Hoppa till huvudinnehåll

ECB fick obegränsad rätt att stöda krisländer

Från och med i dag får Europeiska centralbanken ECB köpa statsobligationer från krisländer för obegränsade summor pengar. Genom detta beslut visade ECB:s chef Mario Draghi hur han är beredd att infria sitt löfte att rädda euron till varje pris. Kraven för stödköpen är att medlemsländerna genomför reformer för att få sin ekonomi på fötter.

Köpprogrammet ska hantera störningar på obligationsmarknaden och garantera förtroendet för euron.

Plock ur euroordboken

  • EFSF, temporära krisfonden – Den europeiska kommissionens nödlånsprogram som kan bevilja lån till medlemsländer i ekonomisk kris.
  • ESM, den permanenta krisfonden – Finansinstitut vars främsta uppgift är att trygga stabiliteten i euroområdets ekonomi.
  • Obligationer – Ett sätt för ett företag eller en stat att skaffa kapital genom att sälja skuldpapper.
  • Primärmarknad – Stater auktionerar ut sina skuldebrev direkt till högst bjudande investerare. Detta sker för att staten ska få in kapital.
  • Sekundärmarknad – På sekundärmarknaden köper och säljer investerare skuldebrev. En stor efterfrågan sänker räntan på ett skuldebrev.
  • Styrränta – Den ränta som centralbankerna använder då de lånar ut pengar till andra banker.

- Det tidigare programmet för stödköp avslutas nu, säger ECB-chefen Mario Draghi vid en presskonferens i Frankfurt.

Enligt Draghi kommer köpen att inriktas på statspapper med en löptid mellan ett och tre år.

Sedelpressen startas inte

För att hindra att köpen av statsobligationer ökar den totala mängden euron kommer ECB efter stödköpen att samla in en motsvarande summa från bankerna i euroområdet. Eftersom bankerna för tillfället har ett stort överskott av euron borde detta vara möjligt utan att bankerna får brist på pengar.

Politiskt är det viktigt att ECB inte verkar överskrida sina befogenheter vid köpet av obligationer. EU:s fördrag förbjuder centralbanken att blanda sig i länders politik genom att stöda enskilda stater. Enligt Draghi kommer ECB att hålla sig inom sitt mandat genom att ECB inte går in direkt och stödköper statsobligationer.

- Om kraven som ställs på länderna inte uppfylls kommer stödköpen att avbrytas, hotar Draghi.

Enligt Draghi måste euroländerna stå redo att använda krisfonderna EFSF och ESM, som är en förutsättning för ECB:s obligationsköp. Helst ska länderna också följa Internationella valutafondens rekommendationer. Det här för att minska risken att länder utnyttjar stödköpen till att driva en slapp budgetpolitik.

Eftersom ECB inte får blanda sig i medlemsländers inre angelägenheter kan centralbanken inte själv hindra att stöden missbrukas, men Internationella valutafonden brukar kräva budgetdisciplin som villkor för sina stöd. Stöden från EU:s krisfonder beviljas av de övriga EU-ländernas politiker som genom stödbesluten kan ställa krav på mottagarlandets politik.

ECB lovar att varje vecka publicera uppgifter om hur köpen framskrider.

- Euroländerna måste vara beredda på ekonomiska reformer, säger Draghi.

Finland tar indirekt risk

Pengarna som används till att stödköpa krisländers statsobligationer tas inte direkt ur finländarnas eller andra EU-medborgares plånböcker. Däremot ökar den risk som Finlands bank har som en del av det europeiska centralbankssystemet.

Genom att köpa obligationer lånar ECB pengar till krisländerna. Finlands banks andel av de här lånen är lite under två procent. Om den krisande staten kan betala tillbaka sina lån tjänar Finlands bank på det och kan stöda staten med pengar. Då minskar vår skattebörda. Till exempel i fjol stödde Finlands bank staten med 200 miljoner euro. Om den krisande staten inte kan betala tillbaka sin skuld förlorar Finlands bank pengar, och har mindre rörelseutrymme att stöda statsbudgeten.

Styrräntan kvar på 0,75 procent

ECB skriver också ner prognoserna för i år och nästa år. Centralbanken väntar nu att ekonomin krymper med 0,4 procent i år och växer med 0,5 procent nästa år. Tidigare uppskattade ECB att ekonomin krymper med 0,1 procent och växer med exakt en procent nästa år.

Styrräntan håller ECB kvar på rekordlåga 0,75 procent. Centralbanken ser på det här sättet till att bankräntorna fortsättningsvis är låga och sätter genom den låga referensräntan sätter mera pengar i rörelse.

- Inflationen stiger något mer än tidigare på grund av höga energipriser, men väntas sjunka något nästa år, enligt Draghi.

Bedömare hade spekulerat i en räntesänkning i samband med det eventuella stödköpspaketet av sydeuropeiska statsobligationer. Nu kan styrräntan korrigeras neråt senare i höst om konjunkturen fortsätter neråt.

Vilse i eurojargongen? Här hittar du euroordboken!
Se Mario Draghis presskonferens.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes