Hoppa till huvudinnehåll

Magkatarr (gastrit)

Bild: YLE/Herman von Numers magsår

Varför får man magkatarr?
Läs gastroenterologens svar.

Magkatarr (gastrit) betyder att magsäckens slemhinna är inflammerad. Magkatarr kan vara ett förstadium till magsår (ulcus ventriculi).

Magkatarr kan kännas som en molande eller brännande värk ovanför naveln. Värken brukar vara värst då magsäcken är tom och magsäckens saltsyra kommer åt att irritera slemhinnan. Om man äter en bit mat eller t.ex. dricker ett glas mjölk lättar värken.

Vid s.k. atrofisk gastrit förtvinar magsäckens slemhinna och syraproduktionen minskar. Atrofisk gastrit förorsakar sällan värk, men kan småningom leda till B12-vitaminbrist och anemi.

Man brukar skilja på akuta gastriter och kroniska gastriter. Akut gastrit kan föorsakas av antiinflammatoriska värkmediciner eller stor alkoholkonsumtion.

De främsta orsakerna till kronisk gastrit är helikobakterier, hög syraproduktion och autoimmun atrofisk gastrit.

Antiinflammatoriska värkmediciner

Läkemedel tillhörande gruppen NSAID (nonsteroidal antiinflammatoric drugs), d.v.s. antiinflammatoriska värkmediciner utan steroider (kortison), kan irritera magsäckens slemhinna och förorsaka magkatarr och magsår.

Till NSAID hör bl.a. ibuprofen och acetylsalicylsyra.

Om det bara är möjligt rekommenderas därför patienter som måste använda värkmediciner ofta och under en längre tid att välja ett annat preparat, t.ex. paracetamol eller det starkare och receptbelagda tramadol.

Om antiinflammatoriska värkmediciner måste tas regelbundet kan det vara bra att samtidigt använda t.ex. protonpumpsinhibitorer som hämmar magsäckens syraproduktion.

Alkoholgastrit

Häftig alkoholkonsumtion försvagar magsäcksslemhinnans skyddsmekanismer och gör så att magsyran kommer åt att skada slemhinnan. Slemhinnan repar sig inom några dagar om patienten slutar dricka.

Helikobakterier

Helikobakterien (helicobacter pylori) är en bakterie som lever under magsäcksslemhinnans slemlager, där magsyran inte kan komma åt den. Den förorsakar gastrit och ibland magsår.

Bakterien överförs genom smitta, som ofta fås redan i barndomen. Oftast går det dock flera år eller t.o.m. årtionden innan den ger symptom.

En obehandlad helikobakterieinfektion kan så småningom leda till att magsäcksslemhinnan börjar förtvina. Man talar då om en atrofisk gastrit. Helikobakterier förorsakar sällan en lika svår atrofi som autoimmun atrofisk gastrit (se nedan).

Diagnos

En helikobakterieinfektion diagnostiseras bäst med hjälp av en gastroskopi. Vid gastroskopin tittar läkaren ner i magsäcken, ser hur slemhinnan mår och kan upptäcka sår, atrofier och andra förändringar. Han tar också provbitar från slemhinnan, vilka visar om patienten har helikobakterier eller inte.

Helikobakterier kan också hittas med hjälp av ett avföringsprov eller ett blåstest där man undersöker utandningsluften.

Med ett blodprov kan man se om patienten har antikroppar mot helikobakterier. Antikroppar visar att patienten har eller har haft en helikoinfektion, men berättar inte om bakterierna har blivit fördrivna under någon tidigare antibiotikakur.

Behandling

För att fördriva helikobakterier krävs en antibiotikakur, vid vilken man kombinerar flera olika mediciner. För tillfället används oftast en kombination av antibiotikumen amoxicillin och klaritromycin samt en protonpumpsinhibitor som hämmar syraproduktionen.

När kuren är avslutad gör man ett blåstest för att kontrollera att bakterien har försvunnit. Ibland kan en ny kur med andra antibiotika behövas för att få bort bakterien.

En slemhinna som börjat atrofiera till följd av en helikoinfektion återhämtar sig småningom när bakterien har fördrivits.

Hög syraproduktion

Magsäcksslemhinnan producerar saltsyra. Saltsyran åstadkommer den sura miljö som pepsinet i magsäcken behöver för att kunna spjälka proteiner. Saltsyran hjälper också till att döda bakterier som vi får i oss med födan. En del människors slemhinna producerar mera saltsyra än andra.

Stress, tobak och kaffe kan öka produktionen av saltsyra.

Syran fräter mest på magsäcksslemhinnan då magsäcken för övrigt är tom, som på morgonen före frukost. Små mål med jämna mellanrum brukar lindra symptomen. Bra är naturligtvis också att försöka undvika stress, tobak och överdriven kaffekonsumtion.

Receptfria mediciner som neutraliserar syran hjälper ofta. Om symptomen är svåra kan läkaren skriva ut recept på mediciner som bromsar syraproduktionen, s.k. protonpumpsinhibitorer eller H2-blockerare.

Gastrinom

Magsäckens saltsyreproduktion styrs av olika hormoner, varav gastrin är det viktigaste. Gastrin produceras i bukspottkörteln och tunntarmens översta del.

I sällsynta fall kan det uppkomma en tumör, ett s.k. gastrinom, i de gastrinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Gastrinomet utsöndrar ohämmat stora mängder gastrin och får magsäckens syraproduktion att skjuta i höjden. Tillståndet kallas Zollinger-Ellisons syndrom.

Patienter med Zollinger-Ellisons syndrom har en svår magsårssjukdom med gastrit och ofta multipla mag- och tunntarmssår.

Tillståndet behandlas genom att man opererar bort tumören. De flesta gastrinom är godartade.

Atrofisk gastrit

Ibland kan en inflammation i magsäckens slemhinna leda till att slemhinnan börjar förtvina. Tillståndet kallas atrofisk gastrit.

En relativt lindrig form av atrofisk gastrit kan ses vid långvariga helikobakterieinfektioner.

Atrofisk gastrit kan också uppträda som en autoimmun sjukdom, där kroppen själv bildar antikroppar mot sin egen magsäcksslemhinna.

En helt atrofierad magsäcksslemhinna producerar ingen saltsyra och inte heller den intrinsic factor som är nödvändig för att B12-vitamin ska kunna upptas. Atrofisk gastrit kan därför leda till en s.k. perniciös anemi, som beror på bristen på B12-vitamin.

Atrofisk gastrit förorsakar sällan värk.

Mot autoimmun atrofisk gastrit finns än så länge inget botemedel. B12-vitaminbristen och anemin behandlas med B12-vitamininjektioner.

Med autoimmun atrofisk gastrit följer en något förhöjd risk för cancer i magsäcken, varför regelbundna gastroskopier rekommenderas.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa