om att det kommer att bli bättre bara Tea party-rörelsen får ännu större inflytande. Och i Paul Ryan har de nu fått en av sina ideologiska hjältar med i presidentvalskampen. Ett smart drag för att övertyga den falang som hela tiden misstrott Mitt Romneys konservatism.

Paul Ryan vill ha ett USA där de individuella rättigheterna styr och där statsapparaten har bara en liten biroll. Han vill minska på skatterna, dra in hjälp till de fattiga, privatisera delar av hälsovårdsprogrammet för de äldre och överhuvudtaget slopa mycket av den offentliga sektorn.
Det är ändå oklart hur balanserad statsbudgeten skulle bli med Ryans metoder. Enligt vissa beräkningar skulle underskottet rentav öka. Och för några dagar sedan kom det bland annat dessutom fram att han nog skaffat statliga pengar för projekt i hemstaten Wisconsin.

Se upp på konventet

Det är mot den här bakgrunden som republikanerna nästa vecka håller det partikonvent i Tampa i Florida där Romney officiellt nomineras till presidentvalskandidat. Inför min egen resa dit läser jag en alternativ och lättsamt skriven guide till konventet utgiven av Washington Post, som ger rådet att inte snegla misstänksamt på folk eller reta upp någon.
Florida har nämligen ganska liberala vapenlagar och Tampas stadsfullmäktige fick inte igenom sin vilja att begränsa vapeninnehavet på konventsområdet. Och vi kommer att vara cirka 50 000 som trängs där.

Mette Nordström
Washington

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes